Juridik
Domstolar:
Sverige har tre typer av domstolar (allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar och specialdomstolar
Allmänna domstolar:
är tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen
Tingsrätten:
den första instansen i allmänna domstolar.
Laga kraft:
när tiden för överklagande är över, och ingen har överklagat, gäller domen. Den vinner laga kraft.
Åklagare:
den jurist som leder förundersökningen och för talan mot den åtalade i huvud- förhandlingen.
Hovrätten:
tar upp överklagande av tings- rättsdomar.
Prövningstillstånd:
för domar där fängelse finns i straffskalan behövs inget prövnings- tillstånd, men för övriga fall bedömer den högre instansen om målet ska tas upp.
Högsta domstolen:
den högsta av de allmänna dom- stolarna. Domar i denna blir vägledande för framtida mål
Prejudikat:
vägledande domar i Högsta dom- stolen.
Rättegångsbalken:
regelverket för domstolarnas arbete
Rättsliga principer vid en huvudförhandling:
legalitetsprincipen
objektivitetsprincipen
muntlighetsprincipen
omedelbarhets- principen
koncentrations- principen
offentlighetsprincipen
oskuldspresumtion
Förvaltningsdomstolarna:
behandlar ärenden som gäller myndighetsbeslut. De är förvaltningsrätten, kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen
Specialdomstolar
domstolar som är specialiserade på olika ämnesområden.
Förundersökning:
inleds när ett brott begås, eller om det finns en misstanke om att ett brott har begåtts. Kallas i dagligt tal för brottsutredning
Förundersökningsledare:
är den som leder en förundersökning, ofta en åklagare.
Olika grader av misstanke:
kan misstänkas
skäligen misstänkt
på sannolika skäl misstänkt
tillräckliga skäl för átal.
Offentlig försvarare:
den som ska förbereda och genomföra rätte gången med klienten. Utses av domstolen
Klient:
den som har juridiskt stöd från en offentlig försvarare
Åtalseftergift:
åklagaren tar inte upp en mindre förseelse i domstol om en ung förbrytare erkänt, men brottet registreras i belastningsregistret
Strafföreläggande:
åklagaren beslutar själv om påföljden om den tilltalade erkänt och det handlar om penning-eller dagsböter
Huvudförhandling:
det som i dagligt tal kallas för "rättegång"
Sakframställan:
innebär att åklagaren beskriver åtalet samt den åtalades inställning till átalet.
Vittnen:
personer som kallas av antingen åklagare, försvaret eller målsägarbiträde
Yrka:
innebär att åklagaren begär att domstolen ska döma den tilltalade till ett visst straff
Straffvärde:
vilket straff domstolen ska döma till utifrån en värdering av skadan, kränkningen och gärningspersonen
Kronvittne:
åtalad person som hjälper till i utred- ningen av andras brott och som får strafflindring till följd av sin medverkan
Målsägarbiträde:
ett juridiskt stöd till brottsoffret i samband med huvud- förhandlingen.
Brottsoffer-myndigheten:
en statlig myndighet som ska främja brottsoffrens rättigheter.
Dispositiva mål:
mål där parterna själva kan komma överens
Tredje man:
en person eller ett företag som berörs av en tvist utan att själv vara part i tvisten.
Indispositiva mål:
mål där parterna inte själva kan avgöra utgången.
Kärande:
den som har ett krav.
Svarande:
den som kravet ställs mot
Stämningsansökan:
första steget i en stämning som inne- håller ett yrkande och en grund för yrkandet.
Yrkande:
det krav som kärande har mot svarande.
Förenklade tvistemål:
är tvister om små belopp som avgörs med ett förenklat förfarande.
Stämning:
beslut att ta upp en tvist i domstol
Svaromål:
den svarandes svar på stämning. Kan vara att bestrida, det vill säga tillbakavisa stämningen, eller bifalla som innebär att den svarande håller med talan.
Käromålet:
är det som stämningen handlar om
Bestrida:
inte hålla med och därmed avvisa kravet
Bifalla:
hålla med och därmed acceptera kravet
Muntlig förberedelse:
första steget i tviste- målsprocessen där parterna möts för att om möjligt komma överens
Förlikning:
överenskommelse mellan parterna
Förlikningsavtal:
dokument med överenskommelsen vid en förlikning
Skiljedom:
ett sätt att lösa konflikter utanför domstol där parterna utser var sitt ombud, en skiljeman, och löser konflikten tillsammans med en ordförande.
Skiljenämndsklausul:
avtalsparterna har kommit överens om att lösa konflikten i en skiljedom.
Skiljeman:
oftast en advokat utsedd av en part i en tvist i skiljenämnd