Ovido
Språk
  • Engelska
  • Spanska
  • Franska
  • Portugisiska
  • Tyska
  • Italienska
  • Nederländska
  • Svenska
Text
  • Stora bokstäver

Användare

  • Logga in
  • Skapa konto
  • Uppgradera till Premium
Ovido
  • Hem
  • Logga in
  • Skapa konto

Sinnena

Vilka tre steg hanterar sinnena?

1. Sensoriskt input
2. Integration

3. Motoriskt output

Vilka delar består en sinnes-signal av?

1. Stimulering av en sensorisk receptor
- Mekanoreceptorer - innerörat, huden, muskler, senor, stora blodkärl och hjärtat

- Termoreceptorer - Huden, inre organ och hjärnan

- Kemoreceptorer - Munnen, näsan, stora blodkärl och hjärnan

- Fotoreceptorer - elektromagnetiska, omvandlar ljus till elektriska impulser (ögat)

- Smärtreceptorer - De flesta delar av kroppen

2. Transduktion av stimuli

3. Generering av impulser

4. Integration av sensorisk ”input”

Vilka fem nervceller finns i huden?

- Värme
- Kyla

- Tryck/vibration och beröring

- Smärta

- Kemikalier

Vad innebär receptiva fält?

1. Få nervfibrer som fördelar sig till många receptorer
eller

2. Många nervfibrer som fördelar sig till få receptorer

Hur kan kroppen avgöra positionen på sina fysiska delar?

Genom proprioception:
- Muskelspolar - kvinnor har fler receptorer i axlarna än män

- Golgis senorgan

- Tryckreceptorer kopplade till leder

Hur fungerar smärtreceptorerna?

Nociceptorer: fria nervändslut som registrerar smärtsammastimuli
– Syra (kemoreceptor)

– Slag (mekanoreceptor)

–Värme och kyla (termoreceptorer)

Synen

På näthinnan runt ögat sitter två fotoreceptorer, som tar upp ljuset och omvandlar signalen från elektromagnetisk strålning som sedan omvandlas till elektriska signaler:
- Stavar (många)

- Tappar (få)

Nerverna går ut via blinda fläcken

Varje stav och tapp går ut till en nervcell (som är väldigt kort) och som gör en snabb koppling till nervflätan

Smaken

Kemoreceptorer - Registrerar ämnen lösta i vätska
Smaksinnet fungerar genom att:

1. Smakämnen från mat och dryck löses upp i saliv och binder till smaklökar på tungan, som sitter i små knoppar på papillerna (små strukturer på tungans yta).

2. Smaklökarna innehåller receptorer som känner igen de fem grundsmakerna: sött, surt, salt, beskt och umami.

3. När ett smakämne aktiverar receptorerna skickas nervsignaler till hjärnan, där signalerna bearbetas och kombineras med information från luktsinnet, konsistens och temperatur för att skapa en helhetsupplevelse av smak.

4. Den totala smakupplevelsen är en kombination av smak, lukt –och känselsinnena

Lukten

1. Luktsinnet fungerar genom att doftmolekyler i luften fångas upp av luktceller i näsans slemhinna, som finns i ett område kallat luktloben (olfaktoriskt epitel).
2. Dessa celler har receptorer som känner igen specifika molekyler. När en molekyl binder till en receptor skickas en nervsignal till hjärnans luktbulb, där signalen tolkas och bearbetas.

3. Informationen skickas sedan vidare till hjärnområden som ansvarar för att identifiera lukten och koppla den till minnen och känslor.

Hörsel

Mekanoreceptorer:
Hörseln fungerar genom att ljudvågor fångas upp av ytterörat och leds in i hörselgången till trumhinnan, som börjar vibrera i takt med ljudvågorna. Vibrationerna överförs till de tre hörselbenen i mellanörat (hammaren, städet och stigbygeln), som förstärker ljudet och skickar det vidare till innerörat.


I innerörat finns snäckan (cochlean), en vätskefylld spiralformad struktur. Här omvandlas vibrationerna till vätskerörelser som påverkar små hårceller i basilarmembranet. Dessa hårceller är specialiserade för att uppfatta olika frekvenser och omvandlar rörelserna till elektriska signaler. Signalerna skickas via hörselnerven till hjärnan, där de tolkas som ljud.

Balans

1. Båggångarna registrerar acceleration i alla riktningar i förhållande till gravitationen
2. Vätska i båggångarna påverkas av rörelse i olika riktningar och sätter mekanoreceptorerna(hårcellerna i båggångarna) i rörelse

3. En nervsignal sänds vidare via vestibularisnerventill delar av hjärnan och lillhjärnan


Vestibularisnerven: Sänder signaler till hjärnstammen

Hjärnstammen: Informationen samordnas och sänds till…

- Storhjärnans bark: medveten upplevelse

- Ryggmärgen: skelettmuskulaturens reflexrörelser

- Andra kärnor i hjärnstammen: kontrollerar ögonrörelser och kroppsställning

- Lillhjärnan: finjustering

Vad är nystagmus?

Nystagmus är en ofrivillig, rytmisk rörelse av ögonen, där ögonen rör sig fram och tillbaka eller i en roterande rörelse. Det kan vara ett tecken på att balanssystemet eller synsystemet inte fungerar som det ska.

- Fysiologisk nystagmus: Detta är en normal reaktion, exempelvis när ögonen följer en snabb rörelse (som att följa ett objekt som rör sig snabbt) eller vid förändringar i rörelse, som när man snurrar på en stol och sedan stannar. Det försvinner när ögonen stabiliseras.


- Patologisk nystagmus: Detta sker när det finns en störning i det neurologiska systemet, som kan bero på problem i innerörat (balanssystemet), hjärnstammen eller synbanorna. Det kan vara ett symptom på en sjukdom eller skada, som till exempel vestibulär sjukdom, neurologiska problem eller alkoholpåverkan.


Nystagmus kan vara horisontell (sidled), vertikal (upp och ner) eller rotatorisk (runt en axel).

Beskriv hur vi ser

Vi ser saker genom att ljus reflekteras från objekt och träffar ögat. Ljuset passerar först genom hornhinnan och pupillen, bryts av linsen och fokuseras på näthinnan längst bak i ögat. Näthinnan innehåller ljuskänsliga celler, stavar och tappar, som omvandlar ljuset till elektriska signaler (elektromagnetisk vågrörelse). Dessa signaler skickas via synnerven till hjärnan, som tolkar dem och skapar en bild av det vi ser.

Vi ser elektromagnetiska vågor i spannet 400 nm (violett ljus) till 700 nm (rött ljus).


För att kunna se skarpt både på långt och nära håll ändrars linsens form, vilket bryter strålarna olika.

Beskriv ögats olika delar

1. Vita senhinnan - sclera
2. Hornhinnan, cornea - den del av ögat som kan släppa genom ljus

3. Regnbågshinnan - iris. Är en muskel som kan vidga eller dra ihop hålet i mitten, pupillen (kontrahera eller dilatera)

4. Linsen, ligger bakom iris och vars form styrs av ciliarmuskeln

5. Glaskroppen - geleartad vätska

6. Åderhinnan, där blodkärlen går

7. Näthinnan, retina med sinnescellerna stavar och tappar, som sedan är kopplade till nervceller

8. Gula fläcken - lodrät linje in från linsen där vi har som tätast med sinnesceller och där vi ser som skarpast

9. Blinda fläcken= ett område där synnerverna, axonerna, kommer in och där vi inte har några sinnesceller alls.

10. Främre och bakre ögonkammaren, vätska filtreras ut från kapillärer. Vätskan sugs sedan tillbaka till blodet vid gränsen mellan iris och hornhinnan. Om vätskan inte sugs tillbaka till blodet ökar trycket på linsen = grön starr

(grå starr = linsen är grumlig och behöver bytas ut)

Beskriv näthinnan

Består av (utifrån och in):
- Åderhinnan

- Pigmentepitel - näthinnan

- Tappar och stavar

- Bipolära celler (nervceller)

- Ganglionceller (nervceller)

- Axoner till synnerven

Beskriv hur tappar och stavar fungerar

När molekyler i stavarna och tapparna träffas av ljus ändrar de form, vilket i sin tur leder till att membranpotentialen för stavar och tappar ändras och nervimpulser skickas iväg.
- Stavar är känsliga för ljus, men inte våglängden = färgen på ljuset. Ser bsra svart eller ljust och jobbar mest i mörker

- Tappar - kräver ljus, men ser färger. Finns tre olika slags tappar, som fångar upp rött, grönt och blått ljus (molekylerna som ändrar form, är olika byggda och skickar olika nervimpulser beroende på färgens våglängd).

Hur många tappar finns i gula fläcken?

160 000/mm2 mot normala 16 000/mm2

Hur många stavar finns i gula fläcken?

Inga, men 160 000/mm2 runt omkring

Vilka tre delar består örat av?

1. Ytteröra - öronmussla och hörselgången som slutar vid trumhinnan
2. Mellanörat - tre små hörselben; hammaren som sitter fast på trumhinnan, städet och stigbygeln som är kopplat till snäckan via det ovala fönstret. Finns även ett runt fönster där vätskettrycket i snäckan kan jämnas ut. Mellanörat innehåller också örontrumpeten som går ner med sin kanal till svalget.

3. Innerörat - snäckan med de tre båggångarna som är vårt balans-sinne. I snäckan omvandlas vibrationerna i luften till rörelse i vätskan som sinnesceller = hårceller, fångar upp och skickar via hörselnerver upp till hjärnan. Låga toner uppfattas av hårceller i snäckans spets och ljusa i dess början.

Hörselcentrat ligger i övre tinningloben.

Beskriv hur snäckan ser ut inuti

Den består av tre rum:
- Övre vätskerummet

- Mellan rummet där hårsinnescellerna sitter som är kopplade till nervcellerna

- Undre vätskerummet


När undre vätskerummets basalmembran rör sig, så rör sig toppen på hårsinnescellerna och vid viss rörelse kommer toppen i kontakt med tektorialmembranet och böjs. När hårcellerna böjs rusas kalium-jonerna in i cellen och en aktionspotential startas.


Vi har yttre och inre hårceller. De yttre hårcellerna uppfattar svaga ljud och förstärker dem. De inte hårcellerna hör vanligt ljud och kopplar till fler


Vätskan i övre och undre snäckrummet heter perilymfa (med hög halt av Na-joner) medan vätskan i mellanrummet heter endolymfa (med hög halt av K-joner)

Quiz
126-150
Lengua
cardiovascular system blood vessel
vocabulaire vêtementsvvvv
CARDIOVASCULAR SYSTEM
Teksti virkkeet
Il clima
Allah's 99 namn
passaggi di stato
CVA
Vocabulario TEMA 1🟣
Turtles
social chapter 4
Chez le médecin
Recht
Propiedades de los enlaces químicosPropiedades de los enlaces como los puntos de fusión y ebullición, redes que forma, durez, conductividad, estado a temperatura ambiente, maleabilidad, si son solubles y que ocurre cuando se disuelven.
luce
Valvulopathies
history
capitolo 1 chimica B atlas
AOMI
le caratteristiche delle onde elettromagnetiche e la luce, fino all'atomo di boh
AAA.
povertà e sottosviluppo
english
ttprueba social
Les acteurs sociaux - copiaRepas.
climas de españaCLIMA OCEÁNICO: ÁREA: norte de la península (cornisa cantábrica y Galicia) PRECIPITACIONES: abundantes, regulares y suaves. Total: supera los 800 mm y los 150 días lluviosos al año. Distribución: bast...
historia segundo periodo
english reviewer
cognition (emily)
study
metodología.
elimination (emily)
apparato locomotore
safety (emily)
uskonto
No evolution
Unit 2
glosor v. 48
Unit 1
spagnolo
Literatura El ensayo y la novela novecentista. Juan Ramón Jiménez
Adjetivos
BW ichtersKA
Literatura modernismo y generación del 98
Economia U2
cocina
ingles 1
ingles
LCM HCF
BW BeckFür Ka
48
Nombres
Gametogénese (feminina e masculina)
Sistema reprodutor- gametogénese (feminina e masculina)Gametogénese (feminina e masculina)
Cell quiz
Literary devices
bioqui
Hjärnan
kvant
Anatomia
Economia U1
tyska glossor från lektionen 2
2 verdens krigwhere did usa bomb in asia when did it start
glossor från lektionen 1
Literatura realismo y naturalismo
imperativo
starka verb
Övriga tyska ord
subjuntivo
imperativo afirmativo y negativo con complementos
Tyska glosor C
Tyska glosor B
evoluzione comuni w signorie
tyska glosor A
imperativo afirmativo y negativo de los verbos normales y reflexivos
subjuntivo presente
la méditerranée médiévale
monothéiste
MusikMusikbegrepp HT24
Engels woorden m1
Fysikläxa fredag 29/11
Rijles theorieTesting and remembering the theory
1 - 2.
tema 16
geschiedenisval van het romeinse rijk
properties of metals
tema 15
Derecho penal
Latin Vocab
Lara
Gli ambienti dei climi Freddi
företagsekonomi 1b - "kalkyl"
Cinese 2.1
histoire des idées politiques
le stress maternel prénatal
Genero ensayo
Geo
química
EnzymesEnzymes booklet
Orações subordinadas substantivas complativasQuiz com resposta completa de ocrrecao
etimologias periodo 2
Exam
dator komponenter med bilder på
vocabulaire anglais
dator komponenter med bilder på
comperhension vocab🇮🇪
infection (emily)
dator komponenter
elohola
dator komponenter
tissue integrity (emily)
Interview Tech Quiz
naturkunskap 1b
pain (emily)
Franz
Latein Grammatik
Latein Vokabeln
kval
TLE (Livelihood) 2nd examstudy!
pcn deportivo
A Une anée dans les purénées, glosor
ciencias
nakshatras
tema 29
physics 🔬🩸.
Engelska glosorglosor
biology 🧫🧬.
geográfiaperguntar sobre as pirâmides etárias e como calcular as taxas brutas de natalidade e mortalidade
chemistry 🧪🦠.
Estilo personal del terapeuta
Nervsystemet
glossary economia
alkanen
Vocabulaire fiche n°2 latin
Biology Test 1
Vocabulaire fiche n°1 latin
zuren
economia
latino ripasso
Französisch Vocabeln - 28.11.2024
The economic systems
eu e pipa
H7.2
espagnol
anglais
informacion geneticajjk
Arbetslivets organisering omtenta
anglaisirregulier
Vocabulario 6 Academia
futebol
H7.1
Die Krise der europäischen Demokratien in der Zwischenkriegszeit
bio begrippen part 4
anatomi - sagittalplan begrepp
tessuto epiteliale
Passatiempos(しゆみ)
bio begrippen part 3
anatomi - lägesbestämmande termer
Questões N1
les jours de la semaine
antaomi - skelett
Numeros
SO ekonomi åk 8 5. Globala ekonomim
Pronombres personales
franz
ARTE - IL ROMANICO
álgebra
Tessuto epiteliale
Protozoi Parte Generale
Pontos para subjetivas
Bio végétal
Gene 2P
frans
Spirit of Faith
B2.3 - unit 4
Verdadeiro ou Falso-Revisão
UNIT 2EPIGENETIC INHERITANCE
UNIT 2COMPONENTS OF PHENOTYPIC VARIANCE AND THEIR FORMULAS
UNIT 2: VARIATIONS IN GENE EXPRESSIONCONCEPTS IN GENE EXPRESSION AND INHERITANCE OF QUANTITATIVE TRAITS
comida
arte antiguo en andalucía
atomkemi
epäsäännölliset adjektiivit
no
French
DAT
italiano
Vera
Fransfrans
Lease Financing
sistema digestivo dos mamiferos ruminantes 6° ano
math
natuurwetenschappennawe herhaling
Biologia
Biologie hoofdstuk 9 Regelingmoet nog afgemaakt worden!!!! ik moet nog bladzijde 21 en hoger
etica periodo 2
biologie hoofdstuk 8 plantenLeer goed van te voren!
geologia
Prosa medieval
Federico Barbarossastoria
man 303
Erziehungsstile
La Narracion y la Descripcion
oxizuren , binaire zuren , zouten
Traduce1
Arcipreste de hita
SL Soichiometry
L'imparfaitConjugacion de imparfait
anglais
johanna
arabic
scheikunde se2
franska verb
mots
btec applied science chemistry: fuels
sp
Passé composé conj
spanish
vetrini
maatschappijleer se2
verbi irregolari inglesi
natuurwetenschappen
Molly
irregular verbs
Question Time
bio begrippen part 2
Tema 2
Understanding and Managing Working Capital
HEMA - RI
LEVERAGE - FINALS
frans
duits
inglês
physics
woordjes Jop
indian history