läkemedel
EGFR hämmare
EGFR är receptor proteiner på cellernas yta som ska fånga upp tillväxtsignaler från omgiving. vid mutaion av de så aktiveras dessa receptorer hela tiden så cellen fortsätter växa o del sig. läkemedlet förhindrar den mutaionen
CDK hämmare
CDK och cytokiner finns innut cellen och styr när cellen får dela sig. vi har CDK inhabitorier stoppar CDK o gör att cellen slutar dela sig men i cancer celler finns inte CDK inhabitorier så hämmarna funksr som dom istället
alkylerande läkemedel (cytostatika)
binda till alkylgrupper (kemiska grupper➡️skada arvsmassan o förhindra cellen att kopiera sig själv➡️celldöd
antimetaboliter (cytostaika)
lurar cellerna att använda fel byggstenar när de ska kopier sitt DNA ➡️ dödar cancerceller.
cytotoxiska antibiotika (cytostatika)
binder till DNA eller bildar fri radikaler som bryter sönder DNA eller hindrar enzymer från att funkar
växtprodukter (cytotoxiska)
Växtprodukter som cytostatika stör celldelningen på olika sätt, ofta genom att påverka transportmekanismer/nätverk eller DNA-hantering, vilket gör att cancerceller slutar dela sig och dör.
platina föreningar (cytostatika)
Platinaföreningar är DNA-skadande cytostatika som blockerar celldelning genom att ”limma ihop” DNA-strängarna. innehåller platinum
glukokortikoider
Glukokortikoider är ödem minskande, kraftfulla antiinflammatoriska och immunhämmande läkemedel, och används både vid inflammation, allergi, autoimmuna sjukdomar och som stöd vid vissa cancerbehandlingar.
cytostatika biverkningar
dödar celler som delar sig snabbt (tarm, hår o ben celler)➡️benmärgsupression, alopeci, illamående och kräk, slemhinneskador, hjärtproblem, pga fria radikaler, nervskador, njurpåverkan
monoklonala antikroppar
Binder till ett specifikt mål på cancerceller, immunceller eller virus. Kan stoppa signaler som får celler att växa. Kan också märka celler för immunsystemet, så att de förstörs.
tyrokinashämmare
Tyrosinkinas är ett enzym som skickar signaler för celltillväxt och delning. TKH stoppar signalerna, vilket gör att cancercellerna slutar växa och delar sig långsammare eller dör.
diazepam (bensodiazepin)
förstahands vid epilepsi. ökar effekten av GABA, hjärnans viktigaste hämmande signalsubstans.➡️neuroner hämmas, elektrisk aktivitet minskar, anfallet bryts.
antiepileptika
3 huvud effekter har de:
1. bromsa nervcellernas överaktivitet genom att blocker natriumkanaler (tex fenytoin,vaproat,karbamazepin) och kalciumkanaler➡️svårt att skicka elektriska signaler
2. öka hämmande signaler genom att stärka hjärnans bromsignal GABA (bensodiazepiner) och öka mängden GABA (valproat)
3. andra mekanismer tex blockera hjärnans gaspedal glutamat frisöttningen (lamotrigin)
levodopa
omvandlas till dopamin i CSN. basal behandling för parkinson
dopamin angonister
stimulerar dopamin 2 receptorer i hjärnan
MAO B hämmare
minskar nedbrytning av dopmain
COMT hämmare
förlänger levodopa effekt
antikolinergika
dämpar överaktiv acetylkolin➡️minskar tremor och muskelrigiditet
beta interferoner
Minskar inflammatoriska processer i CNS, Hämmar T-celler från att attackera myelin., Minskar cytokiner, Förbättrar barriärfunktionen i blod-hjärnbarriären ➡️ färre immunceller tar sig in i hjärnan.
spasmolytika
dämpar överaktiv muskelspänning genom att påverka nervsignaleringen eller direkt muskelaktivitet.
botulinum toxin
hindrar signaler från nerver till muskler → muskeln kan inte kontrahera.
syntetiska prostagladin E analog
konstgjorde E prostagladiner som binder till Ep receptor på mållcellen➡️cervix dilaterar och livmodern kontraherar kraftigt. vid förlossning och abort
antifibrinolytika
läkemedel som hämmar nedbrytningen av fibrin, stoppar alltså fibrinolysen för att förhindra blödning. tranexam syra tex binder till plasmin o plasminogen så att plasmin inte kan bryta ned fibrin
erytropoesstimulerande läkemedel
subkutant eller intravenöst➡️binder till EPOreceptorer i benmärg och stimulerar produktion av erytrocyter. används vid njursvikt, anemi, benmärgssjukdomar. biverkningar är blodtrycksökning, allergi, risk för tromboser
järnpreparat
för att stödja blodbildningen vid järbrist anemi, tarmsjukdomar, mens. tas peroralt med mkt vatten. helst inte på tom mage pga illamående kräk, förstoppning, diarre. tas helst men vitamin c (frrukt, juice, bär) eller koppar (nötter, avokado, fullkorn) och inte med kalcium (mjölkprodukter). eller intravenöst för de med dålig tarmupptag eller dialys, biverkningar är feber frossar huvuvärk.
fosfat bindare
vid njursvikt kan inte njursrna utsöndra fosfat➡️förkalkningar, hjärtkärl sjukdomar, klåda, benpromblem. så läkemedlet binder till fosfat i tarmen så det inte tas upp av blodet o minska rubbningar i skelett o mineralbalas. finns de som ökar kalciumet i blodet och icke kalcium baserad. tas per oral med matbiverkningar är förstoppning, diarre illamående, hyperkalcemi
d vitamin preparat
vitkigt vid njursvikt då njursr inte kan omvandla vitamin d till aktiv kalcitriol (som ökar kalcium o fosfat upptag, hämmar parathormon, minskar sekunder hyperparatyreoidism). finns de som omvandlas till kalcitriol i njuren och de som redan är aktivt vitamin D. kan leds till hyperkalcemi➡️trötthet illamående srytmier och hyperfosfatemi
loop diuretika
kraftig diuretika som verkar i henles slynga, de minskar absorption av natrium klorid o kalium➡️vatten följer med o man kissar mer.. peroralt eller intravenöst
blodtryckssänkande läkemedel
finns framförallt två typer, ACE hämmare och angiotensinreceptor blockerare ➡️ angiontesin II inte bildas➡️ aldosteron och ADH minskar, törst minskar, hjärtfrekvens minskar. alltså minskar blodtrycket
tyroxin
ersätter t4 hormon vid hypotyreos➡️ökar metabolism, hjärtfrekvens, blodtryck, andningsfrekvens, ökar nerv o skelett bildning. tas på tom mage o inte med järn, kalcium elr läkemedel som hämmar upptaget
anabol läkemedel
kortvarig parathormon behandling kan stimulera osteblasterna så det används vid osteoporos (teriparatid) finns också en anabola antikroppar
antiresorptiva läkemedel
bisfosfonater hämmar osteoklaster. denosumab är monoklonala antikroppar mot RANKL. östrogen hämmar indriekt osteklaster
diskbråck
disbråck är när det yttre höljet av diskbråcket spricker och mjuka kärnan buktar ut mot nerver o spinalkanalen➡️smärta i rygg o kan stråla ut i extremiteter, msukelsvaghet, domningar. va mig orsak till ryggsmärta
cauda equina syndorm
allvarligt tillstånd som beror på diskbråck eller annat tryck på nerver i cauda quina som styr tarm blåsa o gentiala funktioner➡️ plötslig svår smärta, domningar i underliv o sätesområden o ben, muskelsvaghet, svårighet att kissa o tömma tarmen
spinal stenos
förträgning av såinalkanalen pga uttorkade diskar, ålder, trauma➡️ smärta domningar muskelsvaghet, stickningar. vanlig ryggsmärta
ländryggsmärta
mest vanlig av alla ryggsjukdomar. kan bero på dålig hållning, tungt arbete, artros➡️smärta o stelhet spec på morgon tunga arbete o långvarig sittande
nacksmärta
ofta orsakad av spänningar och slitna diskar i nacken o stillastående arbete
spondartriter
samlingsnamn för inflammatoriska ledsjukdomar som drabbar leder i ryggen o extremiteter
septisk artrit
beror på svam virus elr bakterie infektion➡️akut o allvatligt
artrit
ledinflammation➡️svullen morgonstel smärtsam och varm led, brosk o ben bryts ned över tid. autoimun reumatoid är den vanligast typen och drabbar mkt oftare kvinnor
artros
ledförslitning. ledens brosk bryts ned snabbare än de bygg upp➡️smärta, stelhet, nedsatt rörlighet. typsik är att smärtan förvärras vid aktivitet o minskar vid vila. börjar oftast vid 30 års åldern. riskfaktorer är ålder, ärftlighet, övervikt, tidigare led skador