Acetylkolin (ACh). Den binder till nikotinreceptorer på den postganglionära nervcellen som i sin tur skickar signalen vidare.
Presynaptiska autoreceptorer (t.ex. alfa-2 för noradrenalin och M2 för acetylkolin) fungerar som "bromsar". När transmittorn frisätts binder den till dessa receptorer på den egna nervändan. Detta hämmar vidare frisättning genom att minska inflödet av kalcium i nervterminalen, vilket krävs för exocytos av vesiklar med transmittorsubstans. Resultatet blir en negativ feedback som minskar signalöverföringen.
1. Hämma återupptag (NET-hämmare):
Substanser som hämmar noradrenalintransportören (NET) blockerar återupptaget av noradrenalin till nervterminalen. Det leder till att mer noradrenalin stannar kvar i synapsklyftan och kan binda till receptorer → ökad effekt.
2. Hämma nedbrytning (MAO-hämmare):
Monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare) minskar nedbrytningen av noradrenalin i nervterminalen. Det leder till ökad lagring och tillgänglighet av noradrenalin för frisättning → mer noradrenalin i synapsen vid signalering.
När ett antikolinergikum administreras blockerar det muskarinreceptorerna i den kolinerga synapsen. Det innebär att även om acetylkolin frisätts som vanligt från nervändslutet, kan det inte binda till sina receptorer på målorganet. Signalöverföringen från nerv till målcell hämmas alltså, utan att påverka själva frisättningen av acetylkolin.
a) Acetylkolinesterashämmare hämmar enzymet acetylkolinesteras, som normalt bryter ned acetylkolin i synapsklyftan. Detta leder till att acetylkolin ansamlas och dess effekt förlängs.
b) Ange en farmakologisk effekt för läkemedelsgruppen.
a) Icke-depolariserande muskelrelaxantia är antagonister som blockerar nikotinreceptorer på skelettmuskulaturen. De förhindrar att acetylkolin binder in, vilket stoppar nervimpulsen och förhindrar muskelkontraktion.
b) En kliniskt använd effekt är muskelavslappning vid kirurgi, då patienten behöver vara helt stilla eller avslappnad. En muskelaktivitet / muskelkramp efterföljas med muskelrelaxering
En mekanism är att hämma återupptaget av noradrenalin via noradrenalins transportprotein (NET). Då stannar mer noradrenalin kvar i synapsklyftan och kan fortsätta stimulera receptorer.
Ett annat sätt är att hämma enzymet MAO, vilket minskar nedbrytningen av noradrenalin i nervcellen och ökar mängden tillgängligt för frisättning.
Antikolinergika, t.ex. atropin
Irreversibla acetylkolinesterashämmare leder till att acetylkolin bryts ner mycket långsamt → överskott av acetylkolin i synapserna → kraftig och okontrollerad stimulering av muskarina receptorer. Atropin är en muskarinreceptorantagonist som blockerar effekten av det överflödiga acetylkolinet på målorganen. Det minskar symptom som bradykardi, bronkkonstriktion, salivering och kramper, utan att påverka själva mängden acetylkolin.
Hos personen som fått muskarinagonist blockeras effekten direkt → pupillen vidgas. Hos personen som fått acetylkolinesterashämmare finns mycket endogent acetylkolin. Det konkurrerar med atropin, så effekten blir svagare eller långsammare. Alltså: den som svarar snabbt med vidgad pupill efter atropin har fått muskarinagonist.
Amfetamin: Tas upp i nervterminalen via NET och in i vesiklar via VMAT. Där tränger det ut noradrenalin ur vesiklarna, vilket gör att noradrenalin läcker ut till synapsklyftan – utan att exocytos sker. Resultat: Mer noradrenalin i synapsen → ökad sympatisk aktivitet.
Kokain: Blockerar NET (noradrenalintransportören), som normalt återupptar noradrenalin från synapsklyftan. Resultat: Noradrenalin stannar längre i synapsen → förlängd stimulering → ökad sympatisk aktivitet
Muntorrhet, förstoppning och dynsyn eller svårt att fokusera (pga pupillvidgning)
.
Antikolinerga läkemedel blockerar muskarinreceptorer, vilket hämmar den parasympatiska nervsignaleringen.Organ som normalt stimuleras av acetylkolin (t.ex. salivkörtlar, tarm, ögon) får nedsatt funktion, vilket ger biverkningar.
Adrenerga alfa-2-agonister främst för att sänka blodtryck, eftersom de hämmar frisättning av noradrenalin från presynaptiska nervterminaler i CNS → minskat sympatiskt påslag → minskat blodtryck.
a) Den blockerar nedbrytning av acetylkolin → kraftig stimulering av muskarina och nikotinerga receptorer. Ger kramper, andningsförlamning, ökad slemsekretion och bronkkonstriktion → andningsstillestånd och död.
b)
1. Atropin - blockerar muskrinareceptorer som hämmar överskott av acetylkolin på målorgan t.ex hjärta eller lungor
2. Pralidoxim (2-PAM) – återaktiverar enzymet (om det ges tidigt).
3. Andningsstöd – syrgas eller respirator tills tillståndet stabiliseras.
Beta-1-receptorn och denna receptor blockeras med en beta-1-antagonist (beta-blockerare). Blockering av beta-1-receptorer i hjärtat minskar hjärtfrekvens och slagkraft → minskad minutvolym → sänkt blodtryck.
1. Frisättningen kan ökas genom att blockera presynaptiska alfa-2-receptorer, dessa sitter på nervändan och bromsar normalt frisättningen. Om de blockeras släpps mer noradrenalin ut.
2. Alternativt kan återupptagshämmare (NET-hämmare) blockera återupptaget → mer noradrenalin kvar i synapsklyftan och verkar starkare.
a) Botulinumtoxin hämmar frisättning av acetylkolin från nervändar genom att blockera exocytos.
b) Eftersom svettkörtlar stimuleras av acetylkolin, leder minskad frisättning till mindre svettproduktion – vilket hjälper vid hyperhidros (överdrivna svettningar).
a) En depolariserande agonist på nikotinreceptorer. Först stimulerar det receptorer → ger kramp (fas 1). Sedan blir receptorerna desensitiserade → muskelparalys (fas 2).
b) Nej, inte vid depolariserande. Kolinesterashämmare ökar acetylkolin, vilket förlänger depolarisationen och förvärrar blockaden. Effekten kan därför inte avslutas med kolinesterashämmare.
Tyrosinhydroxylas är det hastighetsbegränsande enzymet i syntesen av noradrenalin. Det omvandlar tyrosin till L-DOPA, som är förstadium till dopamin och noradrenalin.
Om enzymet hämmas → mindre L-DOPA bildas → mindre noradrenalin syntetiseras → sänkt frisättning och därmed minskad noradrenerg signalering.
Acetylkolinesteras bryter normalt ned acetylkolin i synapsklyftan. Om enzymet hämmas → acetylkolin bryts ned långsammare → mer acetylkolin finns kvar i synapsen → ökad stimulering av kolinerga receptorer → förstärkt kolinerg signalöverföring.
a) Icke-depolariserande muskelrelaxantia.
b) Skelettmuskulatur.
c) De blockerar nikotinreceptorerna på muskelcellen så att acetylkolin inte kan binda in och aktivera muskeln. Ingen signal → ingen kontraktion → muskelrelaxation.
d) Vilken läkemedelsgrupp kan ges för att återställa muskelaktiviteten? Förklara varför läkemedelsgruppen kan användas för detta ändamål.
Ett kolinergikum är en muskarinreceptoragonist som stimulerar parasympatiska nervsystemet. Det binder till muskarina receptorer på spottkörtlar och aktiverar dem, vilket ökar salivproduktionen. Därför minskar muntorrheten.
Botulinumtoxin hämmar frisättning av acetylkolin i kolinerga nervändar. Detta minskar aktiveringen av muskarinreceptorer i blåsmuskeln, vilket leder till minskad muskelkontraktion. Blåsan blir mer avslappnad och risken för oönskad tömning (urinläckage) minskar.
Presynaptiska autoreceptorer (t.ex. alfa-2 för noradrenalin) aktiveras av den frisatta transmittorn. Detta hämmar kalciuminflöde i nervändslutet, vilket minskar frisättning av mer transmittor. Det är en negativ feedback som dämpar signalöverföringen.
a) MOA-hämmare (monoaminoxidashämmare). Hämmar enzymet MAO som normalt bryter ned noradrenalin. Effekt: Mer noradrenalin finns kvar → ökad signalöverföring
b) Alfa-2-receptorantagonister. blockerar presynaptiska alfa-2-receptorer som normalt hämmar frisättning. Effekt: minskad feedbackhämning → mer noradrenalin frisätts.
c) Återupptagshämmare (NET). Hämmar NET (noradrenalintransportör) som tar upp noradrenalin från synapsen. Effekt: noradrenalin stannar längre i synapsen → ökad effekt.
Rekommenderar en muskarinreceptoragonist. Läkemedlet stimulerar muskarina receptorer (M3) i det parasympatiska nervsystemet. Detta leder till aktivering av tårkörtlarna och ökad produktion av tårvätska. Eftersom torra ögon beror på minskad tårsekretion kan en muskarinagonist lindra symtomen genom att öka sekretionen och återfukta ögonen.
Noradrenalin tas bort från synapsklyftan främst genom återupptag till nervterminalen via transportproteinet NET. Detta avslutar signalöverföringen.
a) Alfa-2-receptoragonister.
b) Ger minskad frisättning av noradrenalin. Alfa-2-agonister binder till presynaptiska alfa-2-receptorer på noradrenerga nervterminaler. Detta aktiverar en negativ feedback-mekanism som hämmar exocytos av noradrenalin. Receptorn är kopplad till Gi-protein som minskar cAMP, vilket dämpar frisättningen.
Läkemedlet ska hämma NET (transportören för noradrenalin). NET återupptar noradrenalin från synapsklyftan till nervterminalen. Om NET blockeras stannar mer noradrenalin kvar i synapsen, vilket förstärker den noradrenerga signaleringen. Detta leder till ökad effekt på postsynaptiska receptorer.
a) Acetylkolinesterashämmare hämmar nedbrytningen av acetylkolin i synapsklyftan.Det leder till ökad mängd acetylkolin som kan binda till de nikotinerga receptorerna på skelettmusklerna. Trots att receptorerna fungerar sämre kan mer signalering kompensera, vilket förbättrar muskelaktiviteten.
b) Perifert verkande muskelrelaxerande medel blockerar nikotinreceptorerna som finns på skelettmusklerna. Hos patienter med nedsatt receptorfunktion skulle dessa läkemedel förvärra muskelsvagheten ytterligare. De förhindrar att acetylkolin binder till receptorerna och därmed blockeras muskelkontraktion. Medel tydligt
a) Spasticitet eller överdriven svettning (hyperhidros)
b) Botulinumtoxin blockerar frisättningen av acetylkolin i nervändslut genom att hämma exocytos i kolinerga nervterminaler.
c) Vid spasticitet minskar botulinumtoxin muskelaktiviteten genom att blockera nervsignalen till muskeln. Vid hyperhidros minskar det svettproduktionen genom att blockera nervsignaler till svettkörtlarna.
a) Minskar noradrenerg signalöverföring. Verkar presynaptiskt genom att hämma frisättning av noradrenalin.
b) Ökar noradrenerg signalöverföring. Verkar presynaptiskt genom att hämma enzymet monoaminoxidas (MAO) som bryter ned noradrenalin.
c) Minskar noradrenerg signalöverföring. Verkar presynaptiskt genom att blockera enzymet som krävs för syntes av noradrenalin.
d) Ökar noradrenerg signalöverföring. Verkar presynaptiskt genom att hämma återupptag av noradrenalin via NET (norepinefrintransportör).