Demokrati innebär folkstyre, där makten utgår från folket genom fria val, yttrandefrihet och politiskt deltagande.
Effektivitet handlar om hur väl staten och dess institutioner kan genomföra beslut och tillgodose medborgarnas behov på ett smidigt och ändamålet sätt.
Rättssäkerhet innebär att lagar tillämpas konsekvent, förutsägbart och rättvist, så att individens rättigheter kan skyddas. Alla ska vara lika inför lagen.
Riksdagen är Sveriges högsta beslutande organ och stiftar lagar, beslutar om budgeten och kontrollerar regeringen.
Regeringen styr landet genom att verkställa riksdagens beslut, föreslå nya lagar och leda statsförvaltningen.
Förvaltning består av myndigheter och offentliga organ som genomför de beslut som riksdag och regering fattar, exempelvis Polismyndigheten.
Lagstiftningsmakten - från förslag till beslut
Initiativ till förändring
Regeringen tillsätter en utredning
Utredningen presenterar sin rapport i ett betänkande
Regeringen skickar betänkandet på remiss
Regeringen tar fram förslag till förändring - proposition
Propositionen lämnas till riksdagen för riksdagsbehandling
Efter behandling i riksdagsutskotten går ärendet till riksdagsbeslut
Regerinfen utfärdar lagen som sedan publiceras i svensk författningssamling
Finansmakten - Statens budget och penningpolitik (svenska kronan och räntan)
Finanspolitik - statens budget
Vårproposition - “våpen”
Budgetproposition- “bp:n”
Kontrollmakten/Granskningsmakten
Parlamentarisk granskning: regeringsbildning, utskott, interpellationer/frågor, KU, misstroendeförklaring.
Rättslig granskning: JO (förvaltningen vs individen) och JK (förvaltningen, statens jurist, åklagare, tryck-yttrandefrihetsbrott, regeringens rådgivare).
Effektivitetsgranskning: Riksrevisionen.
Finns på:
Statlig nivå (t.ex. polismyndigheten eller försäkringskassan)
Regional nivå (t.ex sjukhus)
Kommunal nivå (t.ex skolan)
Lagar och förordningar
Regleringsbrev, anslagstilldelning och uppdrag
Chefstillsättningar och organisationsform
Mål- och resultatstyrning
Proposition (av regeringen)
Motioner (av enskilda eller grupper av ledamöter, partimotion=hela partiet, undertecknas av partiföranden)
Polisens våldsmonopol är legitimt eftersom det bygger på rättslig grund (legalitetsprincipen), där deras maktutövning regleras av lagar som säkerställer att åtgärder som våld endast används när det är nödvändigt och proportionerligt. Dessutom är polisens auktoritet godkänd av samhället och kontrollerad av rättsväsendet, vilket förhindrar missbruk av makt. Samtidigt bidrar principerna om objektivitet och rättssäkerhet till att säkerställa att våldet används rättvist och i enlighet med lagen.
Legalitetsprincipen: Myndigheter måste agera i enlighet med lagen.
Objektivitetsprincipen: Myndigheter ska vara opartiska och objektiva i sina beslut.
Proportionalitetsprincipen: Åtgärder som vidtas ska vara proportionerliga i förhållande till situationen.
Mats Börjesson och Oskar Rehn menar att makt alltid är relationell, vilket innebär att den endast existerar i förhållandet mellan olika aktörer. Ingen har absolut makt i sig själv, utan makt uppstår och förändras beroende på sammanhang, interaktioner och hur den accepteras eller ifrågasätts av andra. Detta betyder att makt är dynamisk och kan förskjutas beroende på hur parterna i relationen agerar.
Foucault vill väcka frågan om hur våra idéer om makt, exklusion och kontroll egentligen skapades. Han vill visa på hur strukturer skapas och konstitueras inom ramen för sin tids antaganden, och hur vi även i vår moderna ‘’civiliserade’’ tid bär med oss märkliga rester från gamla sådana.
Han ifrågasätter även idén om ständig utveckling inom det sociala och istället pekar på hur till exempel makt är ett begrepp som ständigt omskapas utan att nödvändigtvis utvecklas.
I försöken att involvera medborgarna i den politiska processen har ämbetsmännen en viktig pedagogisk uppgift. Till denna bör höra bl.a. att hos medborgarna utveckla en fördjupad känsla av och kunskap om gemenskap, hänsyn och det gemensamma goda. Vi möter här den mänskliga sidan av den offentliga verksamheten som växer fram genom en ständigt pågående interaktion mellan medborgare och förvaltning.
Ämbetskurage är en förutsättning för att ämbetsmannen ska kunna fylla rollen som demokratis väktare.
ämbetsmännen ska självfallet handla efter vårt offentliga etos och inte efter sina personliga
värderingar eller specifika yrkesvärderingar. Vi behöver ett särskilt begrepp för att beteckna
just detta förhållningssätt, och jag väljer att kalla det ämbetskurage
Offentliga etos = Demokrativärden = politiska demokrati, rättsäkerhet, offentlig etik
Ekonomivärden - funktionell rationalitet - kostnadseffektivitet - produktivitet
En ämbetsman ska inte vara lojal och lydig om en uppgift strider mot lagen, rättsäkerheten eller grundläggande rättigheter. Om en order är olaglig eller innebär missbruk av makt, ska ämbetsmannen vägra följa den
Polis vad är det? s. 46
Det ska vara identifierbart brott med så lite rollblandning mellan offer och gärningsperson som möjligt. Misshandel och rån är exempel medan våld i nära relationer är mer tveksamt. (tydliga roller)
Det ska vara effektivt, det vill säga ha ett högre straffvärde, en identifierad gärningsperson och hög sannolikhet för fällande dom. Högt straffvärde
Det ska bedrivas med viss dramatik, gärna med inslag av jakt, blåljus och fysiskt ingripande. Dramatik (grova brott)
Ömsesidighet Koden = Visar respekt, Pratar och lyssnar, Reflekterar över egen auktoritet, förklarar. Medborglig
Tvångs Koden = Kräver respekt, Konfronterar, Attityd Testar, Kommenderar Ridderlig
Förebygga brott och upprätthålla allmän ordning.
Bekämpa brott och söka efter gärningspersoner.
Missnöje med polisens resultat
Missnöje med styrning och ledning
Dålig samordning (Engla-fallet)
Missnöje med ”pinnjakt”, enkla mått
Omgivningsfaktorer (organiserad brottslighet, terror, globalisering)
Andra myndigheter blivit ”enmyndigheter”, polisen sist ut i detta
Tydligare ledning
större enhetlighet
mer effektivt resursutnyttjande
större flexibilitet
bättre tillgänglighet
närmare medborgarna
Ivarsson Westerberg menar att polisreformen 2015 var ett uttryck för Old Public Administration (OPA) snarare än New Public Management (NPM) eftersom den stärkte centralstyrning, hierarki och statlig kontroll istället för marknadsanpassning och decentralisering. Reformen innebar att 21 länspolismyndigheter slogs samman till en nationell myndighet, vilket ökade byråkratiseringen snarare än att införa marknadslogik och konkurrens. Därmed präglades reformen av klassisk offentlig förvaltning snarare än NPM:s fokus på effektivitet och marknadsmekanismer.
Engagerade - med ansvar och respekt.
Effektiva - för resultat och utveckling.
Tillgängliga - föra allmänheten och för varandra.
Innebär att en person eller en grupp människor behandlas olika eller utsätts för särskild uppmärksamhet baserat på deras etnicitet, ursprung eller utseende, snarare än på individuella handlingar eller beteenden. Det handlar om att använda en persons etniska bakgrund som ett urvalskriterium för att misstänka eller övervaka dem, ofta utan objektiva bevis eller rimlig misstanke om brott.
Etnisk profilering är ett demokratiskt problem eftersom det strider mot likabehandlingsprincipen och leder till diskriminering. Det undergräver rättssäkerheten, skapar misstro mellan medborgare och myndigheter, och riskerar att kränka individers grundläggande rättigheter baserat på etnicitet istället för konkret misstanke eller beteende.
Demokrati - All offentlig makt i Sverige utgår från folket
Legalitet - Den offentliga makten utövas under lagarna
Objektivitet - Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet
Fri åsiktsbildning - Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning
Respekt -Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet
Effektivitet och service
Granskningsmakt - att granska hur den offentliga verksamheten uppfyller kravet på folkstyre, rättsstat och handlingskraft. En fungerande granskningsmakt ger medborgarna och förtroendevalda möjligheten att bedöma i vilken mån som den offentliga verksamheten uppfyller kraven. Ex. JO.
Lagar och förordningar
Regleringsbrev, anslagstilldelning och uppdrag
Chefstillsättningar och organisationsform
Mål- och resultatstyrning
Ett regleringsbrev är ett dokument som den svenska regeringen utfärdar till en statlig myndighet varje år. Det innehåller riktlinjer för hur myndigheten ska arbeta under det kommande året. Inklusive: mål/uppdrag, ekonomiska ramar och eventuella särskilda uppdrag.
Skälet är att rapporteringen är viktig för att öka polisens och allmänhetens trygghet och för att polisen ska kunna lära sig av sina erfarenheter. Danmark registrerar liksom Sverige användning av OC- sprej.
Vilka situationer OC-sprej och vapen används, mot vilka personer och på vilket avstånd. Sådan kunskap bör implementeras i utbildningen av poliser för att ständigt förbättra polisens metoder
En tystnadskod inom polisen innebär en oskriven regel där kollegor inte rapporterar varandras fel eller brott, ofta av lojalitet. Detta kan dölja missförhållanden och skada förtroendet för polisen. Många myndigheter försöker motverka detta genom visselblåsarsystem och etiska riktlinjer.