Mikrobiologi - ord
Vilka två typer av diagnos finns det?
- Klinisk diagnos (anamnes, symtom och fynd)
- Etiologisk diagnos - laboratorieundersökningar
Vad heter behandlingen mot de olika mikroorganismerna?
- Antibiotika: Baktericida och bakteriostatiska
- Antivirala läkemedel (lyckade ex. är Hepatit C och HIV)
- Antimykotika (lokal eller systemisk(
- Antiparasítära läkemedel
Vad heter mikrobernas naturliga miljö?
Reservoar
Vad heter infektionssjukdomar som förs över från djur till människa?
Zoonos, t ex salmonella
Vad heter blodburen smittväg?
Inokulations smitta, t ex förorenad spruta eller djurbett
Vad heter malariamyggan och malariaparasiten?
Myggan: Anopheles mosquito
Parasiten: Plasmodium-gruppen
Vilka virulensfaktorer har bakterier
Virulensfaktorer = mikrobens förmåga att smitta och skada
1. Överföring: av genetiskt material (mellan bakterier,
från virus eller från omgivningen)
2. Adhesion: förmågan att fästa sig vid celler
3. Invasivitet: förmåga att ta sig in i celler och in i organ
4. Spridning: från värdorganismen till omgivning eller annan
individ.
5. Vävnadsnedbrytande enzymer och toxiner
6. Resistens mot kroppens medfödda och adaptiva
försvarsmekanismer. T ex m h a biofilm - bakteriens förmåga att undvika immunförsvaret.
Vad heter studiet av antikroppar och antigener i blodserum för att upptäcka infektioner eller immunitet?
Serologi
Vad heter de olika infektionstyperna?
- Asytomatiska infektioner - smittad, men utan symtom
- Symtomatiska infektioner - smittad och får symtom
- Opportunistiska infektioner - smittad och symtom p g a nedsatt immunförsvar
- Nosokomial infektion - smittad till följd av vistelse på vårdinrättning
- Lokala infektioner - begränsad till det områd som mikroben invaderat, t ex öroninflammation
- Systemiska infektioner - påverkar hela kroppen, via blodcirkulationen, t ex Covid-19
Vad heter de olika utväxterna på bakteriens kapsel?
- Flagell = svans
- Fimbrier = fästa sig till andra celler
- Pili - överföring av arvsmassa mellan bakterier
Vad heter ostkroksformade bakterier?
Vibrio
Vad heter bakterier som kan vara både aeroba och anaeroba?
Fakultativt anaeroba bakterier
Ge ex. på två spobildande bakterier?
- Bacillius - stavformade, aeroba. Kan orsaka matförgiftning.
- Clostridium - stavformade bakterier som lever främst i syrefria miljöer. Kan orsaka stelkramp.
Vilka tre sätt kan horisontell överföring av bakteriens DNA ske?
- Konjugation - plasmidöverföring mellan bakterier via pili
- Transformation - döda bakteriers DNA i omgivningen
- Transduktion - överföring via virus, bakteriofager
Hur sprider bakterier toxiner?
1. Exotoxiner - Potenta proteiner som frisläpps från bakterien
2. Endotoxiner - LPS utsläpp från gramnegativa bakterier
3. Enterotoxiner - exotoxiner som specifikt verkar i tarmen och orsakar diarré och matförgiftning.
Ge ex. på gramnegativa bakterier
Stavar:
- e-koli som kan orsaka urinvägsinfektion
- Salmonella enterica - akut mag/tarm-infektion
- Helicobacter som orsakar magsår
Kocker:
- Neisseria meningitidis som orsakar bakteriell hjärhinneinflamation
- Neisseria gonorré
Spiroket:
- Borrelia burgdorferi
Ge ex. på grampositiva bakterier
Stavar:
- Clostridium tetani orsakar stelkramp
Kocker:
- Streptococcus pneumoniae orsakar lunginflammation
- Stephylococcus aureus - gula straphylococker, t ex MRSA som är antibiotika resistent
Nämn två bakterier utan cellvägg
- Mycoplasma pneumoniae - orsakar lunginflammation
- Mycobacterium tuberculosis - orsakar tuberkulos
Vad heter det nakna virusets yttersta skikt?
Kapsid - proteinskapsel
Hur förökar sig ett virus?
Använder en värdcell (från t ex människan) för att föröka sig.
Replikations-cykeln
1. Adsorptionsfasen - viruset binder sig till ytan av en vävcell. Strukturen på ytan av viruset binder till receptorer på värdcellen.
2. Penetrationsfasen - viruset kommer in i värdcellen. Ofta via endocytos och bildar då en vesikel i värdcellen.
3. Avklädningsfasen - virusets arvsmassa frisätts inne i värdcellen m h a enzymer från både virus och värdcell.
4. Syntesfasen - använder organellerna i värdcellen.
a. Replikation, transkripton: Arvsmassan kopieras, så att det finns tillräckligt för nya virus. Sker m h a virusets egna enzymer.
b. Ribosomerna i cellen producerar proteiner som behövs för nya virus. Kostar ATP från mitokondrier i värdcellen.
c. Translation, processing, hopsättning. De olika delarna som produceras sätts ihop
5. Frisättning: Virus lämnar värdcellen på två olika sätt:
a. Avknoppning (liknar exoxytos) virus med hölje
b. Lysering - Värdcellen dör och alla virus frisätts, virus utan hölje
Ge ex. på några DNA virus
Med hölje:
- Varicella zoster - orsakar vattkoppor och bältros
- Hepatit B - orsakar leversvikt och smittar via inokulationssmitta
- Herpes simplex virus typ 1 - orsakar sår runt mun och könsorgan
Utan hölje:
- HPV - orsakar könsvårtor, kondylom
- Adenovirus - orsakar luftvägsinfektioner
Ge ex. på några RNA virus
Med hölje:
- Humant immunbristvirus, HIV - orsakar nedsatt immunförsvar
- Morbillivirus - orsakar mässlingen
- Coronavirus - orsakar luftvägsinfektioner
Utan hölje:
- Noroviruset - orsakar gastroenterit, maginfluensa
- Rhinovirus - orsakar förkylning
Vilka tre grupper delas svampar in i?
1. Jäst-svampar (en-celliga)
2. Filamentösa svampar (fler-celliga)
3. Dimorfa svampar - kan vara både och
Vad består Filamentösa svampar av?
Hyfer = svampens trådformiga byggstenar
Mycel = ett nätverk av många hyfer - tillväxt och näringsupptag
Ge ex. på några svampar
Jästsvamp:
- Candida albicans - orsakar svampinfektion på hud och slemhinnor
- Pneumocystis juroveci - orsakar lunginflammation
Filamentrösa svampar:
- Asperrgillus, mögelsvampar - orsakar infektioner, allergiska reaktioner från sporerna och kan producera toxiner som ger leverskada
- Dermatofyter (ringorm) - orsakar infektion vid hud, hår och naglar
Vad heter personer med försvagat immunförsvar?
Immunsupprimerade personer
Vilka tre grupper delas parasiterna in i?
1. Protozoer
2. Helminter
3. Ektoparasiter
Vilka fyra undergrupper består protozoerna av?
- Amöbor
- Flagellater
- Cilliater
- Spordjur = orörliga
Vilka två grupper delas Helminterna in i?
- Rundmaskar
- Plattmaskar
Ge ex. på parasiter
Protozoer:
- Giardia lamblia - flagellater som orsakar akut eller kronisk magsjuka
- Plasmodium - spordjur som orsakar malaria
Helminter:
- Enterobius vermicularis - sprinmask
- Taenia saginata - nötbandmask
Ektoparasiter:
- Anophele - malariamyggan, både parasit och vektor
- Sarcoptes scabiei - skabb
Nämn bakterier i normalfloran som kan bli patogena
1. E.coli kan orsaka urinvägsinfektioner, sepsis eller hjärnhinneinflammation
2. Clostridier kan orsaka Matförgiftning och diarré
3. Stafylokocker/streptokocker från näsa/svalg kan orsaka sårinfektion, sepsis och halsfluss
Vad avgör hur sjuk man blir av en bakterie?
- Infektivitet (smittsamhet): Hur lätt bakterien kan ta sig in i kroppen och etablera en infektion
- Patogenicitet: Bakteriens förmåga att orsaka sjukdom hos värden
- Virulens: Hur allvarlig sjukdom bakterien kan orsaka
Hur kan vi förebygga antibiotikaresistens?
1. Förebygga infektion - mittskyddsåtgärder och vaccination
2. Undvik överförbrukning
- Endast antibiotika när effekten är dokumenterad
- Bra patientinformation (vänta och se/återkontakt)
- vänta-och-se-recept
3. Undvik felanvändning
- Bra diagnostik. Anamnes och status
- Rätt antibiotikaval. Följ behandlingsrekommendationer strikt och undvik bredspektrat om möjligt
- Bra uppföljning. Använd inte för länge eller för kort och undvik för låg dos eller för långt administrationsintervall
Vad heter det första antibakteriella sulfa-läkemedlet?
Prontosil - en pro-drug som frigör sulfonamider som hämmar bakteriers förmåga att producera folsyra. Utan folsyra kan bakterien inte producera DNA och proteiner, och den slutar växa eller dör.
Vad menas med antibakteriellt spektra
Beskriver om läkemedlet dödar eller hämmar många olika bakterier eller bara vissa specifika.
🔹 Smalt spektrum - T ex Penicillin V – används ofta mot vissa grampositiva bakterier som streptokocker.
✔ Fördel: Påverkar normalfloran mindre och minskar risken för resistens.
✔ Används när man vet vilken bakterie som orsakar infektionen.
🔹 Brett spektrum - verkar mot många olika bakterietyper, både grampositiva och gramnegativa.
Exempel: Doxycyklin
✔ Används när man inte vet exakt vilken bakterie som orsakar infektionen.
✖ Kan påverka fler “snälla” bakterier och öka risken för resistensutveckling.
Vad är STRAMA
STRAMA = Samverkan mot antibiotika resistens, nationell arbetsgrupp med en hemsida
Vilka tre typer av resistens finns det?
1. Intrinsisk resistens (naturlig eller primär resistens) - bakterien är naturligt okänslig mot ett visst antibiotikum – utan att ha ”lärt sig” det genom mutation eller genöverföring.
- Saknar målmolekylen som antibiotikan angriper
- Antibiotikan kan inte ta sig in i bakterien
- Naturlig produktion av enzymer som bryter ner antibiotikan
2. Förvärvad resistens (sekundär resistens) - bakterie som tidigare varit känslig utvecklar resistens. via horisontell genöverföring och/eller produktion av nedbrytande enzymer t.ex. betalaktamas.
3. Multiresistens - bakterie är resistent mot flera olika antibiotikagrupper samtidigt.
Vad står ESBL för ?
Extended Spectrum Beta-Lactamase
- Särskilda enzymer som bryter ner betalaktamantibiotika
- Finns oftast i tarmen, men kan även finnas på huden, i saliv
och i urin
- ESBL-CARBA - Ofta tarmbakterier, E-koli, som blivit resistenta via mutationer. Är extra farlig på sjukhus eftersom den motstår nästan alla beta-laktamer.
Vilka fyra olika sätt kan bakterier motstå antibiotika, d v s vara resistenta?
1. Produktion av enzym som bryter ner antibiotika
- Exempel: Betalaktamas (penicillinresistens), ESBL, ESBL-CARBA
- Bakterien producerar ett enzym som förstör antibiotikans aktiva del, så läkemedlet blir verkningslöst.
2. Förändring av antibiotikans mål
- Exempel: MRSA (förändrat penicillinbindande protein, PBP2a), VRE (ändrad cellväggssyntes)
- Antibiotikan kan inte längre binda till sitt mål i bakterien, så den kan fortsätta växa trots behandlingen.
3. Effluxpumpar
- Exempel: Tetracyklin-resistenta bakterier
- Bakterien har proteiner som pumpar ut antibiotikan ur cellen innan den hinner verka.
4. Minskad upptag/permeabilitet
- Exempel: Gramnegativa bakterier mot vissa cefalosporiner och karbapenemer
- Bakterien ändrar sina cellmembranporer, så antibiotikan kan inte tränga in i cellen.
- Bakteriens yta gör att antibiotika inte får fäste
- Bakterien skapar enzymer som förstör antibiotikan
- Bakterien pumpar ut antibiotika som har kommit in i
bakterien
- Bakterien har förändrat sin metabolism och kringgår
antibiotikans verkan på insidan
Hur benämns resistens vid odling av bakterier
1. S – Känslig (Sensitive / Susceptible). Bakterien hämmades eller dödades av antibiotikatestet vid normal dos. Antibiotikan förväntas fungera vid behandling.
2. I – Intermediär (Intermediate). Bakterien har delvis nedsatt känslighet. Antibiotikan kan fungera om högre dos används eller om läkemedlet koncentreras på infektionsstället.
3. R – Resistenta (Resistant). Bakterien påverkas inte av antibiotikatestet vid normal dos. Antibiotikan förväntas inte fungera kliniskt.
Vilka tre ställen kan antibiotika angripa bakterien på?
1. Angriper bakteriernas cellvägg - Penicillin
2. Blockerar proteinsyntes - Azitromycin mot klamydia
3. Förstör bakteriens arvsmassa Trimetoprim
Ett annat ord för normalflora
Mikrobiota
Vad är ekoskugga?
- Totala effekten från antibiotika på normalfloran och miljön omkring oss.
- Synliggör särskilt hur överförbrukning bidrar till
resistensproblematik som sträcker sig långt utöver den ursprungliga användningen av antibiotikan.
Vad står MRSA för?
Meticillinresistenta Staphylococcus aureus
- Gula stafylokocker som är resistenta mot viktiga
antibiotikatyper
- Vanligast att vara symtomfri bärare men kan bland annat ge
sårinfektioner.
Vad står VRE för?
Enterokocker som är resistenta mot vankomycin, bredspektrat antibiotika
- Vanligast som del av normalflora i tarm men kan ge
urinvägsinfektioner, eller allvarlig systemisk infektion
hos immunsupprimerade patienter.
Vad står MIC för?
Minimum Inhibitory Concentration (på svenska: minsta hämmande koncentration).
🔬 Vad betyder det?
• Det är den lägsta koncentrationen av ett antibiotikum som krävs för att:
• hämma bakteriers tillväxt (inte nödvändigtvis döda dem)
Vad kalla virus för?
Obligat intracellulär = beroende av levande celler
Vad heter celldelning med ett finare ord?
Binär Fission
Vad heter de tre olika symbiosformer som finns?
- Kommensalism (En drar nytta)
- Mutualism (Båda drar fördel)
- Parasitism (En drar nytta, en missgynnas)
Beskriv normalflora som kan bli patogena i kroppen?
· E.coli:
- Urinvägsinfektioner
- Sepsis
- Hjärnhinneinflammation
· Klostridier:
- Matförgiftning
- Diarré
· Stafylokocker/streptokocker från näsa/svalg:
- Sårinfektion
- Sepsis
- Halsfluss
Vad påverkar hur sjuk du blir?
- Smittdosens storlek, antal bakterier
- Smittämnets egenskaper, klar sig i fuktig/torr miljö, bildar sporer, mm
- Smittväg - direkt kontaktsmitta, indirekt smitta, mm
(aerosoleer kan orsaka större skada då de kan kommer nere dirket i lungsäcken).
- Immunförsvar
Hur sjuk blir man?
-Smittsamhet (infektivitet): hur lätt en patogen kan komma in i, överleva och föröka sig i en värdorganism (kvantifieras som infektionsdos)
- Patogenicitet: sjukdomsframkallande förmåga
- Virulens: hur bra mikroorganismen är på att framkalla sjukdom, sprida, smitta
Nämn tre vanliga multiresistenta bakterier
- ESBL: Klebsiella pneumoniae och Escherichia coli (extended spectrum-betalaktamaser)
- VRE: Enterokocker (Enterococcus faecalis och Enterococcus faecium) (Vankomysinresistenta enterokocker)
- MRSA: Stafylokocker (multiresistenta stafylokocker aureus)
Ge ex på latent virus
- Herpes
- Varicella-Zoster
Hur jobbar antivirala läkemedel?
Hämmar:
- Viruskodning - inträde i cellen
- Virusets replikation, produktion av eget DNA/RNA
- Virusets syntes, ihoppackning och urträde ur cellen
Vad innebär bakteriostatisk effekt?
Bakteriostatisk innebär att ett läkemedel hämmar bakteriers tillväxt och förökning, men dödar dem inte direkt.
Läkemedlet stoppar bakteriernas förmåga att:
• dela sig
• producera viktiga proteiner
• bygga DNA
Vad innebär baktericid effekt?
Baktericid innebär att ett läkemedel direkt dödar bakterier, istället för att bara stoppa deras tillväxt.
Baktericida läkemedel påverkar bakteriernas vitala funktioner så att de dör, exempelvis:
• Cellväggssyntes – bakterien spricker (t.ex. penicillin)
• DNA-replikation – bakterien kan inte föröka sig (t.ex. kinoloner)
• Cellmembran – läckage av innehåll (t.ex. polymyxin)