- Formar pupillen (ringmuskel) och fungerar som ögats bländare.
- Reglerar mängden ljus som når retina.
- Delar upp främre delen av ögat i främre - och bakre kammaren.
- Irisroten sitter längst “ut” mot ciliarkroppens håll, vid limbus.
- Sphinktermusklen: ringmuskel som drar ihop pupillen och sitter närmast pupillens kant. Parasympatiska nervsystemet.
- Dilatormusklen: radiär muskel som sträcker sig från irisroten ut mot halva sphinktermuskeln. Dilatormuskeln vidgar pupillen. Sympatiska nervsystemet.
- Sphinktermuskeln sitter i stromat.
- Dilatormuskeln sitter bakom främre iris-epitellagret (mellan stroma och irisepitelet).
Collaretten är en synlig linje som gränsar mellan pupillzonen (innersta) och ciliarzonen (yttersta, närmast limbus). 1,5 mm från pupillkanten.
När ett litet område inte har lika “tjockt” lager av de olika epitelen ser det ut som ett litet “hål” på irisen.
- utvidgad: Mydriasis (dilaterad)
- sammandragen: Mios (kontraherad)
Bakre linsepitelet är kraftigt pigmenterat och viker sig lite över pupillkanten och syns då som pupillary ruff.
Vid irisroten/ciliarkroppen blir det opigmenterat.
- olikfärgade pupiller: Heterokromi
- olikstora pupiller: Anisokori
- Nystagmus: Ögonen “fladdrar” fram och tillbaka. Pga ljus iris blir det för mycket ljusspridning, och då kommer ögat att “söka” efter ljusets “samlingspunkt” (där det ska träffa fovea) vilket ger denna "fladdrande" effekt.
- Fotofobi (ljuskänslighet): patienter med albinism har ofta fotofobi eftersom iris och retina har mindre pigment, vilket gör att ögat släpper in för mycket ljus och dom blir bländade.
Uvea (aka vaskulära lagret). Förser ögat med näring.
- Pars plicata (den främre delen, icke pigmenterat) och pars plana (den bakre delen, pigmenterat).
- Pars plicata producerar aktivt och släpper ut kammarvätskan först i bakre kammaren, sedan pupillen och förs det vidare till främre kammaren.
Ora serrata. Pars plana avgränsas baktill i ögat av ora serrata (den främre delen av näthinnan).
Icke pigmenterade epitelet och det pigmenterade epitelet utgör blod-vätska barriären.
Det skapar en selektiv barriär så att bara vissa ämnen får passera in i kammarvätskan, vilket håller vätskan ren och skyddar ögat från skadliga ämnen eller infektioner.
- Produktion av kammarvätska
- Ackommodation (fästpunkt för zonulatrådarna, muskeln som reglerar kontraktion/relaxation)
- Absorberar ljus
- Blod- vätskebarriär (håller kammarvätskan ren från skadliga ämnen och infektioner
- Minskar. 25% kvar vid 80års ålder.
Bakre iris, ciliarkroppen och främre delen av vitreous.
- Främre kammaren
- Vinkeln minskar med ca 40% med åldern
1. Upprätthåller lagom tryck i ögat - vid för högt tryck får man skador på synnerven som påverkar synen (grön starr).
2. Förser linsen (och delvis cornea) med syre och näring
3. Transportera bort metaboliska restprodukter (tex laktat) för att hornhinnan ska behålla sin klara struktur.
- Dagen. Styrs av sympatiska nervsystemet.
Det är viktigt att proteinhalten är låg i kammarvätskan för att proteiner kan bryta ljus och göra vätskan grumligt. Grumlig kammarvätska skulle då störa ljusets väg till näthinnan och försämra synen.
- Askrobat - vitamin C i aktiv form.
- Skyddar mot UV ljus
Inflöde:
- Kammarvätskan produceras i ciliarkroppen, rinner från bakre kammaren genom pupillen och in i främre kammaren.
Avflöde:
1. “Huvudvägen”: trabekelverket --> Schlemms kanal --> ut genom pupillen.
2. Uveosklerala vägen: - absorberas i vener i sclera.
Cirkulärt kärl/ven som enbart transporterar kammarvätska från trabekelverket ut till episkleran och konjunktivans vener.
- Intraokulärt tryck (IntraOcularPressure).
- Luftpuff test i autorefractor.
- mmHg = Millimeter kvicksilver
- 10-21 mmhg
- bör ej skilja mer än 5mmhg på ögonen
- trycket kan variera över dagen
- ögonsjukdom där dränaget av kammarvätska plötsligt blockeras, vilket leder till en tryckstegring i ögat.
- Det är akut! Kan göra SUPERont!!!
- Kan gå på en dag
- Ca 20D när vi inte ackommoderar, vid linsvila. Vid avslappnat tillstånd.
- En tredjedel av ögats totala brytkraft.
Bakre är mer kupig. Bakre delen av linsen har inget linsepitel.
Linsepitelet - ingen metabolism sker i linskärnan.
- Tättpackade linsfibrer
- Kristallinproteiner
- Låg vattenhalt gör linsen kompakt.
För att den ska vara transparent, blodkärl hade blockerat ljus.
Via diffusion från kammarvätskan.
Linstrådarna fäster mellan ciliarkroppen och linskapseln.
Kontrahera
Ackommodation kan sänka IOP lite grann.
Kontraktion av ciliarmusklen → öppnar trabekelverket → bättre avflöde av kammarvätska via Schlemms kanal.
- Åldersrelaterad örlorad förmåga att ackommodera.
- Linsen stelnar lite under hela livet tills helt stel.
- Ciliarmusklerna och zonulatrådarnas kraft avtar
- Börjar runt 40 år.
När pat tycker hen störs av problemen som uppstår av sjukdomsförloppet.
- Kirurgiskt ingrepp då man byter ut linsen till en konstgjord lins. Endast när problemen stora.