Industrialism SVERIGE åk8
1. Hur ökade Sveriges befolkning mellan år 1800 och 1900?
Den ökade från 2,3 miljoner till 5,1 miljoner.
2. En känd författare, Tegnér, menade att folkökningen i Sverige på 1800-talet berodde på tre saker. Vilka?
"Freden, vaccinet och potäterna."
1. Efter Napoleonkrigen och ett kort krig mot Norge 1814 började en lång period av fred.
2. År 1815 kom en lag att alla skulle vaccineras mot smittkoppor, tidigare en dödlig sjukdom.
3. Potatisen var billig och lättodlad potatis och blev vanlig.
3. Historiker menar att det fanns andra förklaringar till befolkningsökningen. Vilka?
1. Bönderna hade lärt sig odla många nya grödor, förutom potatis.
2. Jorden hade skiftats, precis som i Storbritannien.
3. Bönderna använde tekniska nyheter, som plogar av järn istället för trä.
4. Man lärde sig att skydda sina barn från många olika sjukdomar, förutom smittkoppor.
4. Vad var anledningen till att fler blev utan jord i Sverige på 1800-talet?
1. Skiftena
2. När fler av de som föddes överlevde blev många utan jord.
5. Vilka var statarna?
Människor som inte ägde jord utan arbetade som lantarbetare på större gårdar och gods.
Lönen betalades bara delvis ut i pengar. Resten fick de som jordbruksprodukter, som kallades för "stat". Därför kallades de för statare.
Statarsystement försvann 1945 efter beslut av riksdagen.
6. Många lämnade svenska landsbygden på 1800-talet eftersom de inte kunde försörja sig. Men vart tog de vägen?
1. Till städerna - urbanisering
2. Till Norrland - Norrlands kolonisering
3. Till Amerika - emigrationen
7. Vad fanns det i Norrland som lockade människor att flytta dit?
1. Skogsbolag och järnmalmsgruvor, där det fanns jobb.
2. Möjligheten att odla upp ny mark i skogarna.
3. Nya städer och samhällen byggdes, med vägar och elektricitet från dammar vid älvarna.
8. Hur ökade befolkningen i Norrland under 1800-talet?
Från 270 000 människor år 1820 till en miljon år 1920.
Befolkningen nästan fyrdubblades, mot bara en fördubbling i övriga Sverige.
9. Varför kallar en del historiker de har förändringarna "Norrlands kolonisation"?
Det gjorde folk i södra Sverige rika och gav jord till jordlösa men det drabbade SAMERNA.
Betesmarker krympte, det blev svårare att vandra med betesdjuren och det hände att staten tvingade hela samebyar att flytta för att de inte skulle vara i vägen för utvecklingen.
10. Vad var den största anledningen till att USA lockade emigranter?
Man kunde få jord gratis. Enligt den amerikanska "Homesteadlagen" hade alla rätt att få gratis 65 hektar jord gratis (lika stort som ungefär 130 fotbollsplaner).
11. Det fanns möjligheter till arbete i USA. Vilka?
Det fanns arbeten vid järnvägen, industrier, skog och i byggindustrin. Kvinnor kunde få arbete som hembiträden.
12. Vilka andra anledningar fanns det till emigrationen, förutom att man sökte nya sätt att försörja sig?
De stora skillnaderna mellan fattiga och rika i Sverige.
De högre klasserna hade stor makt i Sverige.
I USA fick alla män rösta och det rådde religionsfrihet där.
13. Hur många emigrerade från Sverige mellan åren 1850-1920?
En miljon svenskar.
14. Vilka andra länder emigrerade man till, förutom USA?
Kanada, Brasilien och en del till Tyskland.
De som inte hade råd att resa så långt reste till Danmark istället, framförallt från Skåne.
15. Vad var det som gjorde att emigrationen minskade kraftigt och när?
När det första världskriget bröt ut år 1914.
16. När skedde industrialiseringen i Sverige jämfört med den i Storbritannien?
Nästan 100 år senare. Den nådde Sverige i mitten av 1800-talet.
Då följde den samma mönster som i Storbritannien.
17. Vilka industrier uppstod i Sverige? Fyra st.
1. Textilindustrin
2. Skogsindustrin
3. Verkstadsindustrin
4. Järn- och stålindustrin
18. Vilken var den första industrin i Sverige och vilka städer blev viktiga för denna industri?
Textilindustrin - Borås och Norrköping.
19. TIll vilka sålda textilindustrin i Sverige?
Hemmamarknaden, dvs Sverige.
20. Vilka sålde skogsindustrin till? När började försäljningen av timmer öka kraftigt?
Sverige har sedan länge sålt trä och timmer till övriga Europa.
Men i mitten av 1800-talet skedde en kraftig ökning av exporten - med industraliseringen ökade husbyggen i Europa.
21. Vilken teknisk förändring gynnade skogsindustrin?
När ångmaskinen kom behövde inte sågverken längre ligga vid vattenfall där det rinnande vattnet var kraftkällan.
Nu kunde sågverken placeras där det var bäst, t ex vid skogen eller nära en hamn.
22. Var låg de flesta sågverken? Varför?
Längs Norrlandskusten. Det viktigaste låg i Sundsvall.
Hit kunde timret flottas ner längs Norrlandskusten från skogarna längre upp.
23. Skogen fick på 1800-talet ett annat användningsområde än material till husbyggen mm. Vilket?
Läskunnigheten ökade så papper blev en efterfrågad vara.
24. Vilka ledde den tekniska utvecklingen i Sverige på 1800-talet? Nämn en sådan person!
Entreprenörer, dvs enskilda personer med en idé eller uppfinning. T ex Lars Magnus Ericsson, som specialiserade sig på utvecklingen av telefonen.
25. Nämn tre produkter från verkstadsindustrin som utvecklades i Sverige och som exporterades till hela världen?
1. Gasfyrar från AGA
2. mjölkseparatorer (skiljer mjölk från grädde) från Alfa Laval
3. Kullager från SKF
26. Varför fick de svenska järnbruken problem på 1800-talet?
I Sverige användes träkol för att smida järn.
När Storbritannien och andra länder började använda stenkol för att smida järn fick de svenska järnbruken svårt att konkurrera och många järnbruk lades ner.
27. Vad var det som hände att den svenska järnindustrin blev konkurrenskraftig igen?
Man uppfann den s k thomasprocessen som tar bort fosfor från järn. Fosfor gör järnet sprött.
Med thomasprocessen kunde man använda järn med fosfor, och nya fyndigheter i t ex Kiruna kunde tas i bruk.
28. Hur mycket ökade den svenska järn-och stålindustrin i Sverige?
Både produktion och export fördubblades mellan 1870 och 1914.
30. Vad menas med en bruksort? Ge exempel på sådana.
Samhällen i Sverige som vuxit fram kring en enda fabrik.
Samhällen kring: järnbruk, skogsbruk, pappersbruk, glasbruk.
Mest kända idag är bruken i Värmland och Småland.
31. När byggdes de första järnvägarna i Sverige? Varför?
Mellan vilka större städer gick den första?
På 1850-talet, för att industrin skulle kunna transportera sina varor.
Banan mellan Stockholm och Göteborg invigdes 1862.
Quiz |
---|
capitales 2 |
funcion humana II |
POLO Y SERVICIO |
Art Appreciation |
Arbeit |
Tweede klas geschiedenis begrippen 3.4 & 3.5 |
Tweede klas geschiedenis begrippen 3.3 |
Tweede klas geschiedenis begrippen 3.1 & 3.2 |
gruppo |
logistique comp 1 |
blancatienes que contestar bien la siguientes preguntas |
english about austarila |
50 |
Latein MIR 1-13 Zeit-und Fragewörter |
Biology HT2 |
maatschappijleer se4 |
Inglés tema 4 vocabulariohola |
la casala casa |
HIS 344 |
El cuerpo y la salud |
sich-verben |
VNgeschiedenis |
espagnolakdvn |
allemand sentiments |
Ap Exam |
vocabulaire anglais |
Kommunikation |
parole francesee 2 |
Respiratory |
Adverbios De Lugar |
Q3 NRI Quiz #3 |
bio 221 lect 5pt2 + |
wo ist |
badezimmer |
schulealles vom ohr( aufbau,tinitius,funktion) |
Traduce_semana_11 |
Kommunikation kap 4 |
os lusiadas |
månaderna |
veckans dagar |
11 |
kap 8 glosor |
El Cuarto |
det kühlschtank ist leertråkiga tyska glosor |
UNIT 5 - verb + noun |
resinas compuestas |
paper 1 topics |
La Casa |
Jaartallen Verlichting |
kap 7 glosor |
i lipidilipidi |
carboidraticarboidrati |
Tweede klas Frans chapitre 3 blokje h |
hge |
405 |
Tweede klas Frans chapitre 3 getallen |
Tweede klas Frans chapitre 3 blokje G |
Speaking and vocabulary |
english |
verbos en -ar |
spanisch |
Tweede klas Frans chapitre 3 blokje E & F |
frans |
10 Module 1 |
Glosor 3 |
NONI |
Glosor 2 |
communication lawsGENDER –FAIR LANGUAGE USE
DEFINITION OF TERMS |
lesson 2 green book (2) |
Reading HistoryREVIEWER |
practica |
yesos dentales |
tyska ägande ord |
paper 1 topics |
ordförråd, allmäna termer |
Prepositionsuttryck |
grekiska grundord, svensk översättning, latinsk motsvarighet |
tyska Jobb |
2britisch |
manuella switchar |
raw |
ucsp |
svenska begrepp vt25 |
hemkunskap |
macbeth character analysis |
grammar and vocabulary |
rit 5 |
Englisch |
terminologi + försvenskning kirurgi |
de + le |
väder |
action corporelle |
presens av faire |
Pinyin |
läxför veckodagarna |
taille |
distance |
Bias |
Female funding bias |
Female founder gap |
Chapter 3 Terms/Relationships |
Chapter 2 Terms/ Relationships |
Chapter 1 Terms/ Relationships |
diass |
Mikrobiologi 2 |
Vendas e Negociação |
KTC. |
Reseräkningar |
termer för operation och andra ingrepp |
Bokföring |
ordlista kirurgi |
Criminologia |
adjectif d'action |
Esoagnol (3)Vocabulaire 3 |
random verbshttps://french.kwiziq.com/my-languages/french/tests/take/16674735 |
Clases Marzo 1 |
건국 한국어 3과 |
Tower of Babel |
Allmänna termer |
Basmorfem översätta grekiska vs latin |
SCV (cardio) |
geography |
religious studies |
business 8 test 2business 8 urself again |
Noah's Ark |
20-30.leta 20.století -ceska poezie |
fecondation à puberté |
건국 한국어 2과새로운 단어 |
s'appelle |
lesson 3 red book (2) |
mon amie conflicthttps://french.kwiziq.com/revision/grammar/use-mon-not-ma-with-feminine-nouns-starting-with-a-vowel-or-mute-h-possessive-adjectives |
chp456 mm |
PY2507.1 ~ {Communication by sound} 2.0 |
prov geo |
glosor 1 |
spanska muntlig prov |
musik |
french wordsi=Dans
framför=Avant
på=sur
bakom=derrière
under=sous
mellan=entrè |
glosor V.10 |
Ekologi begreppEkologi begrepp |
Historia |
Franska läxa v10 |
ks3 spainsh |
Biología UNAM (4) |
Gamla testamentet |
Test 2.1 |
ENUMERATIONS |
Danska del 5Sida 5-6 i ordlistan på Canvas |
Danska del 4Sida 4 i ordlistan på Canvas |
Danska del 3Sida 3 i ordlistan på Canvas |
Danska glosor del 2Sida 2 i ordlistan på Canvas |
et |
건국 간국어 1과 |
tagalog directionsBasic Directions |
latino (3): nomi |
3 dec. Freq 3 |
Danska glosor del 1Sida 1 i ordlistan på Canvas |
harjotus |
arte imp e post |
05.03.2025eyhe |
prov |
MÅL 3 tentafrågor |
bonding 2.0 |
Fremdwörter |
bio |
1 con. Freq. 3 |
Latviešu val. |
devcomTHE ENVIRONMENT OF DEVELOPMENT AND UNDER
DEVELOPMENT & MAJOR ISSUES, PROBLEMS AND
TRENDS OF DEVELOPMENT AND UNDER
DEVELOPMENT |
3 dec. Freq. 3 |
hit it offllevarse bien desde el principio |
Français |
PY2505.7 ~ {Literacy} |
UNIT 5 - Animals |
Using ce, cet, cette and ces with -ci and -là |
physio dig |
Korean 2 |
MNW |
a+p |
Vocabeln |
CUMHURİYET EDEBİYATI ŞİİR |
ce cette ces as adjectives (demonstrative) |
sociall |
kompan |
Born a crime 3 |
a+p |
Tenta Kristendomen |
Etikk og Moral |
letione 7vokabel |
Spanisch |
Matspjälkning ord |
english vocab |
Vocabel Unit 7Lernen |
kemiska beteckningar |
vocabulary 4 |
2 Dec, frequ. 3 |
istorija renesansas |
E-12 - Renaissance |
Biomas, klimata joslas |
vocabulary |
capitales d'asie |
animales |
Paesaggio |
1 Dec, frequ. 3 |
el medio ambiente |
Silm ja Kõrv |
Ģeogrāfija |
gaseous exchange |
syror och baserplugga till no prov |
ANALOGY |
ESSAY WITH PURPOSE & PROPAGANDA TECHNIQUES |
COMMUNICATION STRATEGIES |
Ácidos nucleicos: propiedades y enzimas asociadas. |
CF1 |
GEI |
vdec |
IPA: artikulationssätt och ställe - konsonanter först |
Seminarium 3 - fraser |
Begrepp - ordklasser |
Seminarium allmänt |
Begrepp - intro |
Begrepp - morfologi |
Begrepp - ordföljd |
Begrepp - huvud & bisatser |
Begrepp - satsdelar |
AP: QUIZ (MARCH 4) |
Begrepp - fraser |
Born a crime 2 |
vocabulaire perso |
tagalog common greetings and phrasesBasic Greetings and Phrases |
examen |
TiEr |
Introducción a las teorías de la asistencia 2 |
Flower ID |
Biersommelier |
Literary terms 2 |
interrogazione scienza |
Segunda Republica Española |
mezzi di transporti |
ava |
Svētki |
Traduce_semana_10 |
Tissus primaire |
IPA: artikulationssätt och ställen |
Ordklasser |
Mixolydian Mode - P5 |
PARTS OF A WEBSITE |
Bio veg feuille et tige |
the BBC |
Lydian Mode - P4 |
Phrygian Mode - M3 |
objet |
Lektion 10 |
expressions |
time and hours, make the day: moments |
노인 |
Prepositioner+Uttryck |
IPA öva på ställe & sätt |
Debussy 1 |
succeed |
Grekiska vs Latinska Basmorfem |
german 43 |
german 42 |
tenta- föreläsnig 1 |