Utilisateur
Den ökade från 2,3 miljoner till 5,1 miljoner.
"Freden, vaccinet och potäterna."
1. Efter Napoleonkrigen och ett kort krig mot Norge 1814 började en lång period av fred.
2. År 1815 kom en lag att alla skulle vaccineras mot smittkoppor, tidigare en dödlig sjukdom.
3. Potatisen var billig och lättodlad potatis och blev vanlig.
1. Bönderna hade lärt sig odla många nya grödor, förutom potatis.
2. Jorden hade skiftats, precis som i Storbritannien.
3. Bönderna använde tekniska nyheter, som plogar av järn istället för trä.
4. Man lärde sig att skydda sina barn från många olika sjukdomar, förutom smittkoppor.
1. Skiftena
2. När fler av de som föddes överlevde blev många utan jord.
Människor som inte ägde jord utan arbetade som lantarbetare på större gårdar och gods.
Lönen betalades bara delvis ut i pengar. Resten fick de som jordbruksprodukter, som kallades för "stat". Därför kallades de för statare.
Statarsystement försvann 1945 efter beslut av riksdagen.
1. Till städerna - urbanisering
2. Till Norrland - Norrlands kolonisering
3. Till Amerika - emigrationen
1. Skogsbolag och järnmalmsgruvor, där det fanns jobb.
2. Möjligheten att odla upp ny mark i skogarna.
3. Nya städer och samhällen byggdes, med vägar och elektricitet från dammar vid älvarna.
Från 270 000 människor år 1820 till en miljon år 1920.
Befolkningen nästan fyrdubblades, mot bara en fördubbling i övriga Sverige.
Det gjorde folk i södra Sverige rika och gav jord till jordlösa men det drabbade SAMERNA.
Betesmarker krympte, det blev svårare att vandra med betesdjuren och det hände att staten tvingade hela samebyar att flytta för att de inte skulle vara i vägen för utvecklingen.
Man kunde få jord gratis. Enligt den amerikanska "Homesteadlagen" hade alla rätt att få gratis 65 hektar jord gratis (lika stort som ungefär 130 fotbollsplaner).
Det fanns arbeten vid järnvägen, industrier, skog och i byggindustrin. Kvinnor kunde få arbete som hembiträden.
De stora skillnaderna mellan fattiga och rika i Sverige.
De högre klasserna hade stor makt i Sverige.
I USA fick alla män rösta och det rådde religionsfrihet där.
En miljon svenskar.
Kanada, Brasilien och en del till Tyskland.
De som inte hade råd att resa så långt reste till Danmark istället, framförallt från Skåne.
När det första världskriget bröt ut år 1914.
Nästan 100 år senare. Den nådde Sverige i mitten av 1800-talet.
Då följde den samma mönster som i Storbritannien.
1. Textilindustrin
2. Skogsindustrin
3. Verkstadsindustrin
4. Järn- och stålindustrin
Textilindustrin - Borås och Norrköping.
Hemmamarknaden, dvs Sverige.
Sverige har sedan länge sålt trä och timmer till övriga Europa.
Men i mitten av 1800-talet skedde en kraftig ökning av exporten - med industraliseringen ökade husbyggen i Europa.
När ångmaskinen kom behövde inte sågverken längre ligga vid vattenfall där det rinnande vattnet var kraftkällan.
Nu kunde sågverken placeras där det var bäst, t ex vid skogen eller nära en hamn.
Längs Norrlandskusten. Det viktigaste låg i Sundsvall.
Hit kunde timret flottas ner längs Norrlandskusten från skogarna längre upp.
Läskunnigheten ökade så papper blev en efterfrågad vara.
Entreprenörer, dvs enskilda personer med en idé eller uppfinning. T ex Lars Magnus Ericsson, som specialiserade sig på utvecklingen av telefonen.
1. Gasfyrar från AGA
2. mjölkseparatorer (skiljer mjölk från grädde) från Alfa Laval
3. Kullager från SKF
I Sverige användes träkol för att smida järn.
När Storbritannien och andra länder började använda stenkol för att smida järn fick de svenska järnbruken svårt att konkurrera och många järnbruk lades ner.
Man uppfann den s k thomasprocessen som tar bort fosfor från järn. Fosfor gör järnet sprött.
Med thomasprocessen kunde man använda järn med fosfor, och nya fyndigheter i t ex Kiruna kunde tas i bruk.
Både produktion och export fördubblades mellan 1870 och 1914.
Samhällen i Sverige som vuxit fram kring en enda fabrik.
Samhällen kring: järnbruk, skogsbruk, pappersbruk, glasbruk.
Mest kända idag är bruken i Värmland och Småland.
På 1850-talet, för att industrin skulle kunna transportera sina varor.
Banan mellan Stockholm och Göteborg invigdes 1862.