Glukos, fruktos och galaktos
Kroppen kan bara tillgodogöra sig glukos, så levern omvandlar fruktos och galaktos till glukos.
Maltos - glukos/glukos
Laktos - glykos/galaktos
Sackaros -glykos/fruktos
En glycerol del (huvud) och tre fettsyror som sitter som svansar under huvudet.
1. Primärstruktur: Sekvensen av aminosyror.
2. Sekundärstruktur: Lokala veckningar som alfa-helixar och beta-flak.
3. Tertiärstruktur: Den tredimensionella veckningen av hela polypeptidkedjan.
4. Kvartärstruktur: Sammansättningen av flera polypeptidkedjor i ett funktionellt protein.
Ventriculus
Esophagus - Ett ca 25 cm långt muskelrör som tvingar ned föda mot magsäcken med hjälp av peristaltisk vågrörelse nedåt.
Vesica fallea
Duodenum
Hepar
Jejunum och ileum
Viljestyrt system i början (munnen) och rectum
Via det enteriska nervsystemet som är ihopkopplat med ANC
Peritoneum = dubbel bindvävshinna som kan liknas med perikardie runt hjärtat och lungsäcken pleura = håller tarmarna på plats, och kan fungera som fettlager:
Lumen (räknas till den externa (yttre) miljön)
Cardia
Pylorus (en ringmuskel)
Kymus
Gastriska fasen
Celiaki
A, B12, Folsyra, D, E, K
Kupfferceller
Kolesterol-bas - en lipidmolekyl som består av följande strukturella delar:
1. Sterolkärna:
• En fyra-ringad kolvätestruktur (kallas steroidkärna).
• Tre sexkolringar och en femkolring.
2. Kolvätesvans:
• En grenad, hydrofob kolvätesvans som är kopplad till sterolkärnan.
3. Hydroxylgrupp (-OH):
• En enda hydroxylgrupp är bunden till kolatom 3 på en av de sexkoliga ringarna.
• Gör molekylen svagt amfipatisk (både hydrofob och hydrofil del).
Dioxner och PCB’er
- Anlagras i fettvävnad då naturen inte kan bryta ner de ämnena.
- Hormon- och fosterutvecklings-störande
1. Gallsalter
2. Bilirubin
3. Kolesterol
4. Vatten - cirka 97 %
5. Fosfolipider
6. Elektrolyter - gallans jonbalans
Ca 10 l varav merpartern absorberas i tunntarmen.
Vitamin K och SCFA = Short Chain Fet Acids, som är en viktig energikälla för vegetarianer.
- Amylas: Bryter ner kolhydrater
- Lipaser: Bryter ner fetter (lipider) till fettsyror och glycerol.
- Proteaser (t.ex. trypsin och kymotrypsin): Bryter ner proteiner till aminosyror.
- Bikarbonat (HCO₃⁻): neutraliserar syran från magsäcken
Peristaltisk rörelse - rörelse sker genom en serie sammandragningar och avslappningar av glatt muskulatur
Tarmtömning sker ca ett dygn efter att födan intagits, vid normal kosthållning och energiförbrukning.
Motverkar hemorojder, tarmdivertiklar, tjocktarmsinflammation och troligen coloncancer.
1. Förbättrar tarmrörelserna:
2. Reglerar tarmfloran
3. Förebygga förstoppning genom att stimulera tarmarna att arbeta effektivt och regelbundet
4. Hjälper till att kontrollera blodsockernivåer
5. Främjar mättnadskänsla
6. Hjälper till att sänka kolesterolnivåer
polysackariderna cellulosa, pektin och lignin från växtcellers väggar
50 % är bakterier och 50 % vatten/föda som kroppen eller tarmfloran inte kan bryta ned,
Feces eller fakalier
Inaktiva pro-enzymet pepsinogen blir till pepsin vid närvaro av magsyran.
1. Trypsin: aktiveras från sin inaktiva form, trypsinogen, i duodenum av ett annat enzym kallat enterokinas. Proteiner delas upp i mindre peptider och aminosyror.
2. Kymotrypsin: utsöndras i en inaktiv form, kymotrypsinogen, och aktiveras till sin aktiva form i tarmen av trypsin.
0. Kefala fasen - den förberdande fasen som triggas av nervus vagus
1. Orala fasen (munnen) – tuggning och enzymatisk nedbrytning av kolhydrater.
2. Esofageala fasen (matstrupen) – transport av maten till magen.
3. Gastriska fasen (magen) – kemisk nedbrytning av proteiner med hjälp av magsyra och pepsin.
4. Intestinala fasen (tunntarmen) – enzymatisk nedbrytning och absorption av näringsämnen.
5. Koliska fasen (tjocktarmen) – absorption av vatten och elektrolyter, samt bildning av avföring.
6. Rektala fasen (ändtarmen) – lagring och utsöndring av avföring
Gastrin kommer från G-celler i magsäckens slemhinna och stimulerar bl a paritalceller som producerar saltsyran.
Pharynx
Epiglottis
Muskularis och submukosa
1. Mucosa (slemhinna) – innehåller epitelceller och utsöndrar slem för att skydda och absorbera näringsämnen.
2. Submucosa – ett bindvävsskikt som innehåller blodkärl, lymfkärl och nervplexus.
3. Muscularis externa – två muskellager (cirkulärt och longitudinellt) som styr peristaltiska rörelser och framdrivning av maten.
4. Serosa/adventitia – ett yttre skyddande lager som möjliggör rörelse och skyddar tarmens vävnader.
Peritoneum
Mesenterie - tarmens upphägnad i bukhinnan
Stora omentet
Mucin
1. Gastrin stimulerar produktionen av magsyra och enzymer för matsmältning.
2. Somatostatin hämmar produktionen av magsyra och andra hormonella effekter för att balansera matsmältningen och förhindra överproduktion av syra
Parietalcellerna
Disackaridaser
- Sukras: Bryter ner sockerarten sukros (bordssocker) till glukos och fruktos.
- Laktas: Bryter ner laktos (mjölksocker) till glukos och galaktos.
- Maltas: Bryter ner maltos (en disackarid som bildas när stärkelse bryts ner) till glukos.
10 - 15 %
Denaturering
1. Energireserv - energilagring. Fett ger mer energi per gram än kolhydrater och protein
2. Byggstenar för cellmembran: Fosfolipider och kolesterol
3. Absorption av fettlösliga vitaminer: A, D, E och K.
4. Isolering och skydd
5. Hormonproduktion: steroidala hormoner som östradiol, testosteron, och kortisol.
6. Hjärnans funktion: Fett, särskilt omega-3 fettsyror och omega-6 fettsyror, är viktiga för hjärnans funktion och utveckling.
7. Smörjning: Fett hjälper till att smörja leder och organ för att säkerställa att de kan röra sig fritt och utan friktion.
Pankreaslipas
Miceller
Kylomikroner - Fettet kapplas in i lipoproteiner i endotelskickat och transporteras ut ur cellen via exocytos. För stora för blodkapillärer, men går in i lymfkärlen.
Cholecystokinin (CCK) stimulerar gallblåsan att frisätta galla och bukspottkörteln att producera matsmältningsenzymer.
Sekretin stimulerar bukspottkörteln att utsöndra bikarbonat för att neutralisera den sura maten som kommer från magen.
Den cykliska processen där vissa ämnen, särskilt gallsyror, cirkulerar mellan levern och tunntarmen. Denna process gör att kroppen effektivt kan återanvända gallsyror för matsmältning och fettabsorption.
CCK (Kolecystokinin)
- Det får gallblåsan att frisätta galla, vilket hjälper till att bryta ner fett.
- Det stimulerar bukspottkörteln att utsöndra matsmältningsenzymer.
- Det fördröjer tömning av magsäcken för att ge tid för matsmältningen.
- Det påverkar aptiten genom att signalera mättnad till hjärnan.
Enteron
Lingua
Cavum oris
Fundus
Corpus
Antrum
Huvudceller
Parietalceller
- Histamin via ECL-celler i Corpus
- Gastrin via G-celler i Pylorus
Glykoprotein som är nödvändigt för absorption av vitamin B12 - viktig beståndsdel i röda blodkroppar.
Enterohepatiska kretsloppet
Ghrelin
Stimulerar aptit och ökar matsmältningsaktiviteten, särskilt genom att signalera att kroppen är redo att ta emot föda.
(Motsats hormonet är leptin.)
1. Cecum (blindtarmen)
2. Colon ascendens (uppåtstigande del)
3. Colon transversum (tvärgående del)
4. Colon descendens (nedåtstigande del)
5. Colon sigmoideum (S-formade delen)
6. Rectum (ändtarmen)
7. Canalis analis (analkanalen)
Sinusoider
Sekretin
1. Faktorer relaterade till maten
- Hög fetthalt: Fettrik mat tar längre tid att smälta.
- Hög fiberhalt: Fibrer fördröjer magsäckstömningen genom att öka viskositeten i maginnehållet.
- Proteinrik mat: Protein kan också bromsa tömningshastigheten.
- Hög osmolaritet: Måltider med hög socker- eller saltkoncentration kan fördröja tömningen.
- Fast föda vs. vätska: Fast föda töms långsammare än vätska.
2. Fysiologiska faktorer
- Hormonell påverkan: Hormoner som CCK och sekretin bromsar magsäckstömningen.
- Nervös reglering: Aktivitet i det parasympatiska nervsystemet kan påverka tömningshastigheten.
Bröstgången vid Vena subclavia - vid nyckelbenet
Defekationsreflexen