En fras som ligger i en annan fras
Ex. den kloka lilla flickan som jag träffade i skolan har läst en mycket spännande bok av en känd svensk författare
den kloka lilla flickan som jag träffade i skolan
har läst
en mycket spännande bok av en känd svensk författare
Bok - huvudord, kärnan i frasen, utan bok vad betyder meningen? En spännande vadå?
Men också: ”en känd svensk författare ” inbäddad i den stora helfrasen - nominalfras då författare är ett substantiv
Men också: ” spännande” inbäddad fras i den stora helfrasen - en adjektivfras då spännande är ett adjektiv. Ordet ”en” är inte kopplad till spännande utan beskriver ordet bok - en artikel
Men också: ” av” inbäddad fras i den stora helfrasen - en preposition mellan
Men också: ”känd” - outbyggd adjektivfras
Fraser som har substantiv eller substantiviska pronomen som huvudord
Nominalfras har två typer attribut:
• Framställt attribut - står före huvudordet (ett fint hus, Eriks mamma, doktor Hink)
• Efterställt attribut - står efter huvudordet (huset som vi köpte förra året, en present till min bror)
Hur man analysera en nominalfras - hitta alla substantiv och substantiviska pronomen - kolla på dessa och se om finns det ett efterställt eller framförställt attribut? Vart börjar de och vart slutar de?
Så fort det är ett verb = nominalfras tar slut
Adjektivattribut – adjektivfras som står direkt före huvudordet
- en "lång" resa, ett "oerhört komplicerat" problem
Bestämmarattribut – räkneord eller demonstrativa pronomen
- "fyra" år, "den här" boken, "detta" hus
Genitivattribut – nominalfras i genitiv eller possessivpronomen
- "min" lilla syster, "Eriks" mamma
Artiklar
- "ett" hus, "det" vackra huset
Måttsattribut – nominalfras som betecknar ett visst mått
- "En kopp" kaffe, "två kilo" bananer
Epitet – nominalfras som anger yrke, position och liknande
- "fru" Johansson, "skådespelaren" Brad Pitt
Prepositionsattribut – prepositionsfras (preposition + rektion)
huset "på landet", frågan "om tid", rädslan "för att falla ner"
Satsattribut (attributiva bisatser)
- Relativ bisats – huset "som vi köpte för tre år sedan"
- Att-bisats – känslan "att det ska gå bra"
- Indirekt frågesats – frågan "hur vi kan fixa det"
- Övriga bisatser – tiden "innan du kom"
Infinitivattribut
- konsten "att måla", svårigheten "att läsa"
Prepositionsfraser – PREPOSITION + rektion (de båda delarna är obligatoriska!)
Rektion kan vara:
Nominalfras – OM mig, PÅ bordet, FRÅN min hemstad, EFTER allt som hände, MED min mammas halvbror
Bisats – (vi pratar) OM hur vi hade det på semestern, (tänk) PÅ att det kan vara ett adverb
Infinitivfras – (njuta) AV att spela musik, (glad) ÖVER att vara där
"Rektionen" kommer oftast direkt efter prepositionen, men rektionen kan topikaliseras och då blir prepositionen strandad:
- "det bord" som vi pratade OM (< vi pratade OM bordet)
- "att det kan vara adverb" måste vi tänka PÅ (<vi måste tänka PÅ "att det kan vara adverb")
Två perspektiv:
Verbfras i snäv bemärkelse (bara verbala element)
Verbfras i vid bemärkelse (verbala element + objekt + adverbial)
Verbfras i snäv bemärkelse kan bestå av:
Finit verb – Maria "springer". Jag "läser" en bok. Marco "är" trött.
Infinit verb – Han vill "gå". Jag har "läst" boken. Det måste "ha" varit svårt.
Verbpartikel – Bilen "ser" fin "ut". På fredagar "brukar" vi "gå ut". "Har" du "stängt av" datorn?
Reflexivt pronomen – Jag "kan" inte "tänka mig" att... "Sätt dig" där. "Har" ni "klarat er"?
En verbfras kan bestå av alla dessa element. I en verbkedja kommer det finita verbet alltid först:
- Sara "borde" ha tagit på sig något varmare.
- Jag "måste" försöka sluta röka.
Verbformer som har subjekt och som böjs i tempus och modus
Tempus uttrycker tidsförhållanden:
Presens – nutid (Jag ÄR trött)
Preteritum – dåtid, avslutad handling (Jag VAR trött.)
Modus uttrycker inställning till det som det talas om:
Imperativ – order, uppmaning (VAR inte så dum.)
Konjunktiv – önskan, möjlighet, villkor… (Det VORE bra…)
Verbformer som inte har subjekt
Infinitiv – verbform som följer hjälpverb
Jag vill/kan/måste/brukar SKRIVA
Supinum – verbform som används i (perfektiva) sammansatta tempus (följer alltid hjälpverbet ha)
Jag har/hade SKRIVIT
Particip räknas ibland som infinita verbformer
Skrivande, skriven
Fraser som har adjektiv eller particip som huvudord
Adjektivfraser kan ha framförställda bestämningar (oftast adverb)
Mycket fin/fint/fina - Mycket = bestämning
Adjektivfraser förekommer i:
- Attributiv ställning (framförställt attribut i nominalfraser) – en mycket fin bil
- Predikativ ställning (efter kopulaverbet) – bilen är mycket fin
Adjektiv kongruensböjs alltid efter substantiv i numerus och genus och i attributiv ställning även i bestämdhet (men inte i predikativ ställning)
Fraser som har adverb som huvudord
Huvudordet kan bestämmas av andra adverb:
- Hon springer "snabbt".
- Hon springer "mycket SNABBT".
- Hon springer "otroligt mycket SNABBT".
Tänk på skillnaden mellan adverb och adjektiv!