Nervimpulser är svaga elektriska signaler som sänds mellan nervceller och som innehåller information.
Synapser är kopplingar mellan olika nervceller där nervsignalerna överförs.
Det centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen.
Kroppens alla övriga nerver, som går till och från hjärna och ryggmärg, bildar det perifera nervsystemet.
Det självständiga nervsystemet är de delar av nervsystemet som vi inte kan påverka med vår vilja och som bland annat styr hjärtats slag och muskler i tarmar och blodkärl.
Det självständiga kallas också det AUTONOMA SYSTEMET.
Storhjärnan består av två halvor, höger och vänster hjärnhalva. I den yttre delen av storhjärnan finns hjärnbarken, och den inre delen består mest av nervtrådar och kallas märg.
Hjärnhinnorna omger och skyddar hjärnan.
Hjärnbarken är storhjärnans yttre del, som vi tänker med och som innehåller hela vårt medvetande. Den är 2-4 mm tjock och innehåller alla nervcellskroppar.
Hjärnbalken består av cirka 500 miljoner nervtrådar som förbinder vänster och höger hjärnhalva.
Hjärnstammen är den nedre delen av hjärnan som styr många automatiska funktioner som andning, kroppstemperatur och blodcirkulation.
Lillhjärnan finns i hjärnans bakre del. Den kontrollerar vår balans och samordnar våra muskelrörelser.
Reflexer utnyttjar "snabbkopplingar" i ryggmärgen som gör att nervimpulserna tar en genväg till musklerna utan att först passera hjärnan.
En nervcell består av
-en nervcellkropp,
-inåtledande och utåtledande nervtrådar som runt sig kan ha ett -skyddande fettlager, MYELIN.
I nervcellernas ändar finns
-synapser, där nervimpulserna överförs till andra celler.
En nervimpuls är en svag elektrisk signal som överför meddelanden från en nervcell till en annan nervcell eller till exempelvis en muskelcell.
Snabbast går nervimpulserna i tjocka nerver som har ett skyddande fettlager, myelin, runt sig.
Som snabbast går nervimpulserna i 150 m/s och i de tunnaste så är hastigheten 0,5 m/s.
När en nervimpuls når nervcellens ände, synapsen, frigörs ett signalämne som gör att en ny nervimpuls startar i den andra nervcellen.
Hjärnan skyddas av skallbenet, hjärnhinnor och av hjärn- och ryggmärgsvätskan, cerebrospinalvätska, som fungerar som stötdämpare.
Hjärnan består av storhjärnan, mellanhjärnan, hjärnstammen och lillhjärnan.
Storhjärnan består av två halvor, höger och vänster hjärnhalva.
I den yttre delen av storhjärnan finns hjärnbarken,
och den inre delen består mest av nervtrådar och kallas märg.
Hjärnbarken är storhjärnans yttre del, som vi tänker med och som innehåller hela vårt medvetande. Den är 2-4 mm tjock och innehåller alla nervcellskroppar.
Vecken i hjärnbarken heter hjärnvindlingar.
Hjärnbalken består av cirka 500 miljoner nervtrådar som förbinder vänster och höger hjärnhalva.
Hjärnstammen är den nedre delen av hjärnan som styr många automatiska funktioner som andning, kroppstemperatur och blodcirkulation.
Lillhjärnan finns i hjärnans bakre del. Den kontrollerar vår balans och samordnar våra muskelrörelser.
En reflex innebär att en nervimpuls in till ryggmärgen direkt kopplas om till nerver som går ut till musklerna. Impulsen tar alltså en genväg utan att först passera hjärnan.
Stödjeceller är små celler som på olika sätt hjälper nervcellerna i hjärnan.
Ja! De elektriska signalerna kallas för nervimpulser.
Storhjärnans yttre del, hjärnbarken. Det är med den vi tänker och hela vårt medvetande finns.
Den kontrollerar din balans och hjälper till att samordna dina muskelrörelser så att de inte blir ryckiga.
Nej, en reflex, dvs en nervimpuls in till ryggmärgen, kopplas om direkt till nerver som går ut till musklerna.
86 miljarder nervceller.
Blodkärlen i hjärnan förser ständigt cellerna med syre och glukos, och kroppen ser till att i första hand hjärnan får tillräckligt med blod.
I vila förbrukar hjärnan nästan 20% av kroppens syre.
Motoriska nerver: nerver som skickar impulser ut från hjärnan och ger bl a order till dina muskler så att du kan röra dig.
Sensoriska nerver: Nerver som leder impulser in till hjärnan, t ex impulser från ögonen som ska tolkas i hjärnan och bli till synintryck.
I en viljestyrd - SOMATISK- del och en självständig - AUTONOM- del.
I den kanal som bildas av ryggradens kotor.
Den är ca 45 cm lång och unefär lika tjockt som ett finger.
De som går in till CNS: Sensoriska nerver (leder impulser från receptorer)
De som går från CNS: motoriska nerver (leder impulser till muskler och körtlar).
Autonoma och somatiska nervsystemet.
Autonoma: inte viljestyrt
Somatiska: viljestyrt (leder impulser till t ex skelettmuskler)
1. Sympatiska nervsystemet (anpassar kroppen till hög aktivitet)
2. Parasympatiska nervsystemet (anpassar kroppen till vila)
Beröring, tryck, värme, kyla, smärta.