Vetenskaplig metod i socialt arbete
Tvåstegsurval
1. Organisation 2. Personer inom denna.
Snöbollsurval
Intervjuer en som tipsar om nästa osv.
Viktiga aspekter - intervju
Sätta in samtalet i dess kontext, skapa klimat/situation som inbjuder till öppna samtal, att få tala fritt. Ger insikter om förhållanden inom det fenomen man undersöker.
5 regler - intervju
- Lyssna på respondenten.
- Framhäv ingen form av auktoritet.
- Ge inte råd eller moraliska förmaningar.
- Ifrågasätt inte respondenten.
- Ställ frågor och tala i den turordning som frågorna följer.
Förberedelser - intervju
- Skapa en tydlig bild om den egna rollen, reflektera över ens position.
- Ställ konsekventa frågor.
- Fokusera på jobbet, var lugn, inbjudande och nyfiken.
- Lägg fokus på respondenten.
- Bortse från egen nervositet.
- Var ärlig mot dig själv och respondenten. Säg om nervös, kallprata lite innan osv.
- Strukturera frågor i en mall. Dela in i större kategorier/områden. Vad ska mätas och bedömmas?
- Väl påläst inom området.
När passar intervju?
- Om man vill få fram upplevelser/känslor som sätts samman för att skapa mening.
- Öka vår förståelse
- Undersöka relationen mellan individ och fenomen.
- Nå det subjektiva.
Semistrukturerad intervju
Varierade frågor som är riktade till en specifik kategori av respondent. Antal förberedda + följdfrågor som är förtydligande. Flexibel men ändå möjlighet till jämförelse mellan olika intressenters syn på samma fråga.
Strukturerad intervju
Standardiserade frågor som kan ställas till många olika respondenter. Strikt manus, noga formulerade frågor där följdfrågor undviks.
Fokusgruppintervju
En grupp personer tillfrågas samtidigt om en viss frågeställning/tema. Få gruppen att interagera med varandra. Uppmuntra till diskussion. Få fram många olika aspekter kring samma sakfråga/fenomen som alla i gruppen känner till. Synliggöra variation och gemensamma erfarenheter.
1. Bestäm syfte. 2. Rekrytera rätt personer (få med en bredd av personer). 3. Motivera deltagarna (bidra till samhällsnytta). 4. Neutral moderator (forskaren). 5. Ta fram neutrala frågor. 6. Bygga in flexibilitet (fånga det deltagarna lyfter). 7. Styr samtalet (alla talar, håller tiden för diskussionen framåt). 8. Uppmuntra till samtal (och olika åsikter). 9. Dokumentera noga (tal och kroppsspråk). 10. Ta tillvara resultatet.
- Undvik om beslut ska fattas, om man vill skapa konsensus eller mäta attityder. Om deltagarna inte har något gemensamt, alltför engagerade deltagare eller om det finns en allt för uttrycklig politisk agenda.
- Viktigt att planera: nyckelfrågor, gruppsammansättning och gruppledares roll.
Öppna frågor
Hur, vem, varför, vad, när, vilken osv.
Slutna frågor
Börjar med ett verb, ja/nej, tycker/vill/ser/har osv. (Bra om man vill få bekräftelse på att man tolkat respondenten rätt.
Viktiga aspekter - observation
för att samla in data och dra slutsatser utifrån ett syfte. Typ av observation påverkar forskarens deltagande, hur mycket kontroll över olika variabler och hur verklighetsnära situationen är. Samla data -> dra generaliserade slutsatser -> observera igen osv. Fånga processer, närma sig den andres perspektiv/utkikspunkt. Behövs reflektion om maktpositioner och tolkningsföreträde.
- Närhet + distans: delta samtidigt som man observerar.
- Inte dra slutsatser om dessa inte stärks i observationsanteckningarna.
Deltagande observation
Med i gruppen/situationen och deltar, anpassar sig tex till gruppens språk. Mer öppet och flexibelt. Fokus: relationer, beteenden, sociala samspel osv (mer kvalitativ). Beskriver beteenden. Risk: påverkar gruppen.
- Dölja intention: Infiltrera/fullständigt deltagande, tex föräldrars interaktion med barnen i en park. Nackdel: bakomliggande variabler kan störa, tex sirener.
- Avslöja intention: deltagande observatör, informera och presenterat intentioner.
Strukturerad observation
Schema/lista i förväg vad som ska observeras och räkna/registrera specifika beteenden. Planerad och systematisk. Förutbestämt observationsschema. Mer objektivt/jämför data (mer kvantitativ). Räknar beteenden. Risk: Mindre flexibel, temat är låst.
- Riskerar att inte fullt ut återspegla verkligheten, men lättare kontrollera variabler och omgivning.
Reliabilitet
tillförlitlighet. Hur replikerbar är studien? I andra kontexter?
- Återspeglar hur mycket en studie kommer till nytta, det vill säga om vi har förutsättningar att tillämpa kunskaper vi har fått från en studie till verkligheten.
- Noggrann och mäta trovärdigt (tex inte jämföra skolmatsal med äldreboendets matsal).
Validitet
Giltighet, att rätt sak mäts.
4 forskningsetiska krav mot deltagare
Informationskravet: om syftet, deras uppgift och villkor för deltagandet.
- Samtyckeskravet: deltagarna har själv rätt att bestämma över deras medverkan.
- Konfidentialitetskravet: Anonymt och inte hamnar i obehöriga händer, tystnadsplikt. (Också i förhållande till omgivning, så som familj, kollegor, ledning osv).
- Nyttjandekravet: Hur forskningen ska användas, får endast användas till det. Det får inte utlånas till kommersiellt syfte eller användas för att sätta in en åtgärd, tex tvångsvård.
Etiska grundkrav på forskarna
- Tillförlitlighet = Säkerställa forskningens kvalitet, avspeglas i design, metod, analys och utnyttjande av resurser. Transparens.
- Ärlighet = Utveckla, genomföra, granska, rapportera och informera på ett öppet, rättvist, fullständigt och objektivt sätt.
- Respekt = För alla runt omkring, tex kollegor, respondenter, miljö, samhälle osv.
- Ansvar = Från idé till publicering samt dess vidare konsekvenser.
Etiska dilemman
Konflikt mellan olika moraliskt påbjudna hänsynstaganden i en situation, bör ta hänsyn till båda men det är inte möjligt.
1. Redogör för hur teoribyggnad går till med hjälp av induktiva system
Teoribyggnad med hjälp av induktiva system handlar om att samla observationer för att utifrån dessa dra slutsatser. Ju fler observationer som samlas desto säkrare slutsatser kan därmed dras. Teorier skapas alltså utifrån insamlade data, INTE en förutbestämd hypotes. Observationerna är neutrala och inga förutfattade meningar ska störa processen. Som sanning godtas endast det våra sinnen kan säga oss.
Teorin formas och byggs alltså på grunden av dessa observationer. Det handlar om systematiserad erfarenhet. Några påvisade regelbundna samband gör att vi sluter oss till att sambandet gäller för alla liknande fall. Från några -> alla. Bygger på upprepade erfarenheter.
Induktionsproblemet: När räcker observationerna? (tex alla svanar är vita).
Redogör för den hypotetiskt deduktiva metoden som sätt att uppnå kunskap, ge ett exempel på en hypotetisk deduktiv ansats
Den hypotetiskt deduktiva metoden handlar om att dra logiskt giltiga slutsatser. Alla A är B, C är A = C är B. En hypotetisk deduktiv metod innefattar alltså att ha en hypotes där prövbara konsekvenser ställs upp och testas för att antingen stärka eller försvaga hypotesen. Den görs sannolik eller falsifieras. I detta fall är empiriska datan grunden.
Hypotes -> en gissning, ett antagande
Deduktion -> härleda konsekvenser ur antagandena
Prövning -> testa konsekvenserna mot erfarenhet
Även om förutsägelsen infrias (F stämmer) bevisar det INTE H – det korroborerar den. Det kan finnas andra hypoteser som leder till samma förutsägelse. Vetenskapliga sanningar är alltid preliminära.
Ett exempel på en hypotetisk deduktiv ansats är:
1. Teori/Hypotes: Jag tror att lampan inte lyser för att glödlampan har gått sönder (hypotes).
2. Deduktion (Konsekvensanalys): Om min hypotes stämmer, bör lampan lysa om jag byter ut den gamla glödlampan mot en ny.
3. Empirisk test: Jag skruvar i en ny glödlampa.
4. Resultat/Slutsats:
o Om lampan lyser: Hypotesen verifieras (stärks).
o Om lampan fortfarande är släckt: Hypotesen falsifieras (motbevisas), och jag måste ställa upp en ny hypotes (t.ex. att det är fel på strömbrytaren).
3. Beskriv två fördelar med att använda semistrukturerad intervjumetodik som datainsamlingsmetod
• Flexibilitet att utforska djupgående information: En fördel med semistrukturerade intervjuer är att det är flexibla, vilket gör att du delvis kan följa respondenten och fånga många olika perspektiv. Som forskare kan du alltså ställa uppföljande frågor för att förtydliga, få djupare svar eller se så att du tolkat respondenten rätt. En annan fördel är att dem är att dem går att jämföra med varandra. Det vill säga att du kan följa upp de olika perspektiven och se mönster och skillnader i respondenternas svar. Alltså dess olika syn på samma fråga. Eftersom metoden tillåter intervjuaren att avvika från frågeguiden och ställa uppföljningsfrågor baserat på respondentens svar, kan man fånga upp oväntade insikter och nyanserad information som inte hade kommit fram i en strikt strukturerad intervju. Det möjliggör en djupare förståelse för deltagarnas erfarenheter, känslor och motiv. Alltså en anpassningsförmåga där intervjuaren kan anpassa frågor efter situationen och ställa följdfrågor för att fördjupa sig i ämnen som dyker upp under samtalets gång.
• Balans mellan struktur och konversation: Den semistrukturerade metoden erbjuder en bra balans genom att ha fasta teman (struktur) samtidigt som samtalet är mer informellt och naturligt. Denna balans säkerställer att alla relevanta ämnen täcks hos alla respondenter (vilket underlättar jämförelse), samtidigt som det skapar en mer öppen och trygg miljö som uppmuntrar intervjupersonen att svara mer detaljerat och öppet. Den öppna dialogen skapar en avslappnad atmosfär, vilket kan få intervjupersonen att dela med sig mer öppet. Den förberedda guiden säkerställer att alla relevanta teman täcks, samtidigt som den informella stilen gör att det upplevs mer som ett samtal än ett förhör.
4. Förklara hur bra forskningsfrågor bör utformas
Öppna frågor som inbjuder till samtal och inte bara kan besvaras med ja/nej. Det vill säga att frågorna ska vara utvecklande och av utforskande karaktär (hur och varför tex). Samtidigt som de också ska besvara syftet. Tydliga och begriplig. Skapar riktning. Utgå ifrån ett problem man vill undersöka.
5. Formulera ett etiskt förhållningssätt som du som forskare alltid måste ta hänsyn till då du genomför intervjuer
• 4 forskningsetiska kraven: Informationskrav + samtyckeskrav. Konfidentialitetskravet (anonymt och inte i obehörigas händer) + nyttjandekravet (hur forskningen ska användas.
• Grundkrav på forskaren: Tillförlitlighet (säkerställa forskningens kvalitet, transparent), ärlighet (i genomförandet, granskning, rapportering osv), respekt (för kollegor, omvärlden, deltagare, miljö osv), ansvar (från idé till publicering samt dess vidare konsekvenser.
1. Karl Popper betonade att vetenskaplig kunskap utvecklas genom att formulera och testa hypoteser för att sedan falsifiera dem.
Rätt
2. Enligt Karl Popper är "context of discovery" den fas där hypoteser utsätts för strikta tester och kritisk granskning.
Fel
3. Den hypotetiskt-deduktiva metoden är en vetenskaplig metod där forskare testar hypoteser genom att observera och erfara.
Fel
4. Ett vetenskapligt paradigm är ett övergripande ramverk som styr en vetenskaplig disciplin under en given tid enligt Kuhn.
Rätt
5. Fenomenologin och hermeneutiken betonar att mening kan reduceras till enbart observerbara fenomen eller objektiva lagbundenheter.
Fel
6. Förförståelsen är den bakgrund och erfarenhet som en tolkare tar med sig när hen närmar sig en text eller ett fenomen, enligt hermeneutiken.
Rätt
7. Inom hermeneutiken är den hermeneutiska cirkeln en linjär process som leder till en sammanhängande förståelse av både delar och helhet.
Fel
8. Inom kvalitativ forskning används begreppet "subjekt-subjekt relation" för att beskriva interaktionen mellan forskaren och deltagarna i studien.
Rätt
Hermenutikern Paul Ricoeur betonade vikten av giltiggörande inom vetenskap. Vad menade han med det och hur skall man gå till väga?
Paul Ricoeur betonade som hermeneutiker att vetenskap är en argumenterande verksamhet. Resultat är inte självförklarande och forskaren måste kunna presentera sina tolkningar och slutsatser på ett sådant sätt att de är trovärdiga för andra. Det gäller här att kunna argumentera både för och emot sina tolkningar och kunna sätta upp konkurrerande tolkningar mot varandra – en tolkning ska vara mer trolig än en annan - detta är en argumentationsfråga. Ricoeur betonar också behovet av transparens kring och argument för ingångspunkter, utgångspunkter och tillvägagångssätt för att öka forskningens giltighet.
Vilken var Poppers huvudkritik? (Mot logisk positivism)
Verifiering är omöjlig då nya observationer som förkastar teorin alltid är möjliga - vetenskapliga sanningar är därför alltid preliminära
Popper argumenterar istället för behovet av vetenskapliga teoriers falsifierbarhet. Vad innebär det?
Även om verifiering är omöjlig så är det möjligt att förkasta teorier om de inte stämmer med observationerna. Teorier skall därför formuleras på ett sätt som gör dom falsifierbara i relation till empiriska observationer.
Popper menade till skillnad från positivismen att forskarens objektivitet var omöjlig och att varje observation var ett subjektivt fenomen. Han menade därför att det fanns ett behov av att teorier skulle vara intersubjektivt testbara. Vad innebär detta?
Även om den enskilde forskarens observationer är subjektiva kan teorier formuleras på ett sätt så att de är testbara för andra forskare (vars observationer också är subjektiva), en form av objektivitet kan uppnås genom intersubjektiv testbarhet.
Vad kan ontologiska och epistemologiska ställningstaganden handla om och ge ett exempel hur de skulle kunna påverka ett metodval.
Ontologiska ställningstaganden handlar om tillvarons väsen, exempelvis om världen huvudsakligen är materialistiskt eller idealistiskt.
Epistemologiska ställningstaganden handlar om hur vi i kan nå kunskap, exempelvis om detta huvudsakligen kan nås empiriskt eller genom logik.
Om din utgångspunkt är materialistisk och empiristisk leder det till att du utgår från att världen är mätbar och att kunskap kan nås från empirisk observation vilket bör leda mot kvantitativa induktiva metodologiska tillvägagångssätt.
1. Vad handlar ontologiska ställningstaganden om och hur skiljer sig materialism och idealism åt?
Ontologiska ställningstaganden handlar om läran om varande. Väsenfrågor så som: vad består världen av? Hur hänger den ihop? Vad är sociala fenomen? Att förstå världen inifrån.
Materialism handlar om att materia är det enda som existerar. All verklighet kan förklaras genom fysiska processer och interaktioner. Den naturvetenskapliga modellen, handlar om att mäta och avgränsa. Kunskap nås via observation, experiment och mätning.
Medan idealism handlar om att medvetande är den yttersta grunden för verkligheten. Yttersta varandet är alltså icke materiellt. Världen uppfattas och konstitueras. Kunskap via logik, matematik, tolkning.
2. Vad handlar epistemologiska ställningstaganden om och hur skiljer sig empirism och rationalism åt?
Epistemologiska ställningstaganden handlar om kunskapsteori, alltså frågor som vad är kunskap? Vad är giltig kunskap och hur kan man nå den?
Empirism handlar om att kunskaps nås via erfarenheter från våra sinnen. Systematiska observationer och experiment. Positivismen och naturvetenskapen (induktiv).
Rationalism handlar om att kunskap nås via förnuftets härledning och slutsatser. Tänkandets företräda. Där matematik och logik är kunskapsmodell (hypotetisk deduktiv).
3. Vad är den logiska positivismens kriterier för vetenskaplig giltighet och hur betonas verifikationsprincipen i detta sammanhang?
Den logiska positivismens kriterier för vetenskaplig giltighet är: Verifikationsprincipen, de ville också skapa ett neutralt observationsspråk, men också regler för hur man når god vetenskap så att vetenskap blev ett enhetligt projekt med gemensamma metoder.
Verifikationsprincipen handlar om att bara arbeta med det som är verifierbart och på det sättet komma fram till vetenskapliga sanningar. Observationer krävs alltså för att verifiera något. Vi kan inte tänka oss fram till kunskap utan universella lagar är målet. Problem som lyfts med detta är: Människor är svåra att mäta, hur många observationer som krävs -> induktionsproblemet (svanar).
4. Hur skiljer sig den logiska positivismens syn på hur man uppnår vetenskaplig kunskap från Karl Poppers syn?
Logiska positivismen menar att kunskap nås genom observationer och verifierbarhet.
Popper å andra sidan menar att kunskap nås genom kreativ djärvhet i hypotetisk deduktiv metod samt att falsifiera istället för att verifiera. Popper menar också att varje observation är en tolkning och att vetenskapliga sanningar är preliminära. Inte bara samla bekräftelse utan att den vetenskapliga kunskapen utvecklas.
5. Hur går teoribyggnad till med hjälp av induktiva system?
Samla observationer och dra slutsatser. Observationerna ska vara neutrala. Ju fler observationer som kan göras desto säkrare slutsats.
Vad innebär Karl Poppers begrepp kreativ djärvhet och intersubjektiv testbarhet inom vetenskapen?
Kreativ djärvhet handlar om att våga ställa upp utmanande hypoteser att testa. Den gör fler förutsägelser och bidrar enligt Popper till att vetenskaplig kunskap utvecklas.
Intersubjektiv testbarhet handlar om att teorier måste vara möjliga för andra att pröva/testa. Transparens och öppenhet i metod och tillvägagångssätt.
7. Vad innebär Karl Poppers distinktion mellan "context of discovery" och "context of justification" inom vetenskapsteorin?
Context of discovery = Handlar om hur man kommer fram till teoier, får gärna vara kreativt, fritt och irrationellt.
Context of justification = Handlar om hur man prövar dessa teorier. Detta behöver då vara strängt, intersubjektivt och rationellt.
Hypoteser och liknande får alltså gärna vara djärva och kreativa medan själva testandet och prövandet av dessa styrs av strikt vetenskap.
8. Karl Popper argumenterade för att forskare skulle använda den hypotetiskt deduktiva metoden. Vad innebär det?
Den hypotetiskt deduktiva metoden innebär att 1: en gissning/antagande ställs upp. 2: Utifrån denna härleds konsekvenser, om den stämmer kommer vi se detta. 3: Prövning, att testa konsekvenserna mot erfarenhet. Hittar man stöd så korroboreras förutsägelsen, inte bevisar.
9. Hur skiljer sig Kuhns syn på vetenskap från tidigare synsätt som logisk positivism?
Kuhns synsätt skiljer sig från tidigare synsätt genom att han talar om paradigm. Att det finns en samling normer som styr forskningen. Att vetenskap alltså formas av sitt historiska och sociala sammanhang. Det fokuserar mer på externa frågor som vem forskar? Om vad? Och varför?
10. Vad menar Thomas Kuhn med begreppet "vetenskapligt paradigm" och hur påverkar det vår förståelse av vetenskaplig utveckling?
Vetenskapligt paradigm handlar om att vi också behöver tittar på världsbilder där paradigmskifte leder till byte av dessa. Vilka förutsättningar som finns för vetenskapen. Styr metoder, vilka frågor och problem som används. Där det är en kris inom detta paradigm som leder till nya sätt att tänka. Vetenskapen ses som ett socialt sammanhang.
11. Hur innebär enligt Kuhn en vetenskaplig revolution och vad är normalvetenskap?
En vetenskaplig revolution innebär ett skifte mellan ett tidigare paradigm och ett nytt. Detta förekommer efter en kris och skapar ett helt nytt sätt att tänka. Ett grundläggande paradigm (världsbild) ersätts alltså av ett helt nytt och oförenligt ett. När krisen blir för stor, bryter en revolution ut och det gamla förhållningssättet ersätts, vilket innebär en radikal omstrukturering av fältet. Kommer sig ofta av att det uppkommer problem som det gamla paradigmet inte kan lösa.
Normalvetenskap handlar om pussellösning inom paradigmet. Att vi försöker rädda paradigmet. Vetenskapen går från en stabil period ("normalvetenskap") där forskare pusslar inom ett rådande paradigm, till en kris.
12. Vilken var fenomenologins och hermeneutikens kritik av positivismens idé om den vetenskapliga metoden?
Kritik: Utmanar dualismen. Att människor inte ryms inom det mätbara. Inte bara förklara utan också förstå. Finns inte neutralitet, utan vi tolkar och utgår alltid ifrån antaganden. Finns inga universella lagar, allt är föränderligt. Verkligheten är alltså delvis konstruerad. Fenomen kan inte studeras utanför sitt sammanhang. Tolkning och förförståelse. Tro på enhet, att det finns ett sätt för all vetenskap.
13. Vad är fenomenologins syn på mening och meningsbärande objekt?
Fenomenologins syn på mening och meningsbärande objekt är att mening är det som människan upplever. Och att medvetandet alltid är riktat mot något, när vi handlar gör vi det med intention. Människans livsvärld. Det är det meningsfulla som är det primära studieobjektet. Vårt handlande har en mening och det måste förstås. Erfarenheten, att undersöka den mening som förnimmas i den. Förkroppsligat medvetande, inte dela upp tanke och kropp.
14. Vad är och vilken roll spelar förförståelsen inom hermeneutiken?
Förförståelsen handlar om de bagage, kunskap och erfarenheter som vi bär med oss och som hjälper oss förstå nya fenomen. Dessa är oundvikliga men vi behöver vara medvetna om dem. Det är därmed inte heller möjligt att inta en neutral utgångspunkt.
15. Vad menas inom hermeneutiken med den hermeneutiska cirkeln?
Den syftar till att visa hur kunskap framträder. Det hela börjar med förförståelse som riktar vår blick mot något – sen möte med en del (intervjusvar, observationsanteckningar osv) – utifrån det skapas en bild av helheten (delarna förstås utifrån helheten och helheten utifrån delarna) – ny förförståelse (vår förståelse fördjupas och vidgas och en ny horisont öppnar sig). Varje varv skapar en djupare förståelse. Växlar mellan del och helhet, empiri och teori. Vår förförståelse styr vad vi lägger märke till. Ny erfarenhet förändrar förförståelsen.
16. Hermeneutikern Paul Ricoeur betonade vikten av giltigörande inom vetenskap vad menade han med det och hur skall man gå till väga?
Giltigörande är viktigt för att skapa legitimitet till kvalitativ forskning. Det skapar trovärdighet genom argumentation. Det kräver en öppenhet till fenomenet och det man själv gör i sin tolkning, det kräver argumentation för och emot tolkningar där man också ställer upp konkurrerande tolkningar mot varandra. Där då en tolkning ska vara mer trolig/sannolik. Detta kräver också en transparens i att redovisa vägval och tolkningar.
Detta behövs alltså för att skapa tillförlitlighet, trovärdighet och överförbarhet.
17. Vad menas med subjekt-subjekt relation i kvalitativ forskning?
Att informanten är medskapare till kunskap. Det är inte ett objekt vi studerar utan en människa som är ett eget subjekt med tankar och tolkningar.
Positivism
Mät det, kvantifiera det, hitta universella lagar. (Verkliga, nytta, säkra, klara och otvetydiga).
Logisk positivism
Logik + positivismens idéer. Verifierbarhetsprincipen.
Hermeneutik
Tolka det, förstå meningen, kontextualisera. Tolkningslära, cirkel/spiral, förförståelse. Tolka mänskliga handlingar och vad som speglas i dem. Intentionalitet och meningsfullhet. En handling har alltid en mening. Allt kräver tolkning. Synliggöra, systematisera och kritiskt reflektera kring tolkningar. Giliggörande.
Fenomenologi
Upplev det inifrån, förstå erfarenheten (hur människor uppfattar och ger mening åt sin värld). Fokus på mänsklig erfarenhet och upplevelse, hur fenomen framträder för ett medvetande. Det meningsfulla är primärt studieobjekt. Intentionalitet, livsvärld erfarenhet. Vårt handlande har en mening. Förkroppsligat medvetande. Mänsklig erfarenhet – mening av samma sak kan vara helt skild beroende på vem man är.
Kritisk teori
Ifrågasätt maktstrukturer bakom kunskapen.
Metodologi
Förhållandet mellan teori och empiri, vad vetenskaplig kunskap är och hur man uppnår giltig vetenskaplig kunskap.
Metod
Det sätt vi arbetar på, hur vi får svar på våra problemställningar. Insamlingen av data. Kvant vs. kval, intervju, enkät, dokumentanalys osv.
Teknik
Konkreta verktyg för datainsamling och analys.
Poppers kritik mot positivismen
- Finns inget neutralt observationsspråk.
- Varje observation är en tolkning (påverkad av vårt teoretiska bagage)
- Varje observation är ett subjektivt fenomen (ingen kan ställa sig utanför och se in)
- Vi kan aldrig nå absolut säkerhet, vetenskapliga sanningar är alltid preliminära.
- Problem att verifiera, hur många observationer räcker?
Materialism
Allt är/kan reduceras till materia
Avgränsa, beskriva och mäta
Den naturvetenskapliga modellen
Kunskap via – observation, experiment och mätning
Idealism
Det ytterst varande är ickemateriellt
Idéer, medvetande, upplevelser
Världen uppfattas och konstitueras
Kunskap via: Logik, matematik, tolkning
Ontologi
Hur ser vi på den sociala verkligheten? Kan den mätas eller måste den förstås inifrån?
Empirism
Kunskap = erfarenheter från våra sinnen
Systematiska observationer/experiment
Positivismen och naturvetenskapens epistemologi
”ingenting finns i intellektet som inte först fanns i sinnena”
Rationalism
Förnuftets härledning och slutsatser
Det rena tänkandets företräde
Matematik och logik som kunskapsmodell
Galileos tankeexperiment som exempel
Epistemologi
Hur kan vi nå kunskap om den? Vad räknas som tillförlitlig kunskap?
• Sociala fenomen bär mening och måste alltid tolkas.
- Intentionalitet = Människor handlar med avsikter och mål.
- Meningsbärande = Samma yttre handling kan ha helt olika innebörd beroende på kontext och aktör.
- Föränderlighet = Social utsatthet, normer och roller förändras över tid och ser olika ut i olika sammanhang.
- Ömsesidighet = Studiet av ett fenomen kan i sig förändra det, aktörerna reagerar.
- Icke-transparens = Människor är inte genomskinliga, varken för forskaren eller sig själva.
• Reflektera över forskarens position och makt.
Ingen position är neutral. Kan påverka tillgången till information. Forskaren har tolkningsföreträde (dra slutsatser). Forskaren är aktiv (förförståelse och position påverkar analysen). Analys = sätta perspektiv mha. teori.
• Kvalitativ metod är alltid tolkande:
- Data är inte neutralt: vi väljer vad vi registrerar och hur.
- Kodning är tolkning och kategorier är konstruktioner (speglar förförståelse och teoretiska ramar vi arbetar med, ställningstagande för dess mening).
- Resultat är argument (rimliga tolkningar som presenteras)
- Språket formar vad vi ser, tex orden vi använder avgränsar och möjliggör vår förståelse av något.
- Jämförelse förutsätter tolkning.
Socialkonstruktivism
Social verklighet är konstruerad i socialt samspel, även kategorier (tex kön, klass, kriminalitet) är sociala konstruktioner. Diskurs (De möjliga sätten att tänka, tala och handla inom ett område. Formar vad som kan sägas och tänkas. Hur verkligheten konstrueras via språk).
Giltiggörande
En argumentation
- Tillförlitlighet (validitet) = Redovisa val av informationer och urvalsprincip, beskriva frågorna och hur de ställdes, motivera metodval i relation till frågeställning: transparens i hela processen.
- Trovärdighet (reliabilitet) = Förankra tolkning i materialet, tex med citat, prövning mot alternativa tolkningar, kollegial granskning.
- Överförbarhet (generaliserbarhet) = Tät beskrivning, mönster, transparens om kontext.
Etiska aspekter i kvalitativ forskning
Informerat samtycke, anonymitet och konfidentialitet, forskarens maktposition (ansvar att porträttera rättvist och nyanserat), känsliga ämnen (kräver varsamhet, skydd och etikprövning).
Vetenskapsteori i praktiken
Evidensbaserad praktik (Hur gjordes studien? Kan resultaten överföras till mina klienter?)
Kritisk granskning av riktlinjer (hur gjordes urval, metod, bättre än det vi redan gör osv + är rekommendationen grundad i forskning relevant för min kontext?).
Hermeneutik i mötet (tolkande, förstå allas meningsvärld, relationer och normer + Hur uppfattar var och en av dem sin situation och sina relationer?).
Kvantitativ ansats
Mätbarhet och kvantifiering
Generaliserbarhet via statistik
Forskarsubjektet ska vara utbytbart
Objektivitet som ideal
Bäst för: Förekomst, frekvens, samband, hypotesprövning
Tex, hur vanligt är ungdomsarbetslöshet?
Kvalitativ ansats
Mening och tolkning i fokus
Analytisk generaliserbarhet
Forskarens förförståelse är en resurs
Reflexivitet som ideal
Bäst för: Upplevelser, mening, processer
Tex, hur erfar ungdomarna sin situation?
Kombo kvant + kval
sekventiell design (kvantitativ – identifiera mönster och samband, kvalitativ – fördjupa och förstå),
parallell design (båda datan samlas in samtidigt och integreras i analys)
inbäddad design (en metod är primär, andra inbäddad för kompletterande perspektiv).
Median
Delar materialet mitt itu.
Medelvärde
Materialets tyngdpunkt (räkna ihop allt och dela på antal).
Typvärde
Det mest frekventa värdet.
Spridningsmått
Variationsvidden = Skillnaden mellan största och minsta värdet.
Kvartilavståndet = anger inom vilket avstånd de 50% mittersta observationerna ligger.
Standardavvikelsen = Beskriver genomsnittliga avvikelsen till medelvärdet.
Populationsparameter
En egenskap som gäller för en hel population.
Punktskattning
Den bästa uppskattningen av en egenskaps sanna värde som görs med hjälp av stickprovet. Uppskattning av sanna värdet i populationen.
Konfidensintervall
punktskattning +/- felmarginal. Bredden på konfidensintervall är två felmarginaler långt. Ett intervall som med given säkerhet (oftast 95%) innehåller den okända
parametern.
typ 1 fel
Förkasta trots att den är sann. Lägre signifikansnivå fler typ 1 fel. Fler oskyldiga att dömas, men fler skyldiga dömas.
typ 2 fel
Förkastas inte trots att den är falsk. Högre signifikansnivå fler typ 2 fel. Fler skyldiga gå fria, men fler oskyldiga frias.
Signifikansnivå
Anger sannolikheten för att vi gör ett Typ I fel, dvs risken att förkasta en sann nollhypotes. Ett mått på vilken risk man är beredd att ta att förkasta nollhypotes som egentligen är sann.
P-värde
P-värdet mäter sannolikheten att få data som avviker så mycket (eller mer) som det gör i vårt urval från det som förväntas om H0 är sann.
Visar hus stor sannolikhet det är att man av ren slump skulle kunna få stickprovsdata som motsäger H0 minst så mycket som de stickprovsdata man fått.
Ett mått på hur troligt det är att H0 är sann när vi tar hänsyn till vår stickprovsdata.
Lågt p-värde – starkare bevis mot H0.
Val av analysmetod beror på
- Vad du vill förstå
- Vilken typ av material
- Vilken forskningsfråga du ställer
= vad vill jag få syn på i materialet?
Diskursanalys
Språkets betydelse. Hur verklighet skapas genom språk, tex vad som framstår som naturligt eller självklart.
- Fokus = ordval, problemformuleringar, makt och ansvar.
- Ordval skapar en bild av fenomenet och ger olika konsekvenser.
-> Undersöker hur språk formar verklighet. Används för att förstå makt, ideologi och sociala processer. Kräver tolkning, kontextförståelse och kritiskt tänkande.
- 2 huvudspår:
Kritisk diskursanalys (CDA): Fokus på makt, ojämlikhet och ideologi.
Diskursteori: Fokus på hur mening formas och förhandlas. Betonar att verkligheten är diskursivt konstruerad.
Hur görs den?
Vilka ord används? Vem får tala? Vilka lösningar erbjuds? Vad nämns inte?
Fördelar: Synliggör makt, kritisk förståelse
Nackdelar: Tolkande, kräver tydlig metodbeskrivning
Centrala begrepp - diskursanalys
Diskurs = Ett sätt att tala om och förstå världen
Subjektposition = Den roll som ges till individen i diskursen
Makt och Ideologi = Diskurser reproducerar ofta maktrelationer
Interdiskursivitet = Hur olika diskurser överlappar varandra
Tematisk analys
För att identifiera mönster, analysera teman och tolka erfarenheter. Letar efter återkommande sätt att tala, mönster i erfarenheter. Hjälper att hitta djupare mening i kvalitativ data, kräver noggrannhet, reflektion och tolkning -> att man noga tänker igenom det teman som framkommit.
Hur görs den?
1. Bekanta sig med materialet (läsa flera gånger).
2. Koda meningsbärande enheter.
3. Skapa teman (samla ihop kodningar och jämför – likheter/skillnader).
4. Definiera och analysera (obs: skillnad mellan beskriva och analysera -> tolka).
5. Skriv fram resultat.
Fördelar: Flexibel, systematisk, lätt att använda och koppla till teoretiska ramverk.
Nackdelar: Risk för ytlighet, kräver tolkning och reflektion.
Centrala begrepp - tematisk analys
Kodning = Att märka ut viktiga delar (meningsbärande enheter)
Tema = Ett återkommande mönster med mening
Datamättnad = När inga nya teman uppstår
Analytiskt djup = går bortom det uppenbara.
Narrativ analys
Berättelser, tid, identitet och mening. Analysera berättelser: hur de berättar, vad de berättar och vilken tid de beskriver. Relationen mellan fakta och berättelser (kan avspegla mer känsla eller mer fakta).
Hur görs den?
Tematisk -> Vad sägs? (innehåll)
Strukturell -> Hur berättelsen byggs upp (finns tex vändpunkt):
Interaktionell -> Hur berättelsen berättas i ett sammanhang (kan vara olika)
Performativ -> Vad berättelsen gör, tex påverkar identiteten
= Hur struktureras berättelsen? Vilken identitet skapas? Vilken tid och kontext påverkar? Inte avgöra sant/falskt, utan om hur mening skapas.
1. Samla in berättelser (dagböcker, intervju osv)
2. Transkribera – behåll berättelsens stil
3. Läs och identifiera teman, struktur och identitet.
4. Tolka berättelsens syfte, funktion och mening.
5. Koppla till teori och kontext.
Fördelar: Djup förståelse för människors liv och erfarenheter, synliggör identitetsskapande, kontextkänslig.
Nackdelar: Tidskrävande, svår att generalisera, kräver känsla för språk och kontext.
Centrala begrepp -narrativ analys
Narrativ = En berättelse med struktur (början, mitt, slut)
Temporalisering = Hur tiden organiseras i berättelsen.
Plot = berättelsens röda tråd.
Självframställning = hur berättelsen positionerar sig själv.
Varför berättelser? (narrativ analys)
Människor skapar mening genom dem
Livserfarenheter organiseras narrativt
Identitet formas genom dem
Säger något om identitet, samhälle och kultur.
Mål med kvalitativ analys
Inte generalisera, utan att få en djupare förståelse för människor, upplevelser och erfarenheter.
- Viktigt för att: Tolka texter kritiskt, lyssna analytiskt och reflektera över professionens makt. Förstå samtid och människor bättre.