Hono sapien
Homo Floresiensis
neanderthalis
homo erectus
homo habilis
australopithecus
300 000år sedan i afrika uppstod de
de kom till europa för 35000 år sedan
mer avancerade verktyg
god anpassningsförmåga
skuckliga
4 000 000 år sedan. ett exempel är lucy
gick upprät och på alla fyra
2-3 miljoner år sedan
upprätgående
kort med långa armar
den händiga människan
70 000 år sedan
eld, enkla vapen och verktyg
språk?
omtänksamma
dog ut för ca 40000år sedan
hade språk
upptäckt 2003
levde fram till ca 12000år sedan
eld och stenverktyg
urtid
forntid
medeltid
nutid
längsta tidsepoken från för 4.6miljarder år sedan
molekyl som förökade sig, fick cellvägg, blev bakterie, utväcklade klorofyll, slogs samman med eukaryota celler(blågröna=kloroplaster, med cellandning=mitokondrier
enkla encelliga organismer
celler bildade kolonier, sedan blev vissa specialliserade och de första flercelliga organismerna utveckladers
ozonlager och mer syre i atmosfären
precambrium
Slutade för ca. 245 miljoner år sedan.
Inkluderar en ökning av vattenarter, utvecklingen av de första ryggradsdjuren, sporväxter på land, de första skogarna samt kräldjur
Kambrium, Ordovicium, Silur,
Devon, Karbon och Perm
Slutade för ca. 65 miljoner år sedan. Inkluderar den största massdöd som jorden upplevt, dinosauriernas utveckling, de första däggdjuren, fåglarna och växter med blommor. Tidsepoken avslutas med ett gigantiskt meteoritnedslag
Trias, Jura och Krtia.
Startade för ca. 65 miljoner år sedan. Inkluderar däggdjur (samt människoliknande varelser), blomväxter och fåglar. Denna tidsepok håller fortfarande på
Tertiär och Kvartär
något annat har skapat oss
jean-bapiste de lamark
halft rätt, trodde att inlärda förmågor gick i arv(fel). men hade rätt i att saker gick i arv och att det var hur de utvecklades
charles darwin
origin och species, hur evolutionen väljer den som är böst aboassad, hms beagle hette båten
var på galapagosöarna och spg darwinfinkar med olika nebblängd pga olika matvanor.
sköldarna passade miljöerna och ger då högre fitness
ärftlighet, variation, kamp om tillvaro
dör, täcks av sediment, byts ut mot mineraler
superkontinent
Förklaring kring varje område följer nedan. Därefter krävs motivering utifrån två av dessa områden. Här finns inget rätt eller fel. Det är egna tankar och motiveringar som gäller. Tänk på att du kan motivera på ett enkelt, utvecklat och välutvecklat sätt!
1. Fossil: är djur- eller växtdelar som bevarats i typer i sediment eller sedimentära bergarter. När organismer under jordens historia har dött och bäddats ner i dessa bergarter har de blivit ett förstenat avtryck. Oftast förstenas djurens hårda delar. Även växter och djurs mjuka delar kan bevaras men det är mer ovanligt.
2. Sand, lera och andra partiklar spolas ständigt ut i havet där de sjunker ner till havsbotten, pressas ihop och bildar bergarter. Av sand blir det sandsten och av lera blir det lerskiffer. Av gamla korallrev blir det kalksten. Dessa bergarter kallas gemensamt för sedimentära bergarter.
Med hjälp av dessa sedimentära bergarter ligger fossilen i lager på lager. De äldsta fossilen finns längst ner och de yngre fossilen hittas högre upp i bergarterna. Här kan man jämföra äldre fossil med yngre och se hur organismerna utvecklats.
3. Jordens kontinenter är ständigt på drift på grund av kontinentaldriften. För 300 miljoner år sedan satt jordens kontinenter ihop i en enda landmassa, Pangaea. Sedan dess har de delats upp till dagens kontinenter. Detta gör att man hittar fossil på lite oväntade platser. Till exempel finns det mycket kalksten på Öland och Gotland från gamla korallrev. Man hittar också fossil på olika kontinenter som är väldigt lika vilket tyder på att organismerna utvecklats tillsammans och sedan skilts åt.
4. Samma byggstenar: DNA är "receptet" till hur proteiner ska se ut. Proteiner består av aminosyror kopplade till varandra som ett långt "pärlband". Ju mer lika ordningen på aminosyrorna är hos olika arter, desto mer lika varandra är DNA-molekylerna, och desto närmare släkt är de olika arterna.
5. Liknande uppbyggnad: Djur har stora likheter i sin kroppskonstruktion. Det går att se tydliga likheter i skelettet mellan till exempel däggdjur. De har liknande benstruktur men benen har fått lite olika utseende och funktion. Ju mer lika varandra två arters anatomi är, desto närmare släkt är de.
6. Delar DNA: Med hjälp av modern DNA-teknik är det möjligt att se att organismer delar en stor del av sitt DNA med andra organismer. En människa delar 40 procent av sitt DNA med växter.
7. Spår från ett tidigare utvecklingsstadie: Djur har ofta rester från tidigare utvecklingsstadier, alltså kroppsdelar som har haft funktion tidigare men som inte har det längre. Hos människan finns blindtarmen, svanskotan och bröstvårtor hos män.
8. Utvecklingen som foster: En del djur är lika varandra under tiden som foster. En individ genomgår under sin fosterutveckling släktets hela evolutionära utveckling från encellig organism till fullbildad unge. Även om detta inte är 100% riktigt, så går det tydligt att se att vissa grundläggande strukturer utvecklas olika hos olika arter. Detta tyder på ett gemensamt ursprung.
kamp för tillvaro + variation = olika fitness
hur välanpassad en organism är till given miljö
förändringar i arvsanlag som kan vara gynnsamma eller förstöra