Det betyder hushållninhg att den enskilde planera och se till så att pengarna räcker till.
Menas med att de som styr landet sätter upp mål för samhällsekonomin. Dessa mål ser olika ut för olika politiska partier.
I sverige har vi markandsekonomi där markanden styr. Företagens utbud av varor svara mot konsumentens efterfrågan och styr vad priset kommer bli.
Fri konkurrens på markanden innebär att vem som helst får vara med och tillverka och sälja.
Ett sätt att mäta eknomiska tillväxter är att titta på förändringar i BNP. Som står för bruttonationalprodukt- värdet av alla färdiga varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.
Om man beräknar värdet av BNP i ett land och delar detta värde med antal människor som bor där, får man ett värde som kallas för BNP per capita (per person) alltså man delar allt lika för alla människor. Det är ett bra sätt att jämföra olika länder med varandra. Ju jägre BNP per capita desto större välstånd i landet (levnadsstandard)
Den offentliga sektron är samlingsnamnet på statens, landstingens och kommunernas verksamhet. Sverige har en stor offentlig sektor jämfört med andra länder. Den finansierar sin verksamhet med skattepengar.
Hur stor skatten skall vara bestäms av riksdagen efter förslag från finansministern sedan är det regeringens ansvar att lägga fram en budget som sedan riksdagen tar ställning till.
Detta kallas för finanspolitik och det är riksbanken som kan styra mängden pengar i samhället, detta kallas för penningspolitik.
En konjuktur är som en rörelse en förändring. Konjunturer är växlingar inom ekonomin mellan bra och sämre tider.
Högkonjuktur: Är när ekonomin är god och efterfrågan på varor & tjänster hög, företagen vill sälja mycket och det får allt som de producerar sålt.
När det råder högkonjuktur så har hushållen mycket pengar, framförallt eftersom det är många som har arbete vid högkonjutur. Mycket pengar innebär att hushållen konsumerar mer genom att byta tex till större bostäder.
Lågkonjuktur: Vid sämre tider är det lågkonjutur är efterfrågan på varor och tjänster lägre, vilket innebär att företagen inte kan sälja allt det producerar och det leder tex till att folk måste säga upp sig.
Den stora depressionen startade år 1929.
Dessa investeringar leder till flera arbete och de som har fått arbeten använder sina pengar.
Detta leder till att yttligare personer får arbete osv och detta kallas för multiplikatoreffekten, som visar att en investering kan många gånger ta tillbaka ekonomi och sätta gång.
Det är en annan modell för att häva hög- och lågkonjukturer som går ut på att kontrollera mängden pengar i ett land och på så sätt reglera ekonomin.
Inflation innebär att pengarnas värde blir mindre eftersom priserna höjs utan att man för mer för pengarna. Inflation kan uppstå på flera olika orsaker som tex om efterfrågan på varor är större än utbudet eller kraftigt höjda priser på råvaror.
Motsatsen till inflation är deflation att priserna faller.
I en marknadsekonomi ska det inte få finnas några hinder vare sig säljare eller köpare på marknaden. De varor som behövs produceras till lägsta kostnad.
Det innebär att vem som helst får tillverka eller sälja produkter på en markand och att priset bestäms av utbudet och efterfrågan.
Finns dock ingen markand som är helt fri utan staten har i alla länder ett visst inflytande över och sätter vissa begränsningar i ekonomi & då talar man om blandekonomi.
Det är inte bra för konsumenterna om ett företag får monopol på markanden, ett fullständigt monopl där en säljare kan bestämma priset och utbudet på sina varor är dock något onvanligt. Systembolaget är ett exempel på monopol då de har konkurrens tex från gränshandeln.
Oligopol är mycket vanligare och betyder att det finns ett fåtal säljare av en likartad proudkt som tex tvättmedel, bensin. Utbud och pris bestäms till viss del av markanden men de olika bolagen följer gärna varandra i sitt prissättning.
I en planekonomi är det staten som står för planeringen av vad som ska tillverkas och hur mycket som ska tillverkas.