HKK - VT åk8
till vad behöver vi energi?
vi behöver energi till olika aktiviteter såsom, andning, pumpa blod, röra sig, tänka osv. maten vi äter spjälkas i matspjälkningssystemet (magen + tarmar). sedn transporteras den spjälkade maten till cellerna där de omvandlas till energi.
var i maten finns energi?
energi finns i kollhydrater, proteiner och fett. fett innehåller mer än dubbelt så mycket energi som kolhydrater och proteiner.
i vilken enhet mäts energi?
energi mäts i kilojoule (kj) eller kilocalori (kcal) 1 kcal = 4,2 kj
vilka faktorer spelar in för din individuella energiförbrukning?
det beror på om du är tjej eller kille, hur gammal du är, hur mycket du rör på dig och kroppsstorlek. om du tex rör på dig mycket behöver du mer energi eftersom att du förbrukar mycket energi. när du växt färdigt ska du ligga i energi balans. det innebär att du ska tillföra kroppen lika mycket energi som den förbrukar.
varför är det så viktigt med motion?
hur kroppen mår beror mycket på rörelse och mat. när du rör på dig aktivt får du starkare muskler, bättre kondition och får bättre koncentration. när vi rör oss minskar också risken för sjukdomar.
hur länge bör du röra dig på en dag?
du bör röra dig minst 30 min per dag för att må bra. du kan röra dig genom att till exempel gå eller cykla istället för att åka bil eller buss. 1 gång i veckan bör du göra någonting som får upp din puls. då får du starkare muskler, bättre koncentration och bättre kondition.
hur är tallriksmodellen uppdelad, skillnad mellan en som tränar mycket och en stillasittande person?
tallriksmodellen visar hur mycket du kan fördela maten på tallriken för att få bra balans i måltiden. den består av 3 delar: grönsaker och frukt (vitaminer/mineraler), potatis pasta ris bröd (kolhydrater), kött fisk ägg baljväxter (protein). tallriksmodellen visar propotionerna mellan de 3 delarna. men den säger ingenting om hur mycket man ska äta. hur stor mängd man ska äta beror på ditt energi behov. det finns 2 varianter på tallriks modellen. en för de som rör sig regelbundet och en för de som rör sig lite. rör du på dig regelbundet kan grönsaksdelen och potatis pasta delen vara lika stora. för den som rör sig mycket kan potatis pasta delen öka. och för den som rör sig lite kan man minska på potatis pasta delen eftersom att du gör dig av med mindre energi behöver du också mindre energi. man ska också öka grönsaks delen.
vad innehåller de olika "tårtbitarna" i tallriksmodellen?
de 3 bitarna innehåller:
kolhydrater-pasta bröd potatis ris. det finns 3 olika sorters kolhydrater, stärkelse, fiber och sockerarter. kolhydrater finns ändast i mat från växtriket.
vitaminer och mineraler-grönsaker och frukt. mineraler är livsnödvändiga eftersom att vi själva inte kan bilda de.
protein-kött, fisk, ägg, baljväxter. många äter mer protein än vad vi behöver och alternativ till kött är bra.
kolhydrater, det finns 3 olika, vilka?
stärkelse, fiber, sockerarter.
stärkelse finns i potatis och pasta ris och bröd. det är den vanligaste kolhydraten och den är enkel att bryta ner till energi. stor det av energin vi får i oss kommer från stärkelse.
fiber-bryts delvis ner. fiber finns i rotfrukter och grova grönsaker och frukt. det ger inte så mycket energi men det håller dig mätt längre och det gör dig mindre sugen å¨att småäta. de minskar risken för förstoppning och tarmsjukdomar pga att tarmarna får arbeta mycket.
sockerarter. det finns 2 olika. enkla och sammansatta. enkla tar kroppen upp direkt som energi de är druvsocker (glukos). finns i frukt bär honung. fruktos finns i frukt bär honung.
sammansatta bryts först ner till enkla innan de kan ge energi. sackaros. det är vårt vita socker och innehåller inga vitaminer och mineraler. och maltos som är mjölk socker.
fett. vad använder kroppen fett till? vad är skillnaden på mättat ochh omättat fett?
fett ger mycket energi. och det lagras i kroppens fettväv som energireserv. fett isolerar mot kyla och skyddar inre organ. det bildar också hormoner, bygger och reparerar. de tar också upp fettlösliga vitaminer. ( A-D-E-K ).
mättat fett kommer främst från animaliska livsmedel och påverkar blodfettet negativt och kan ge hjärt- och kärlsjukdomar.
omättat fett delas upp i enkelomättade fetsyror och fleromättade fettsyror. den här typen av fett är bättre för kroppen eftersom det kan sänka blodfetterna. och det minskar risk för blod och kärlsjukdomar.
protein. vilka uppgifter har protein?
protein bygger upp och reparerar kroppens celler. hormoner, enzymer och immunförsvaret består av protein.
vad är en aminosyra och i vilken mat finns de syror som vi inte kan bilda själva.
kroppens protein byggs upp av 20 aminosyror. de flesta aminosyror kan kroppen omvandla från en till en annan men det finns 9 stycken aminosyror som vi inte kan bilda själva utan måste få i oss via mat. de finns främst i animaliska livsmedel.
vatten. vattens betydelse för kroppen?
kroppen består av ca 60% vatten. och vi klarar oss bara ett par dygn utan det eftersom att det ingår i flera livsviktiga processer. vatten reglerar kroppetemperatur. det transporterar näringsämnen ut till kroppens alla celler och bort avfallsämnen.
om du dricker för lite vatten får du huvudverk, koncentrationssvårigheter och man blir orklös. även vid sjukdomar och feber och diarre samt kräkningar förlorar vi mycket vatten. drick kranvatten. det är det bästa alternativet när det gäller ekonomi, miljo och hälsa
mineralämnen, kalcium och järn. i vilken mat finns de och vad har de för betydelse för kroppen.
järn, finns i inälvsmat som tex blodpudding. järn behöver vi för att kunna transportera syre ut till kroppens vävnader via blodet.Vid brist på järn känner man sig trött, orkeslös och blir blek. Järnbrist påverkar arbetsförmågan och immunförsvaret negativt. Många tonåringar och kvinnor har järnbrist. För att kroppen ska ta upp så mycket järn som möjligt från maten kan det vara bra att dricka något med C vitamin.
kalcium, Kalcium finns i de flesta livsmedel men framför allt i mjölkprodukter och fisk. Det behövs för att bilda skelett och tänder, men även för nervfunktion och för att blodet ska kunna koagulera. Brist på kalcium leder till benskörhet
Vattenlösliga och fettlösliga vitaminer
Man delar upp vitaminer i 2 grupper, fettlösliga vitaminer, vilket är A, D, E och K, de transporteras i kroppen via fettet och kan lagras i kroppen. Och vattenlösliga vitaminer som är B och C. Dessa vitaminer kan inte lagras i kroppen, och de transporteras runt med vatten i kroppen.