Ovido
Langue
  • Anglais
  • Espagnol
  • Français
  • Portugais
  • Allemand
  • Italienne
  • Néerlandais
  • Polonais
  • Suédois
Texte
  • Majuscules

Utilisateur

  • Se connecter
  • Créer un compte
  • Passer à Premium
Ovido
  • Accueil
  • Se connecter
  • Créer un compte

ordnation

Vad är en patientjournal?

En patientjournal innehåller information och dokumentation om patientens hälsotillstånd, behandlingar och vårdåtgärder.


Journalen är viktig eftersom den hjälper vårdpersonal att ge säker och korrekt vård.

En patientjournal kan innehålla


anteckningar, provsvar, remisser, bilder och läkemedelslistor. Den kan finnas både digitalt och på papper.

Nationell patientöversikt – NPÖ

NPÖ betyder Nationell patientöversikt.
Det gör det möjligt för olika vårdgivare att dela journalinformation med varandra.

Vårdpersonal kan läsa information från andra vårdenheter om patienten har gett sitt samtycke. Detta ökar patientsäkerheten och gör vården bättre.

Läkemedelsprocessen

Läkemedelsprocessen består av flera steg:
1. Ordinera läkemedel

2, Tillhandahålla läkemedel

3. Iordningställa läkemedel

4. Administrera eller överlämna läkemedel

5. Följa upp behandlingen

Alla steg är viktiga för att patienten ska få rätt behandling.

Ordination

En ordination är första steget i en läkemedelsbehandling.
Det betyder att en läkare eller annan behörig personal bestämmer vilket läkemedel patienten ska få.


Ordinationen ska alltid vara skriftlig och signerad innan läkemedlet ges till patienten, förutom i akuta situationer.

Behandlingsorsak och behandlingsändamål

Det är viktigt att dokumentera varför patienten får ett läkemedel.
Det hjälper både patienten och vårdpersonalen att förstå syftet med behandlingen och gör det lättare att följa upp resultatet.

Vad ska en ordination innehålla?

En ordination ska innehålla:
läkemedlets namn

läkemedelsform

styrka

dosering

administreringssätt

behandlingstid

behandlingsorsak

hur behandlingen ska följas upp


Detta behövs för att behandlingen ska vara säker.

Dokumentation och läkemedelslista

Alla läkemedelsordinationer ska dokumenteras på ett strukturerat sätt i patientjournalen.

De ska samlas i en läkemedelslista så att vårdpersonalen enkelt kan se vilka läkemedel patienten använder.


Ordinationer får aldrig skrivas i löpande text eftersom det kan skapa missförstånd.

Lämplighetsbedömning

Innan ett läkemedel ordineras måste vårdpersonalen bedöma om behandlingen passar patienten.

Man tar hänsyn till exempelvis:

- patientens hälsotillstånd

- allergier

- andra läkemedel

- graviditet eller amning


Detta görs för att minska risker och biverkningar.

Rimlighetsbedömning av dos

Personalen måste också kontrollera att dosen är rimlig.
De jämför ordinationen med patientens diagnos, ålder och vikt och ser till att det inte finns dubbelmedicinering eller fel dosering.

Uppföljning av behandling

Den som ordinerar läkemedlet ansvarar också för att behandlingen följs upp.

Om behandlingen inte fungerar eller inte längre behövs måste den ändras eller avslutas.


Det är viktigt för att undvika onödiga risker för patienten.

Egenvårdsbedömning

I vissa fall kan patienten själv ta ansvar för sin behandling, till exempel ta insulin eller andra läkemedel hemma.

Då gör vårdpersonalen en egenvårdsbedömning för att se om patienten klarar detta på ett säkert sätt.

Olika typer av ordinationer

Det finns flera olika typer av ordinationer:
1 stående ordination

2. vid behovsordination

3. tillfällig ordination eller engångsdos

4. muntlig ordination

5. generella direktiv

6. dosjustering av sjuksköterska


Alla används i olika situationer beroende på patientens behov.

Muntliga ordinationer

Muntliga ordinationer används bara när patienten behöver omedelbar behandling, till exempel vid en akut situation.

Den som ger den muntliga ordinationen måste dokumentera den så snart som möjligt.


Om läkaren inte kan dokumentera direkt kan sjuksköterskan göra det och skriva vem som gav ordinationen och när den gavs. Efteråt ska läkaren signera ordinationen.

Generella ordinationer

Generella ordinationer betyder att sjuksköterskan kan ge vissa läkemedel utan att kontakta läkare varje gång.

Det gäller bara särskilda situationer och särskilda läkemedel.


Endast läkare får skapa generella direktiv och de måste kontrolleras regelbundet för att säkerheten ska vara hög.

Behandlingsorsak och behandlingsändamål

När ett läkemedel ordineras är det viktigt att skriva varför patienten ska få läkemedlet.
Det hjälper både patienten och personalen att förstå syftet med behandlingen och gör vården säkrare.

Dosjustering

I vissa fall får sjuksköterskor justera dosen inom ramen för en ordination.
Det måste finnas tydliga rutiner och regler för hur detta ska göras och dokumenteras i patientjournalen.

Dosapotek och olika aktörer

Det finns olika företag och aktörer som arbetar med dosläkemedel, till exempel:
- Apotekstjänst

- Apoteket AB

- SvenskDos AB

Regionerna ansvarar för att upphandla dostjänster.

Vad innebär dosrulle?

En dosrulle betyder att patientens läkemedel delas upp i små påsar efter datum och tid.
Det hjälper patienten att ta rätt läkemedel vid rätt tidpunkt och minskar risken för fel.

Pascal och Cosmic

Pascal är ett system för recept till dospatienter.

Cosmic är ett journalsystem där läkemedelsordinationer dokumenteras.


Pascal och Cosmic är inte automatiskt synkade med varandra. Därför är det viktigt att vårdpersonalen kontrollerar att informationen stämmer i båda systemen.

Avstämning mellan Cosmic och Pascal

Vid inskrivning och utskrivning måste läkaren kontrollera att läkemedelslistorna i Cosmic och Pascal stämmer överens.
Detta är viktigt för att patienten ska få rätt läkemedel och undvika misstag.

Läkemedelsgenomgång

Läkemedelsgenomgång betyder att patientens läkemedel granskas för att förbättra säkerheten och kvaliteten i behandlingen.

Man försöker upptäcka problem, till exempel:

- fel läkemedel

- dubbla läkemedel

- onödiga läkemedel

- biverkningar


Läkare, sjuksköterskor och farmaceuter kan samarbeta i detta arbete.

Läkemedelslista och receptlista

Det är viktigt att skilja mellan läkemedelslista och receptlista.

Läkemedelslistan visar vilka läkemedel patienten faktiskt använder.

Receptlistan visar vilka recept som finns sparade på apoteket.


Om man blandar ihop dessa kan det skapa förväxlingsrisker.

Fallbeskrivning – Elna 81 år
Ett patientfall som handlar om Elna, som är 81 år gammal.


Elna har flera sjukdomar:

reumatoid artrit

hypotyreos

förmaksflimmer

diabetes typ 2

hjärtsvikt

benskörhet


Hon blev inlagd på sjukhus på grund av försämrad hjärtsvikt. Efter utskrivning fick hon hjälp av kommunal primärvård och började med dosdispensering.

-

Cosmic inskrivning

Vid inskrivningen dokumenterades Elnas läkemedel i journalsystemet Cosmic.
Hon hade flera läkemedel, till exempel:

Levaxin

Enalapril

Furix

Bisoprolol

Metformin

Eliquis


Det är viktigt att läkemedelslistan är korrekt redan vid inskrivning för att minska risken för fel.

Förändringar vid utskrivning

Under vårdtiden ändrades vissa läkemedel och doser.

Till exempel:

Enalapril ökades

Bisoprolol ökades

nytt insulin lades till

Kalcipos-D ordinerades


När patienten skrivs ut måste läkemedelslistan uppdateras så att all information stämmer.

Pascal och Cosmic

Ett problem är att Pascal och Cosmic inte alltid är synkade.

Om informationen skiljer sig mellan systemen kan patienten få fel läkemedel eller fel dos.


Därför är det läkarens ansvar att kontrollera och uppdatera båda systemen.

Aktuell läkemedelslista

Patienten ska alltid få en aktuell och korrekt läkemedelslista när behandlingar ändras.
Det är viktigt både för patientens säkerhet och för att vårdpersonalen ska kunna ge rätt behandling.

Läkemedel i vårdens övergångar

Vid övergångar mellan olika vårdenheter finns en större risk för misstag.
Till exempel:

- mellan sjukhus och hemsjukvård

- mellan olika avdelningar

- vid utskrivning till äldreboende

- Om information försvinner kan patienten få fel behandling.

Fel administrationssätt

Ett exempel är när en oral mixtur gavs intravenöst av misstag.
Det som gick fel var att läkemedlet gavs på fel sätt.


För att förebygga detta behöver personalen:

- kontrollera ordinationen noggrant

- läsa märkningen tydligt

- följa säkerhetsrutiner innan läkemedlet ges.

Förväxling av läkemedel

I ett annat exempel låg två olika läkemedel i samma burk.

Det ökade risken för att patienten skulle få fel läkemedel.


För att förebygga detta ska läkemedel:

- förvaras separat

- märkas tydligt

- kontrolleras innan administrering.

Regelbundna kontroller

Det upptäcktes också att flera läkemedel hade gått ut trots att kontroller hade signerats.

Det visar att rutinerna inte följdes ordentligt.


För att undvika detta behövs:

- noggranna kontroller

- tydliga checklistor

- bättre ansvarsfördelning.

Avvikelser vid egenvård

Ett exempel var en patient som tog fel insulin eftersom fel insulinpenna hade lagts fram.
Patienten hade dessutom nedsatt syn.


Det visar hur viktigt det är att:

- kontrollera läkemedlet tillsammans med patienten

- säkerställa rätt märkning

- ge tydlig information.

Kontroll av infusioner

En patient fick fel dropp kopplat och det upptäcktes först senare.

Det kunde ha lett till allvarliga komplikationer.


För att förebygga detta ska personalen:

- kontrollera ordinationen

- kontrollera droppets namn

- dubbelkontrollera innan infusion startas.

Fel vid ordination

I ett exempel ordinerades ett läkemedel till barn i tio gånger för hög dos.
Felet berodde på förväxling mellan milligram och milliliter.


För att undvika detta behövs:

- noggranna beräkningar

- dubbelkontroller

- tydlig dokumentation.

Märkning av läkemedel

Det förekom också att antibiotika märktes otydligt och riskerade att ges till fel patient.

Läkemedel måste alltid märkas med:

- patientens namn

- personnummer

- läkemedlets namn

- dos och tidpunkt.

Insulin i olika styrkor

Insulin finns i olika styrkor, till exempel 100 och 200 enheter per milliliter.

Det är viktigt att förstå skillnaden eftersom fel styrka kan ge allvarliga konsekvenser.

Vid byte mellan olika insulinstyrkor ska dosen inte räknas om felaktigt.

Quiz
konstitutionell rätt
Intro SWE Chapter 5 (B) Part Three
Intro SWE Chapter 5 (B) Part Two
Intro SWE Chapter 5 (B) Part One
Body systems unit 2
Intro SWE Chapter 5 (A) Part Three
Renal System
Intro SWE Chapter 5 (A) Part Two
Intro SWE Chapter 5 (A) Part one
tout le cours
belangerijk om te weten biologie
psykologi kap 11-14
eng
spelling bee glosor
4
3
philo 3
araliNANANA
bromsar
spanska prov
No
franska kap 2
palabras
physics
hdt
Editing techniques
bassistof 6 transport en afweer
bassistof 5 transport en afweer
memory refresh 6302
storia
economie
TD: Rpbt contractuelle + faute
antiken grekland 2
Managmentprozess: strategisches und operatives Managment: Strategische Planung
historia
ПКРО англ
Amira
basisstof 3 transport en afweer
HCA
bassistof 2 transport en afweer
bassistof 1 transport en afweer
bassistof 7 gaswisseling en uitscheiding
musik
traumatlogia
bassistof 4 gaswisseling en uitscheiding
bassistof 3 gaswisseling en uitscheiding
bassistof 2 gaswisseling en uitscheiding
basistof 1 gaswisseling en uitscheiding
Formulación orgánica
Standard costing and variance analysis