Utilisateur
Manliga egenskaper brukar ofta beskrivas som att vara stark, rationell, tävlingsinriktad och självständig. Kvinnliga egenskaper kopplas ofta till att vara omhändertagande, känslosam, empatisk och relationsinriktad.
Vissa skillnader kan ha biologiska grunder, till exempel kroppsstyrka eller hormoner. Men de flesta egenskaper vi kopplar till män och kvinnor är socialt konstruerade, alltså skapade av samhället. Genom socialisation lär vi oss vad som anses ”passa” för tjejer och killar via familj, skola och media.
Kön handlar om biologiska skillnader (kropp, könsorgan), medan genus handlar om sociala och kulturella föreställningar om manligt och kvinnligt.
Att kön är historiskt betyder att synen på vad män och kvinnor “är” och “ska vara” har förändrats över tid. Till exempel har kvinnor tidigare inte fått rösta eller arbeta, vilket visar att könsroller inte är naturliga utan skapade i ett historiskt sammanhang.
Social konstruktionism hjälper oss att förstå att många saker vi tar för givna – som könsroller – inte är naturliga utan skapade av samhället. Begreppet är användbart eftersom det visar att normer går att förändra. Om något är konstruerat kan det också omkonstrueras.
Ja, vi borde förändra synen på vad som är manligt och kvinnligt. När könsnormer är för strikta får människor inte vara sig själva eller välja fritt. Forskning visar att tuffa machonormer kan göra att män mår dåligt psykiskt, tar fler risker och oftare använder våld. Samtidigt känner många tjejer press på hur de ska se ut, bete sig och hur deras sexualitet ska bedömas. Om samhället blir mer jämställt blir det bättre för både män och kvinnor.
Könsstereotyper fortsätter att finnas eftersom de förs vidare genom socialisation.
• Primär socialisation: familjen
• Sekundär socialisation: skolan och kompisar
• Tertiär socialisation: media och reklam
I kampanjfilmen visas hur killar socialiseras in i machonormer där de inte får visa känslor, vilket leder till våld och psykisk ohälsa. Tjejer socialiseras ofta till att vara snygga, tysta och ansvarstagande. Normerna reproduceras men kan också brytas.
Ja, enligt SCB tjänar män i genomsnitt mer än kvinnor. Kvinnor tjänar ungefär 90 % av mäns lön.
Andra skillnader enligt SCB:
• Kvinnor tar större ansvar för obetalt arbete och föräldraledighet
• Kvinnor arbetar oftare deltid
• Män dominerar höga chefspositioner
Detta visar på strukturell ojämlikhet.
Normkritik innebär att ifrågasätta normer som tas för givna.
Exempel på begränsande normer:
• Machonormer som säger att män ska vara starka och känslokalla
• Normer för tjejer som handlar om utseende, sexualitet och att “behaga”
Statistik visar att män står för majoriteten av våldsbrott och självmord, vilket kopplas till machonormer. Kampanjfilmen visar tydligt hur dessa normer skadar både individen och samhället.
Intersektionalitet betyder att olika maktordningar samverkar, till exempel kön, klass, etnicitet och sexualitet.
Alla kvinnor har inte samma villkor och alla män har inte samma makt. En arbetarklasskvinna med utländsk bakgrund möter ofta fler hinder än en man från medelklassen. Därför är begreppet viktigt för att förstå verklig ojämlikhet.
Det betyder att orättvisor inte bara handlar om individer utan om samhällsstrukturer.
• Liberalfeminism: fokus på lika rättigheter och lagar
• Radikalfeminism: ser patriarkatet (mäns överordning) som grundproblemet
• Socialistisk feminism: kopplar könsförtryck till klass och ekonomi
Begrepp som patriarkat och genusordning används för att förklara hur män som grupp gynnas i samhället.
Jag tycker att en kombination av liberal-, radikal- och intersektionell feminism är mest effektiv.
Ja, jag kallar mig feminist eftersom jag står för jämställdhet mellan könen. För att förändra strukturella orättvisor behövs:
• Lagstiftning
• Normkritisk utbildning
• Medveten media
Statistik om löneskillnader, våld och psykisk ohälsa visar att förändring är nödvändig. Kampanjfilmen visar varför vi måste bryta destruktiva normer – för allas skull.
