Utilisateur
prisnivå och BNP
lön och sysselsättning
räntan, aktieindex och förmögenhet
växelkurs och import, export
Y = C + I + G + IL + X - IM
- försäljningsvärde minus kostnad för insatsvaror
- löner + kapitalinkomstet
- C + I + G + (EX- IM)
BNP - kapitalförsliting
BNP + faktorinkomst utlandet
NNP + faktorinkomst utland
NNI + transfereringar
det är för att mäta ett lands ekonomiska hälsa, om det är överskott så har sparandet ökat mer än skulderna oxh tvärtom med underskott
när nettoförmögenheten och finansiella tillgångar är under noll och lånet är över noll
värdet av alla dina reala tillgångar och finansiella tillgångar (och man tar bort lån)
det är en disponibel inkomst där utgifterna är bortagna
skillnad på ett lands produktion och vad den förbrukar. överskott är att den producerar mer än den förbrukar
då betyder det att landet sparar
statens och centralbankens inblandning, handlar om att minska svängningar i konjukturen
det blir låg produktion och låg efterfråga på arbetare och då blir det lågkonjuktur
den produktion som man kan uppnå om man använder alla resurser fullt ut
där faktisk produktion är lika stort som potentiell produktion
skillnad mellan faktiska produktion och potentielle produktion, man tar BNP minus Po BNP delat på PO BNP
d = D/Y
G - T / Y
politiska beslut av regeringen, politiker fattar beslut om skatter och utgifter under konjukturer, till skillnad från automatiska stabilisatorer
staten ändrar inskomster och utgifter, t.ex skatter och bidrag för att påverka ekonomin. Syftet är att dämpa konjukturer
ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, på 0,33 procent av BNP. Detta är för att hjälps framtids generationers ekonomi
- lägre skatt eller högre offentliga utgifter ökar BNP kortsiktigt
- finanspolitik är starkt i sverige än andra länder
- större påverkan på offentliga utgifter än sänkt skatt
- sänkt skatt har störst effekt mot de som lånar
- mer arbetslöshetsförsäkring --> minskad produktion och sysselsättning men ökad köpkraft hos arbetslösa
- lägre moms på mat ökar köpkraften hos låginkomsttagare
mekanismer som dämpar konjuktursvängingar automatiskt, utan politisk inblanding, t.ex arbetslöshetsförsäkring, marginalskatter
finanspolitik på kort varsel, tex korttidsarbete eller elstöd
-penningpolitik är åtgärder i Riksbanken. det är att upprätthålla låg och stabil inflation, samt balanserad produktion och sysselsättning
hög ränta stramar åt efterfrågan
låg ränta hjälper efterfrågan
neutral ränta gör varken eller
om inflationen stiger, så höjer centralbanken den nomniella räntan, MER än ökningen på inflationen. Räntan stiger, stramar efterfrågan och inflationen minskar
- realräntan sjunker (räntekanal)
- värdet på finansiella och reala tillgångar stiger ( kreditkanal)
- mindre attraktivt att sätta kapital i svenska obligationer (växelkurskanal)
- centralbanken köper obligationer och betalar genom att öka bankernas tillgångar på konto i Cenralbanken, dvs öka deras reserver
QE gör så när räntorna närmar sig noll. Kvantitivs lättnader gör så att man tar sig ut en recession.
1. störning och upptäckt
2. beslut fattas vid ett möte (penningpolitik) i finanspolitik tar det månader
3. åtgärden genomförs samma dag som beslut i penningpolitik, i finanspolitiken blir det skatteförändringar, ökad offentlig konsumtion, större planering innan något kan händs
4. I penningpolitiken så får åtgärden en störrre effekt ca 1 år efter åtgärd, medan finanspolitikens ändringar slog igenom direkt i ekonomin
sysselsatta och de arbetslösa
staten eller företag lånar pengar av någon annan
de pengar jag har kvar efter all skatt som jag har betalat, och den lön och bidrag jag har fått
MRS = w/p
hur mycket konsumtion man kan avstå för mer fritid
- subsitutionseffekt: det höjer priset på fritid mer än konsumtion, man vill ha mer konsumtion, vilket betyder met arbetsutbud, det blir substitutionseffekt
- inkomsteffekt: om inkomsteffekten ät större än subsitutionseffekten, inkomsten ökar vilket gör att arbetsutbudet totalt minskar, man väljer fritid mer än pengar
man begär mer fritid och man konsumerar mer
- hur känslig en arbetare är för föränding av lön
- är procentuell förändring arbetade timmar / procentuell förändring bruttolön
där reallönen är lika stor som marginalproduktiviteten hos arbetarna
hög/låg centralisering ger låg arbetslöshet, medan måttlig centralisering ger hög arbetslöshet.
centralisering = hur löner behandlas fram av fackföreningar och arbetsgivare.
arbetets krav på utbildning. ju färre färdigheter som krävs, desto lättare att byta ut. ju lägre arbetslöshet desto svårare att hitta personal
ge löner som är högre än marknadslöner. detta görs för att fler folk ska arbeta och behålla folk
- reservationslön (den lägsta lön som man arbeta för)
- arbetsmarknaden idag
- hur mycket priset kommer att gå upp eller ner
bestäms av arbetslösheten u, högre arbetslöshet ger lägre reallön
högre arbetslöshetersättning ger högre lön
naturlig arbetslöshet, när den reallönen som sätts vid lönesättningen är lika stor som lönen på prissättningen
prispåslag av företag, ju högre prispåsättning, desto lägre reallön
drivkraft för arbetstagare öka lönekraven. reallönen stiger, arbetslösheten ökar och ny jämvikt uppstår
drivkraft för företag att göra prispåslag, företag sänker då reallön. naturlig arbetslöshet måste bli högre för att arbetarna ska acceptera en lägre lön
naturlig arbetslöshet, plus konjukturarbetslöshet
- friktionsarb. -tar tid att hitta jobb
- strukturarb. -kompetens räcker inte
- klassisk arbetslöshet - långtidsarbetslösa och lön högre än pris i perfekt marknad
samband mellan lediga jobb och arbetslöshet. ju mer lediga jobb, desto mindre arbetslöshet
ökning av landets inkomst. bnp-tillväxt är kanske bästa indikator på ekonomisk tillväxt. tillväxten är INTE konstant över tid och varierar mellan länder.
- befolkningens storlek, hälsa, utbilding, men också politiken, vart man bor, hur mycket odlingsmark, men också hur skatter, infrastruktur, inflation och hur klimatet är
- vilken period, vilket land, orssakssamband, statistik,
men man kan säga att den som har hög utbildning har generellt hög inkomst, och därefter har man mer inkomst att finansiera hög utbildingar
tillväxt i produktivitet, (A) i fysiskt kapital (K) och humankapital (u)
investeringarna går till nytt kapital, en del av inkomsten dvs BNP är lika stort som investeringarna
I = s x Y
men kapital slits ut med hastigheten S x K.
kapitalackumilationen blir då:
delta K = I - SK = sY - SK
y = A x k^a
a = kapitalets andel i produktion
investeringar per arbetare
kapital som måste ersättad
inkomst per arbetare, beror på teknologisk nivå gånger kapital per arbetare
sparande är större än förslitning, kapitalet blir mer och inkomsten växer
sparandet är mindre än förslitning, mindre kapital skapas, och inkomsten sjunker
det är steady-state, kapitalet ökar eller minskar inte,
men det blir förbättrad teknologi A. bnp-tillväxt handlar bara om teknologisk nivå här och inte om kapital
ŷ = Â
- teknologisk nivå A
- sparande s
- utbildning h
- befolkningstillväxt n
för länder med liknande steady state (samma inkomst och samma allt annat), så kommer länder som har liten kapitalstock, som är fattiga, växa snabbare i inkomst än länder som är rika, och inkomstskillnaderna krymper
ju högre värde på k, desto mindre marginalprodukt (
fattigare ekonomier växer snabbare än rikare ekonomier, men bara om ekonomin har kapital och utbilding
de länder som är längre ifrån steady-state växer snabbare än de som är nära steady-state
- hur långt ifrån USA man är.
om det är mindre än 1 så växer man snabbare än i steady state.
tillväxt i bnp som bara har med teknologisk utbeckling att göra Â, inte kapital eller arbetare
genom teknologisk utveckling
exogen tillväxt: teknologin bara finns dör
endogen tillväxt: produktivitet hos forskare, antal forskare, avkastning av kunskap från forskare och påverkan från nuvarande forskning till ny forskning
- regler, normer, ramverk är avgörande för ett lands ekonomiska tillväxt. man uppmuntrar investeringar i en stabilt klimat vilket gynnar tillväxt
handlar om ett lands inkomstfördelning, ju högre Gini, desto mer orättvis fördelning, det går från 0 till 1
- rika hushåll sparar mer, man har möjlighet att bli rik, men det kan bli politisk instablititet och politiskt motstånd, men också ökad kriminalitet
i fattiga länder blir det att ojämlikheten ökar när inkomsten ökar, till en viss vändpunkt, där ojämlikheten sjunker, där inkomstena fortfarande stiger
utbildning är viktigare än själva kapital
att avkasting på kapital brukar vara större än BNP tillväxt, vilket ger ojämlikhet i ekonomin. detta skapar stora klyftor mellan kapitalägare och icke-ägare
många studier menar att det finns wtt negativt samband mellan ojämlikhet och tillväxt
oljeekvivalent delat på inkomst
Bnp per capita
utsläpp delat på oljeekivalent
centralbankens ägodel, banker har konton på Rix
1. det var först växelbank, där man kunde lämna in plåtar och mynt
2. lånebank - banken har mynt och lånar ut pengar för att få guld, silver mm.
3. sedelbank - kund får betalt i mynt om man visar upp sedlar.
4. det blir sedelinflation och man slutar att låna ut
sedlar, mynt, men också bankernas reserver hos riksbanken
räntebärande papper, Riksbanken get ut detta för att styra mängden pengar i banksystemet. genom cerifikat hålls räntan på rätt nivå
banker sätter in pengar över natten, nästa dag tar man ut pengarns igen. man gör det om banken har för mycket pengar på centralbankens konto
monetär bas + insättande av pengar på banken
lägsta arbetslöshetsnivå som kan finnas utan att inflationen ökar, naturlig atbetslöshet. Om arbetslösheten är större än NAIRU, då minskar inflstionen
beräknar hur lång tid det tar för BNP att fördubblas. 70/2 = 35, det tar 35 år för BNP att fördubblas
Okun menade att när BNP växer, så minskar arbetslösheten. Detta händer pga större efterfråga vilket get mer efterfråga efter arbetare, om man vill öka produktionen
köpkraftsjustering: jämföra priser på varor/tjänster mellan länder, ger en mer rättvis bild av priserna
totala efterfrågan är för låg för att sysselsätta hela arbetskraften. detta kan ske genom expansiv finanspolitik, sänka skatter och höjs utgifterna
faktisk inkomst / potentiell inkomst för att uppnå full sysselsättning
om staten har budgetunderskott, så måste staten låna från Riksbanken. finansering av statens lån med nya pengar
direkta transfereringar till allmänheten, olagligt i sverige, centralbankens pengar minskar när det delas ut till allmänheten
- direkt monetär f: centralbanken köper statsobligationer direkt från staten
- indirekt monetär f: centralbanken köper statsobligationer på andrahandsmarknaden, köper från banker. Det är lag att man måste göra detta i penningpolitisk syfte, inte för att finansiera staten.
liten arbetslöshet = mycket lediga jobb
g = c • (1-t) - Beta
