Psykologi
Persona/Personlighet
Består av egenskaper, beteende, tolkningar och intressen. Kan ses som någon typ av hypotetisk struktur.
Frenologi
Personlighetsegenskaper kan utläsas från kraniets form.
Somatotyper
a) Endorfiner
b) Mesomorf - Muskler, letar efter action.
c) ectomorf - smal, späda - känsliga och itnroverta
Studietekniker
a) Korrelationsstudier - Studerar samband
- tvärsnittsstudier & Kognitella studier.
b) Experiment - Ex, enkäter
c) Projektiva test - få se en bildd på
d) fallstudier - djupgående information, osystemtiska fördelningar.
Realibilitet
a) Tillförlitllighet, kan någon annan få samma resultat om de genomför samma undersökning.
Validitet
a) Konregent
b) Diskriminant validitet
c) Kritirievaliditet
d) inehållsvaliditet
Felvarians i självrapporterad
a) soxial önskvärdhet
b) svarsbenägenhet
c) Frågeformulering och formulärets utformning.
d) Minnesfel
e) urvalsfel
f) Bortfallsfel
Psykoanalytiska psykodynamiska perspektivet
Ett perspektiv
Topografiska modellen
Medvetet, förmedvetenhet och omedvetet.
Strukturella modellen
Detet, jaget och överjaget
Försvarsmekanismer
a) Projektion - Skylle ifrån sig på någon annan
b) regression - Bete sig som ett barn
c) Sublimering - Förminska konsekvenser av handling
d) Rationalisering -rättfärdiga sin handling
e) Bortträgning - trycka undan jobbiga minnen
Drift modell
Lust & aggression
Psykosexuella utvecklingen
Orala, anala, falliska, latent & genitala
Analytisk psykologi
a) Medvetna - det vi aktivt upplever
b) Personliga omedvetna - individens borttröngda minnen och upplevelser.
c) Kollektiva omedvetna - Djupare nivå inom omedvetna & delas av alla & innehåller arketyper, psykiska arv, vi föds med kunskap.
d) Arketyper - scheman man är född med, organsiationsprinciper som hjälper oss uppfatta saker.
e) omdovoduation - personlig utveckling
f) Extroversion ohc introversion
Arketyper (Analytisk psykologi, Jung)
Scheman man är född med, organisationsprinciper som hjälper oss uppfatta saker
a) Skuggan
b) Anima och animus
c) självet
d) Hjälten, modern, den vise gamke mannen.
Eriksons 8 stadier
1. Tillit VS Misstro - hopp
2. autonomi VS tvivel - vilja
3. Intiativ VS Skuld - syfte
4. Aktivitet VS underlägsenhet - kompetens
5. Identitet VS identitetsförvirring - lojalitet
6. Närhet VS isolering - kärlek
7. Generativaste VS Stagnation - omsorg
8. integritet VS förtvivlan - Visdom
Objektrelationersteori
Tidigare relationer med föräldrar spelar stor roll, studier relationer mellan verkliga yttre människor och inre "bilder" av dessa ibjekt, samt betydelsen av dessa för psykiskt fungerande.
Det grandiosa självet
a) Ens egna självbild är förvrängd
b) Narcissism, "jag kan göra vad som helst" (Inre objekt, en inre bild av verkligheten).
c) behov av beundran
d) Grandios självbild, ser sig själv som betydande och kräver specialbehandling.
e) Arrogans
f) Psykodynamisk förklaring, brist på villkorslös kärlek i bandom.
Det idealiserade föräldraobjektet
Har vi upplevt tröstande föräldrar så kan vi ta fram erfarenheten och trösta oss själva och hantera motgångar bättre.
optimal frustration
Man måste hålla en balans och låta barent misslyckas, inte pressa på att barnet kan allt när hen inte kan det, för att om man är för bedömmande kan det leda till narcissistiska drag.
Inre objekt
a) Individen kan skapa stödjande mentala presentationer även i vuxen ålder som man sedan kan ta fram och använda sig av.
Utveckling av självet - självet uppstår genom gradvis utveckling via relationer och interaktioner
a) Uppvaknade självet
b) Kärnsjälvet
c) Subjektiva självet
d) Verbala självet
e) Narrativa självet
Evolutionistiska perspektivet
Naturligt urval
Survival of the fittest
The big five, trait perspektiv
Naturligt urval
Vissa personlighets egenskaper är alternativa strategier för överlevnad och anpassning i samhället.
Suvival of the fittest
Made för omgivningen har större möjlighet inom naturens urval för överlevnad och fortplantning.
The big five, trait perspektiv
a) Openess för experience - Intelligent, artistisk, nyfiken, lite av ytlighet, enkel.
b) Comscientiousness (Pliktrogenhet, ansvarskänsla, målmedvetenhet) - Organiserad, ansvarsfull, praktisk, lite oansvarsfull, obrydd.
c) Extraversion (Utåtvändhet) - Pratglad, aktiv, social, lite tyst, blyg
d) Agreeableness (Sympatisk, vänlig) - Snäll, känslig, lite kall, ovänlig.
e)Neuroticism/Emotionell instabilitet/stabilitet - Ängslig, orolig, rädd.
Beteendegenetiska perspektivet
Epigenetik
Epigenetik
Hur omgivningsfaktorer kan ärvas, kan gener ha ett minne om hur omgivningsfaktorer kan ha en påverkan inom arv.
Psykofysiologiskt perspektiv
a) Arousal
b) Eysencks trefaktormodell
c) Greys teori
d) Temperament
e) Olika typer av temperament teorier/atagorisering
Arousal
Förhöjd kroppsaktivitet, hur lätt vi har att reagera på olika stimuli.
Eysencks trefaktormodell
a) Extravasion VS Interoversion - Är man extrovert så reagerar man mindre på stimulans och söker därmed stimulans genom sociala aktiviteter. Interverion har hög grundläggande arousal och behöver därmed mindre stimuli för att känna sig mentalt engagerad.
b) Neurotivsim (Reagerar snabbt och starkt) - Hög neuroticism har ett mer reaktivt autonomt nervsystem och upplever starka känslomässiga svängningar.
c) Psykotiaism (Egenskaper som individer med psykos) - Individer som är höga på detta har egenskaper som man sett hos individer med psykos, såsom låg empati och socialt oaccepterade beteende.
Greys teori
a) BIS (Behavioural inhibition system) - Stoppande system, stoppar vårt beteende. Vi är födda med att vara rädd för bestraffningar, så vi undiviker det.
b) BAS (Behavioral activation system) - Det som får oss att närma oss/leta efter potentiella belöningar.
Temperament
Personlighet = Temperament + livserfarenhet
Olika typer av temperament teorier/kategorisering
a) Aktivitet - Graden av aktivitet en individ uppvisar.
b) emotion - Volym på känslorna, man kan ha hög och låg emotionalitet.
c) Sällskaplighet - Om man är utåtriktad eller introvert, ex, hur man känner när man träffar folk.
Trait perspektiv
a) Trait
b) Tre hypoteser om personlighet
c) common traits
d) Central traits
e) Catell's 16 centrala personlighetsegenskaper
f) Kultur formar och bearbetar biologisk grund
Trait
försöker beskriva människors personlighet med hjälp av personlighetsegenskaper, syftet är att kunna beskriva personlighet med så å traits som möjligt.
Tre hypoteser om personlighet
a) Koppling mellan personlighetpsykologa och biologi är viktigt. egenskaper är utvecklade för att lösa anpassningsproblem.
b) de individuella skillnaderna som karaktäriserar oss speglar även i vårt språk vi använder.
c) Även om miljön avgörande för vår utveckling.
Common traits
Egenskaper som vi delar med populationen
Common traits
Individens unika egenskaper
Catell's 16 centrala personlighetstyper
a) Är man inte ex, varm så är man reserverad (motsatts till allt)
b) Värme - reserverad eller varm
c) Känslighet - krass eller känslig
d) Oro - Självsäker eller orolig.
Kultur formar och bearbetar biologisk grund
a) socialisation
b) Värderingar
c) Sociala normer
d) Roll
e) Social kontroll används för att se till att regler följs.
Humanistisk psykologi
a) Självbild
b) Significant others
c) Självförverkligande
d) Maslows behovspyramid
Självbild
Självbilden är i samspel med andra och förutsätter att man har en positiv syn på själv och acceptans.
significant others
Viktiga och betydelsefulla individer som om de accepterar oss för den vi är så kommer vi kunna acceptera oss själva också.
Självförverkligande
Nå sin inre potential. För att kunna nå detta så krävs en inre motivation som är irriterad av individen själv, och nyfikenheten inuti för att vilja ta tag i det.
Maslows behovspyramid
Alla steg behöver behöver uppnås för att man ska nå självförverkligande
1. Fysiska behov - Vatten, mat osv
2. Säkerhet och trygghet - Tak över huvudet
3. Tillhörighet och kärlek - Familj och kärlek
4. Uppskattning Av andra oh oss själva
5. Kognitiva och estetiska behov - Vi blir aldrig mttade på kubskap och vill lära oss mer, vi börjar se behovet av ordning och symmetri.
6. Skapande och självuppfyllelse
Existentialism
a) Traditionell moral
b) Kirkegårds teori om moral
c) Fenomenologi
d) Positive regard
e) Conditional regard
f) Fully funcioning
g) Den råa existensen
h) Medvetandet
i) Inet
j) Ångest
Traditionell moral
En moralisk person är en person som alltid gör det rätta utifrån samhällets normer och värderingar, objektivt rätt och fel.
Kirkegårds teori om moral
Utgår från sina egna normer och värderingar, ingen objektiv grund för vad som är rätt och fel. Individualistisk syn, man mördar om man vill och om det inte gå emot sin egen moral och värderingar.
Fenomologi
Filosofisk metod för att studera de subjektiva upplevelser en individ har. Alla har olika uppfattningar kring vad exempelvis kärlek är och det vill man studera. Hjälper även klienten att hitta tillbaka till sin röst, drivet att utvecklas.
Positive regard
Vilkorslös kärlek, gör att vi accepterar oss själva och har en positiv syn på oss själva och andra, detta gör att vi kan ändra oss själva.
Conditional regard
Kärlek som är villkorad, vi måste vara på ett visst sätt för att bli älskade, det gör att vi itne ser oss själva som älskvärda och därmed inte heller älskar oss själva. Detta kan leda till ohälsosamt bekräftelsebehov
Fully functioning
Alla levande organismer har en energi eller drivkraft inom sig som gör att vi vill nå vår fulla potential och detta målet kallas för fully functioning.
Den råa existensen
tillstånd i sig som existerar oberoende av någon betraktare. Saker existerar trots att vi inte är medvetna om dem.
Medvetandet
Den subjektiva världen som vi ser genom våra egna glasögon. vi kan föreställa oss och se potential i saker. Våra val skapar våran identitet.
Intet
Frånvaron av mening eller syfte i tillvaron. Vi är 'inte' tills vi sjäkva skapar vår identitet genom våra handlingar.
Ångest
Frihet kan ge oss ångest då för mycket val kan ge oss överväldigande känslor pga ansvar och stress. Då vi inser att vi är 'Intet' och helt fria att forma våra liv så kan det skapa en känsla av ångest eller tomhet.
Interaktionism
Person, situation, interaktion
Person, situation, interaktion
Personligheten finns lika myket inom oss som i omgivningen, vi måste alltid tänka på situationen då vi är olika personligheter beroende på situation. Det finns ingen kärna eller stabil struktur.
Individuella skillnader
a) Kön
b) Genus
c) Könsidentitet
d) Könsroller
e) Könsrollsidentitet
f) Gender schema theory
g) Non sex typed
h) Sex typed
i) Cross sex typed
Kön
biologiska kategorier
Genus
Sociala kategorier av vad som är man coh kvinna
Könsidentitet
Personens uppfattning om sig själv som medlem av ett visst genum
Könsroller
Samling av förväntade beteenden, egenskaper och handlingar som ett samhälle förknippar med att vara man eller kvinna.
Könsrollsidentitet
Samling av drag eller beteenden som är karaktäristiska för den kvinnliga eller manliga könsrollen som individen uppvisar.
Gender schema theory
a) Maskulin - Hög maskulinitet och låg femininitet (Omildrad maskulinitet)
b) Feminin - Hög femininitet och låg maskulinitet (Omildrad femininitet).
c) Androgyn - Hög femininitet och hög maskulinitet
d) Odifferentierad - Låg femininitet och låg maskulinitet
Non sex typed
Androgyn och odifferentierad
Sex typed
Omildrar maskulinitet och omildrad femininitet.
Cross sex typed
Man med feminin könsrollsidentitet, eller en kvinna med maskulin könsrollsidentitet.
Kognitiva och social-kognitiva perspektivet
a) Piaget's schema och kognitiva utveckling
b) Kellys konstruktteori
c) Perifiera konstrukt
d) Kärnstruktur
e) KBT
f) Systematisk desensibilisering
g) Triangeln - Känsla, beteende, tankar
h) Bandura
i) Rotter
Piaget's schema och kognitiva utveckling
Kognitiv struktur som organiserar information och avgör hur vi bearbetar kommande information. Vi lär oss utveckla operationella sheman under de tidiga åren.
Kellys konstruktteori
Vi konstruerar verkligheten med subjektiva tolkningar. Med nya erfarenheter så kan vi ändra vårt tankesätt.
Perifiera konstrukt
Något mindre viktigt, ex, en egenskap vi har men som inte spelar lika stor roll. 'Ibland blir jag ganska arg' betyder inte att jag är en arg person
Kärnstruktur
Något väldigt viktigt om oss, ex, en egenskap som beskriver oss i stora drag.
KBT
Ändrar beteende och tankesätt kring sin rädsla eller dåliga vanor, blandning av kognitiva och behavioristiskt synsätt.
Systematisk desensibilisering
Gradvis närma sig det man är rädd för, för att minska ångesten
Triangeln - Känsla, beteende, tankar
Ändrar man på något så kommer det att påverka och ändra de andra två, bra vid depprission.
Bandura
a) Observationsinlärning - Vi lär oss genom att observera de runt om oss.
b) Självreglering
- Self-efficacy - tron på sin egen förmåga.
- Inre kontroll - vi behöver ingen yttre motor eller piska.
1. Självobservation
2. Bedömning
3. respons
Rotter
a) Social learning theory - beteende potential = expectancy + reinforcement value.
b) Behaviour potential - Sannolikheten att ett beteende kommer att uppvisas i en viss situation.
c) Locus of control - Vilka generella förväntningar en männsika har om ens möjlighet att påverka ett utfall.
- Extern - Man har inte kontroll, tänker att någon annan får kontroll eller ödet, myket passiv.
- Intern - Kontrollen ligger hos sig själv, ex, man kan styra utfall på tentan, ett bra sätt att uppvakta världen, aktiv agent i sitt liv.
Självet och självkänsla
a) Självpersceptioner (kunskapsaspekt)
b) Hur får man självkänsla
c) själv-schema
d) Self-handicapping
e) Enhancing
f) Protective
g) Attributera
Självaperseptioner (kunskapsaspekt)
Hur man beskriver sig själv
ex, jag är kort med bryutn hår.
Självkänsla (Evalutiv aspekt)
Självvärdering, hur värdefull.
Ex, Vad tycker jag om att jag är kort med brunt hår.
Hur får man självkänsla
a) Villkorslös kärlek - att vi blir accepterade när vi är vårt äkta själv.
b) Prestationer - ex, klara en tenta eller göra ett mål på en match.
Själv-schema
Styr hur vi tolkar info om oss, vi förvränger indo så den ska passa in i vårt schema. Påverkas av minnen, erfarenheter, värderingar, föreställningar och vår potential
Self-handicapping
a) beteendemässig - förstör för oss själva genom att festaa dagen innan tentan för att kunna skylla ifrån sig.
b) Rapporterad - verbakt hinder, vi säger saker som 'vilken svår tenta jag kommer få U'.
Enhancing
Boostar sig sjäkv genom self-handicapping
Protective
Skyddar sin självbild genom self handicapping
Attribuera
a) Vi tilldelar en orsak till utfallet
b) Inre-orsaken beror på ens egen förmåga, personlighet etc.
c) Yttre - orsaken beror på yttre faktorer, tur, andra människor, omständigheter etc.
d) Stabila - Orsaken är varaktig och förändras inte över tid, ex, alltid dålig på matte.
e) Instabila - Orsaken är tillfärllig och förändras, ex, dåligt på prov pga lite plugg.
f) Globala - Orsaken påverkar många områden i livet, dålig på allt akademiskt inte bara matte.
g9 specifika - Orsaken gäller bara en specifik situation, dålig på matte men bra på språk.
Socialpsykologi
Jay...
hindsight bias
Efterklockhetstendens. Då man anser att man kan förutse vad som hänt, efter att man fått resultatet.
Dissonansteorin (Cognitive dissonance theory)
Attityd och beteende krockar, reduceras genom att ändra antingen beteendet eller sin attityd.
teorin om självperception (Self.perception theory)
Då man lär sig om sin attityd mot något genom att observera sitt eget beteende "Jag borde tycka om broccoli för jag äter det ofta". Uppmärksammar sitt beteende.
Overjustification effect
Då vi får en belöning eller bestraffning när vi gör en aktivitet, så tror vi att vår negativa/positiva attityd mot aktiviteten beror på just aktiviteten istället för belöningen/straffet.
Justification of effort
Vi tenderar att gilla något mer om vi har kämpat lite för att få det. Det kan ha hänt jobbiga eller pinsamma saker som gör att vi känner ex, "nu måste jag extra av det här".
Gruppolarisering (Group polarization)
Då vi delar en åsikt med fler andra så tenderar vi att få en förstärkt uppdattning kring den åsikten vi delar, ex, maten var äklig.
Normativ social influens
Man vill bli accepterad av gruppen och anpassar sina åsikter för att inte stå ut.
Informativ social influens
gruppen ger en ny information som kan få oss att eventuellt ändra vår uppfattning kring något. Vi vill göra det som är korrekt.
Self-knowledge
Kunskaper om sig själv, vi har mer information än någon annan om oss själva, Dock inte nödvändigitvis sann information. NVår egen självuppfattning kan vra väldigt annorlunda från hur vi egentligen är.
Illusion av osårbarhet
Man ser sig själv som mindre sårbar än andra, att man har mindre risk för negativa konsekvenser osv.
Unrealistic optimism
Man anser att sin egen framtid är ljusare än den genomsnittlige andras.
Optimal grad av illusion
Då man har en lagom positiv självbild, man överskattar inte sin förmåga, men inte heller underskattar den.
Social kognition
Hur vi tänker om och förstår andra, oss själva och sociala situationer.
Priming
Nyligen skedda händerlser gör att vi lättare tar fram det schemat eller konceptet omedvetet i nya situationer
Representativeness heuristic
Då vi associerar saker med vissa saker pga hur det påminner om något, då vi ser en man med kavaj och portfölj så är det lätt att vi tror att han ska till ett kontor för att det är vad vi är vana vid att koppla det till.
Availability heuritic
En mental genväg där vi bedömer hur sannolikt någonting är baserat på hur lätt vi kan komma ihåg exempel/informaiton på det. Ju snabbare vi minns det desto större sannorlikhet är det att vi tror att det sker ex, Mycket nyhetsrapporter om våldsbrott får oss att tro på att det är en större sannorlikhet att det sker.
Illusory correlation
Då vi ser samband mellan händelser som egentligen inte har något samband alls.
Illusion of control
Uppfattning att man kan styra saker som man egentligen inte har någon kontroll (stöng hissdören genom att trycka flera gånger på kanppen)
Attribution
Ett sätt att förklara andras och vårt eget beteende.
Attributional ekvation
Beteende = situation + disposition
Inre, yttre, kombination
Inre är aktörens disposition, yttre är situationen som kan pressa individen och kombinationen är då båda dessa samspel i beteendet.
Kelleys discounting principle
Vi ska inte anta att en person har benägenhet att bete sig på ett visst sätt om det är situationen som pressar dem. Men vi ska anta att en person har benägenhet att bete sig på ett visst sätt om den gör tväremot det situationen pressar dem att göra.
fundamentala attributionsfelet
Detta är att vi har en tendens att förklara andras beteende pga inre egenskaper, snarare än att räkna in situationen. Leder till felsvar i undersökningar.
Attribution i två steg
a) Automatisk - Kräver ingen ansträgning från oss "hen är ju jätte trevlig" (endast observation)
b) Kontrollerande - Kräver ansträgning från oss, vi tänker ett steg längre och tar in situationen. "aah hen är trevlig för att den försöker sälja en tv till oss".
Actor-observer difference
Då vi är aktör så skyller vi på yttre faktorer medan då vi observerar så skyller vi ndras beteende på deras inre disposition.
Altruism
Det innebär att man hjälper någon annan utan att förvänta sig något tillbaka.
Social exchange theory
Om vi tjänar mer på något än vad det kostar så är vi villiga att ställa upp.
Empati
Att kunna sätta sig in i en annans sits och känna med och för den personen.
Empaty-alturism hypothesis
När vi har empati för någon så kommer vi vilja hjälpa dem för endast altruistiska anlednignar, oavsett vad vi får tillbaka
Sociologiskt perspektiv
reciprocity norm
Social responsibility norm
reciprocity norm
Tjänster och gentjänster
Social-responsibility norm
Förväntan att människor kommer hjälpa de som behöver hjälp. Vi har en plikt att hjälpa andra som inte kan hjälpa sig själva.
Biologiska perspektivet
Saker
Kin protection
Skydda sina gener, gener som hjälper överlevnaden har övertag i det naturliga urvalet.
Reciprocity
Tjänster och gentjänster inbyggt i generna. Man delar med sig och hjälper andra, annars blir man utstött och riskerar att dö ut.
Bystander effekt (åskådareffekten)
Ju fler som bevittnar en händelse, desto mindre chans att man hjälper till.
Latané och Darleys beslutsträd - hur vi hjälper någon annan
a) Märka - Vi måste uppmärskamma att något sker till och börja med.
b) tolka - Därefter måste vi tolka situation och nödläge.
c) Ansvar -Vi måste kunna och våga ta ansar.
d) Veta hur - för att kunna agera så behöver vi veta vad vi ska göra för något.
e) Agera - till sist agerar vi och hjälper personen i nödläge.
Öka chansen för hjälp
Genom att leta ögonkontakt och förklara för förbipasserande att det är ett nädläge och du behöver hjälp, inklusive vad de kan göra. Det ökar chansen att få gjälp.
Grupp
två, tre elelr flera åersoner som samplear under längre tid och finner en känsla av samhörighet.
Social facilitation
Då vi preseterar sämre om vi känner en viss spänning, exempelvis då någon observerar oss när vi skriver så ökar risken för fel.
Förklaring till social facilitation
a) Evalution apprehension - rädsla för hur man bedöms av andra skapar spänning.
b) Distraktion - vi kan bli distraherade av de som observerar och därmed prestera sämre.
c) Andras närvaro - inverkan av andras närvaro är större vid svåra än lätta uppgifter.
Social lättja (Social loafin)
Vi snultar på andras kunskap och deras prestation. Vi känner oss mindre spända genom att gömma oss i gruppen och motivationen minskar då vi kan luta oss på andra.
Konformitet
en förändring i sitt beteende pga antingen påhittad elelr äkta influence från andra personer.
Normativ konformitet
Tendensen att gå med på något som gruppen vill bara för att nå gruppens förväntningar och få acceptans.
Informativ influens
Då vi lutar oss på de runt om oss som en infomrationskälla. Vi ber om andras åsikt för att få en så korrekt bild som möjligt av situationen.
Social influens
När vi är osäkra så kollar vi på andra. Kan vara både bra och dåligt. Ifall publiken ger oss bra information men dålig vid åskådareften och domedassekter.
Stereotyper
Övergeneraliserade scheman och grupeprs egenskaper (ex folkgrugger)
kategorisering
Vi människor kateogriserar allt omkring oss, objekt, människor, händelser etc, och sätter ettiketter på dxe som liknar varandra. Möjliggör att vi snabbt kan dra slutsatser kring saker.
Definerade egenskaper
En viss egenskap som ett objekt måste ha för att få vara med i en specifik katoegri ex en boll måste vara rund
Prototyp
En ide om hur det mest typiska objektet i en kateogri ser ut.
Fördom
Man bedömer någon utifrån negativa stereotyper, kan endast vara negativt.
Distinctiveness
Att använda kategorisering för att hitta de som avviker från omgivningen. Kan skapa en oro hos den som avviker - är rädd för att inte bli bemltt flr den man är utan sbara som en representantf´för den avvikande gruppen. Ex, en kvinna på en mansdominrad arbetsplats.
Social identity threat
Man är orolig att bli bedömd av orättvisa stereotyper och detta kan påverka faktiskt resultatet.
Självuppfyllande profetia
Tankar kan bli verklighet. Ex, tro på att vara ensam livet ut, svårighet att hitta någon.
Halo effect
Då man ser någon attraktiv och tror att den automatiskt kommer att ha flera attraktiva egenskaper (Pretty privlage)
Social identity
Gruppidentiet, vi kan ha m´flera olika slags 'medlemskap' i grupper.
Social identity theory
Tajfel och Turner - de olika stegen i social kategorisering.
1. Social kategoriserin - vi börjar med att kategorisera det vi ser.
2. Social identifiering - sedan identifierar vi oss med någon/några utav de grupper som skapas ovanför.
3. Social jämförelse - till sist så skapas ingrupepr och utgrupper, man ser sin ingrupp som en förlängning av sig själv och jämför sin grupp med andras.
Grupptjänande attributioner
Användandet av självtjänanade attributioner för att skydda sin ingrupp. Om det går bra för sin grupp så är det för att man är bra, går det dåligt så beror det på yttre faktorer eller andra grupper.
Diskriminering
Oberättigat negativt m´beteende mot en grupp. ex, Rasism och sexism.
Varf diskriminerar man?
Försvara och förstärka identitet och självkänsla. Underordnad ställning, fiender ses osm omänskliga, social ojämlikhet, förskjuten aggression.
Motverka diskriminering
Empati, rollövertagande, information om vad som är fel, synliggöra, bra förebild, reflektera kring sig själv.
Rättssystem och stereotyper
Stereotyper kan förvränga bilden av minnen och tolkningar av jhändelser som gör att det blir mindre pålitiligt vittnesmål.