Växternas morfologi
Rot
Den del av växten som växer nedåt i jorden och tar upp vatten och näring. Roten bär aldrig blad.
Huvudrot
Den primära roten som växer direkt från fröet och kan ha sidorötter.
Sidorötter
Mindre rötter som växer ut från huvudroten.
Adventivrötter
kallas de rötter som utvecklas
från nedre delen av stammen eller från bladen.
Enhjärtbladig växt
Växter som har ett hjärtblad, till exempel gräs.
Tvåhjärtbladig växt
Växter som har två hjärtblad, till exempel bönor.
Nod (eller led)
Ställen på stammen där blad utgår
Internod (eller ledstycke)
Partiet mellan två noder på stammen.
Vedartad stam
Hård stam som bildar lignin i sina stammar/stjälkar
Örtartad stam
En mjuk och saftig stam, oftast grön, kallas även stjälk.
Stoloner eller utlöpare
Nedliggande, örtartade stammar som utvecklar rötter och nya skott, till exempel hos smultron och jordgubbar.
Rhizom
Horisontella underjordiska stammar, innehåller ofta upplagsnäring
Långskott
Skott med långa internoder som svarar för växtens längdtillväxt
Kortskott
Skott med korta internoder, ofta blombärande, och kallas fruktsporrar hos fruktträd.
Tornar
Ombildade skott med kärl som inte kan avlägsnas utan att växten skadas.
Taggar
Enkla utskott från stamytan som lossnar lätt från stammen
Klängen
Ofta ombildade blad som hjälper växten att hålla sig upprätt (genom att klättra eller stödja sig)
Lågblad
Blad som sitter på stammens nedre delar och ofta saknar klorofyll. De kan vara fjällika och skydda övervintrande knoppar.
Mellanblad
Växtens "vanliga" blad som oftast är gröna på grund av klorofyll.
Blomma
Växtens organ för könlig förökning
Ståndare
Växtens hanorgan, bestående av knapp och sträng, där pollen bildas.
Pistill
Växtens honorgan, bestående av fruktämne, stift och märke.