Utilisateur
Kemiska föreningar som endast består av kol och väte.
Molekylformeln är CH4.
Den är det enklaste kolvätet i alkan-serien (en serie av kolväten), som bara består av en kolatom och fyra väteatomer som sitter ihop med enkelbindningar.
Metan är en naturgas som även kallas för sumpgas.
Etan har molekylformeln C2H6.
Etan är det näst enklaste kolvätet i alkan-serien, som bara består av två kolatomer och sex väteatomer som sitter ihop, och där kolatomerna är bundna med varandra med enkelbindningar.
Etan är en naturgas.
C3H8. Det andra näst enklaste kolvätet i alkan-serien, som bara består av tre kolatomer och åtta väteatomer
som sitter ihop, och där kolatomerna är bundna med varandra med enkelbindningar.
Propan är en naturgas som används till bunsenbrännarna som vi använder i kemilaborationer.
Butan har molekylformeln C4H10.
Butan är det tredje näst enklaste kolvätet i alkan-serien, som bara består av fyra kolatomer och tio väteatomer
som sitter ihop, och där kolatomerna är bundna med varandra med enkelbindningar.
Butan är en naturgas som används till t.ex. tändare.
Butan är det sista gasformiga kolvätet i alkan-serien.
De kolväten som tillhör alkan-serien.
Alla alkaner är mättade, d.v.s. kolatomerna är bundna med varandra med enkelbindningar.
Molekylformeln är C5H12.
Pentan är det fjärde näst enklaste kolvätet i alkan-serien, som bara består av fem kolatomer och tolv väteatomer som sitter ihop, och där kolatomerna är bundna med varandra med enkelbindningar.
Pentan är det första kolvätet i alkan-serien som är i flytande form.
Isomerer är molekyler som har samma molekylformel men olika strukturformel, d.v.s. atomerna sitter ordnade i olika former.
Naturgas, råolja och stenkol.
De har bildats långsamt av djur och växter som dog för många miljoner år sedan.
Kolatomer och väteatomer.
1. Vi använder alkanerna som bränslen för att få energi, som t ex:
a) Gasolgas är en blandning av propan och butan och används bland annat i campingkök. Tändargas är en annan alkan.
b) Andra bränslen är bensin, diesel, fotogen och eldningsolja är flytande kolväten.
2. Vi använder dem också som lösningsmedel och rengöringsmedel.
3. Fasta kolväten finns i paraffin och asfalt. Vaselin är en halvfast blandnin av kolväten.
4. Dessutom används kolväten som råvara till plast och många andra ämnen.
Kolväten med en t.o.m. fyra kolatomer är i gasform.
Kolväten med fem t.o.m. 15 kolatomer är i flytande form.
Kolväten med 16 kolatomer eller fler är i fast form.
Det finns ingenting alls mellan kolvätemolekylerna. Det är molekylerna som är bensinen.
Alkaner med 14 kolatomer har 30 väteatomer.
(14 plus 14 väteatomer ovanför och under kolatomerna PLUS 2 till på sidan om de två yttersta kolatomerna. 14 + 14 + 2 = 30)
Biogas är mer miljövänligt än naturgas. Det beror på att biogasen kommer från växter och djur som har levt nyligen.
Naturgasen däremot är ett fossilt bränsle. Den bildades under många miljoner år, av djur och växter som levde för länge sedan.
Eftersom molekylerna har olika former får dom olika egenskaper.
Isobutan har ju svårare att lägga sig tätt intill varandra och därför är det enklare för den att övergå till gasform än normalbutan.
Eftersom isobutan övergår till gasform lättare har isobutan också en lägre kokpunkt.
Den längsta kolkedjan i isobutan har tre kolatomer.
Se bild på sidan 146 i Kemiboken.
Se sidan 145?
Nej, grenen kan inte sitta på den första eller sista kolatomen.
För då är den inte en gren längre utan molekylen får en sammanhängande kolkedja med fyra
kolatomer.
Då är den inte isobutan utan normalbutan.
Aromatiska kolväten är organiska föreningar som består av väte och kolatomer i en ringstruktur, där bensen är den enklaste formen, en ringstruktur med sex kol. Molekylformel: C6 H6
De utgör utmärkta lösningsmedel . De används vid tillverkning av bränslen, bekämpningsmedel, lacker, färger, rengöringsmedel och mer.
Butan har fler atomer än metan.
Butan: C4 H10 Metan: CH4
Ju större kolvätemolekylerna är, desto högre blir smältpunkten och kokpunkten.
Metn har bara en kolatom (gas) medan oktan har åtta kolatomer (vätska). Den har högre kokpunkt, dvs högre temperatur krävs för att den ska börja koka.
Molekylformeln är C4H10 för båda.
I normalbutan så sitter de fyra kolatomerna i en rak rad.
I Isobutan har vi en grenad molekyl, där tre kolatomer sitter i en rad och den fjärde sticker ut som en gren. Se bild sidan 146.
I kylskåp används ofta isobutan som kylmedel.
Pentan, Hexan, Heptan, Oktan, Nonan, Dekan.
Dessa har mellan 5 och 10 kolatomer.
Hexadekan (16 kolatomer) Används bl a i vax.
Heptadekan (17 kolatomer) Ingår i paraffin.
En allmän molekylformel för ett mättat kolväte kan skrivas
CnH2n+2.
Kolatomerna är "mätta" på väteatomer. Alla kolatomer binder maximalt antal väteatomer.
Mättade kolväten är de som kallas alkaner.