Ovido
Langue
  • Anglais
  • Espagnol
  • Français
  • Portugais
  • Allemand
  • Italienne
  • Néerlandais
  • Suédois
Texte
  • Majuscules

Utilisateur

  • Se connecter
  • Créer un compte
  • Passer à Premium
Ovido
  • Accueil
  • Se connecter
  • Créer un compte

5.2 Organisk kemi åk 8

1. Vad menas med organiska ämnen?

Kolföreningar

2. Vad menas med organisk kemi?

Kemin som handlar om kolföreningar.

3. Vad menas med oorganisk kemi?

Den kemi som handlar om ämnen utan kolatomer.

4. Vad menas med strukturformel?

Man visar ordningen och hur atomerna sitter ihop, t.ex. O-H-O

5. Vilket atomslag är allra viktigast i levande organismer?

Kolatomen. Den är helt nödvändig för att det ska finnas liv.

Men kolatomer finns också i väldigt många saker runtomkring oss, tex mat, kläder, papper, smink, plast och många fler saker.

6. Vad är en kolförening?

En kemisk förening där det finns kolatomer.

(Kemisk förening= ett ämne som är sammansatt av flera olika atomslag.)

7. Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?

1. En kolatom kan sitta ihop med fyra andra atomer samtidigt, det vill säga att den har fyra bindningar. De flesta andra atomslag har bara en eller två bindningar.
2. Kolatomer kan också bilda långa kedjor eller ringar.

8. Varför har kolet fyra bindningar?

Den behöver fyra bindningar för att få ädelgasstruktur.

Det vill säga att den får ett fullt valensskal (det yttersta elektronskalet).


Kol har atomnummer 6. Den har också två elektronskal. Det innersta har alltid plats för bara två elektroner. Nästa elektronskal har i stort sett alltid plats för åtta elektroner.


Det första elektronskalet i kolatomen tog två elektroner, så då finns det 6 (atomnumret) minus 2 elektroner kvar, dvs fyra stycken. Dessa får plats på det andra elektronskalet. Men det har totalt plats för åtta, så det blir fyra stycken "lediga".


Dessa elektronplatser fylls ut genom att kolatomen binder sig med fyra andra kolatomer. På det sättet får kolatomen fullt valensskal. Det vill säga, alla elektronplatser i det yttre skalet är fyllda.

9. Hur kan man på annat sätt visa hur atomer sitter ihop än med en strukturformel?

Med hjälp av molekylmodeller.
Det finns två olika molekylmodeller:

1) pinn-kulmodell

2) Kalottmodell.

10. Vilken ger den bästa bilden av hur en molekyl verkligen ser ut - en strukturformel eller en molekylmodell?

Molekylmodell. (Se bilder i boken sidan 142!)

11. En molekylformel, t ex C3H8 för propan, talar om vilka atomer som finns i molekylen, men vad visar den INTE?

Den visar inte i vilken ordning atomerna sitter ihop.

Då kan man rita en strukturformel eller använda en molekylmodell.

12. Oorganisk kemi handlar om ämnen utan kolatomer.
Men det finns några undantag. Ge fyra exempel!

Dessa räknas också som oorganisk kemi:
1) kol

2) kolföreningar som koldioxid, kolmonoxid och kolsyra.

13. Om man vill göra kemirevolution och vill att koldioxid ska räknas som organisk förening - vilka argument finns det för det?

Koldioxid innehåller kol precis som alla organiska föreningar.

Det skulle bli lättare att lära sig vad en organisk förening är om man definierade det som ”alla föreningar som innehåller kol”.


Man skulle kunna hävda att det är en diskriminering av koldioxid att den inte får räknas som organisk fastän den innehåller kolatomer.


Sedan skulle man kunna hävda att koldioxiden är så central i fotosyntesen, som är viktig för nästan allt levande. Organisk kemi betydde ursprungligen "det levandes kemi". Så är det inte längre, men en fanatisk revolutionär grupp skulle ändå kunna använda det som ett argument.

14. Hur kommer det sig att koldioxid med flera räknas som oorganisk kemi?

Ursprungligen trodde man att organiska föreningar bara kunde bildas av levande organismer, därav namnet "organisk".

Med tiden har man dock breddat begreppet, delvis eftersom man numera kan bilda många organiska ämnen syntetiskt dvs på konstgjord väg.


En definition som säger att organiska föreningar är kolföreningar, men då brukar man normalt utelämna ämnena koldioxid, kolmonoxid och karbonat som har mer gemensamma egenskaper med oorganiska föreningar.

15. Det var den tyske kemisten Friedrich Wöhler som år 1828 lyckades tillverka ett organiskt ämne. Det vill säga, han bevisade att det inte behövdes en "livskraft" för att tillverka ett organiskt ämne.
Men vilket ämne var det han tillverkade? Vilka två andra namn har det?

Urinämne. Två andra namn:
Urea och karbamid.

Quiz
The 10 verb forms
la liberté
so
samhällskunskap
Histo animal tissus conjonctifs
sicumera
emozioni
v.5
Le sang, le système circulatoire sanguin, les groupes sanguins,
Physiologie Os
cell division
Biology respiratory system
Psicologia generale
Traduce_semana_5
PG
japanska prefekturer
Motores
Test 1 Exam book Reading and UoE
Mapeh (Health) 3rd exam
PSP🐱
Fysiologi mag-tarmorganen
Fysiologi urinorganen
Fysiologi andningsorganen
Fysiologi cirkulationsorganen
Anatomi alla organsystem
ryggmärgsvätska
Hjärnans olika delar
Vad har myelin för funktion?
Parasympatiska nervsystemet
Sympatiska nervsystemet
Autonoma nervsystemet
Somatiska nervsystemet
Centrala nervsystemet
Parifera nervsystemet
PCOL 1.1
Examen frances
Chapter 17 NB Transitioning
science b
valencias
P4
Elder Speech
deporte y ciudas
Anglais S6 voc 3
anatomia del aparell circulatori
maw h2
Kappale 3
anatomie
SES C5
Glosor till 31/1
Anatomi och fysiologi1