Begrepp
Arv
Det genetiska arvet från de biologiska föräldrarna
Gener
Arvsanlaget från de biologiska föräldrarna
Primär
Grundläggande, främsta. Våra föräldrar är de primära förebilderna.
Fysisk miljö
Omgivningen och dess utformning. Miljöpåverkan börjar redan i mammans mammans mage. Byggnader, klassrum, skolgård, läromaterial, luften, ljusinsläppet och ljudnivån.
Social miljö
Samspelet med andra människor. Relationer med människor i vår omgivning påverkar vår utveckling och lärandet
Psykosocial miljö
Trivsamheten. Att bli välbehandlad, respekterad och att bli lyssnad på.
Kulturell miljö
Sammanhanget som omger oss från födseln och som formar våra normer, värderingar och traditioner.
Normer
Oskrivna regler och förväntningar av beteende i samspel med andra. Formas både av samhället i stort och våra närmaste kretsar. När olika normer motsäger varandra kan normkonflikter uppstå. Normer är viktiga för att skapa ordning och reda i samhället, men det är viktigt att samtidigt tolerera människors olikheter. Normer behöver inte vara bra eller det rätta. Normer påvisar både positiva saker och sådant som anses vara avvikande, vilket både får människor att känna sig inkluderade och exkluderade.
Värderingar
Grundläggande tankar och hur vi vill att saker ska vara. Grundläggs tidigt i den primära socialisationen, men är föränderliga.
Attityder
Vår inställning i en fråga. Bygger på våra kunskaper och känslor gällande olika normer och värderingar. Skapas tidigt under den primära socialisationen, men även av media.
Arbetsminne
Tillfällig lagring av information innan det kan lagras i långtidsminnet. Viktigt för inlärningen. Människor har olika förutsättningar och kapacitet gällande arbetminnet. Stress och distraktioner försämrar arbetsminnet.
Långtidsminne
Långvarig lagring av personlig information som minnen, erferenheter och kunskap genom inkodning. Långtidsminnen kan plockas fram med strategier som association. Minnesfunktionerna i hjärnan utvecklas olika fort och har olika funktioner. Långtidsminnet delas in i: epdisodiska minnet, semantiska minnet och motoriska minnet
Episodiskt minne
Minnen och erfarenheter vi upplevt. Vissa saker minns vi för alltid, medan andra försvinner med tiden. Beror på den känslomässiga påverkan från händelsen.
Motoriskt minne
Rörelseminne, hur kroppen ska röra sig. Invanda rörelsemönster.
Semantiska minnen
Faktakunskaper
Social interaktion
Samspelet mellan personer och grupper
Samspel
Samspel och bemötande mellan människor styrs av de normer och värderingar som finns. För att få förståelse för andra individer behöver vi förstå våra egna normer och värderingar samt våga utmana våra attityder.
Kommunikativ förmåga
Samspela med andra i ord och handlingar efter situtionens krav så att dialog uppstår
Socialisation
En livslång process där en individ utvecklar sin identitet, sociala färdigheter och kunskaper genom att ta till sig normer, värderingar, kunskap och beteenden som finns i samhället i samspelet med andra människor. Det är genom samspelet med omgivningen barn skapar sin identitet och hittar sin roll. Socialisation är en process som pågår hela livet och som gör att vi blir en del av kulturen med normer, värderingar och attityder som påverkar oss dagligen i olika sammanhang.
För yngre barn är föräldrar och nära släktingar de viktigaste förebilderna. Barn internaliserar sina föräldrars värderingar som sina egna. Föräldrars uppfattningar ligger till grund för vad vi anser är rätt gällande lagar, normer och värderingar. Under förskole- och skolåldern är lärare och förskolepersonal av stor betydelse. Med åldern minskar skolan och föräldrars åsikter betydelse och vikten av kompisars uppfattningar och beteenden ökar.
Primär socialisation
Nära relationer. Grundläggande lärande av ex språk, beteenden och normer sker under barndomen med föräldrarna om primära förebilder. Exempel: lära sig familjerutiner, vad som är rätt och fel, att säga tack och förlåt.
Sekundär socialisation
Inte lika nära, men betydelsefulla relationer. Anpassning till nya miljöer utanför familjen som skola, samhället eller yrkesplatser genom olika sociala roller eller adaption av beteende eller anpassnin efter sociala/kulturella normer. Socialisationen sker i grupper där relationerna inte är lika personliga ex lärare, media, arbetskollegor, klasskompisar och lagkompisar. Exempel: lära sig skolan/arbetsplatsen/umgängeskretsen skrivna och oskrivna regler.
Formella grupper
Grupper vi inte valt själva, men som vi har en specifik uppgift i. Vi har valt sysslan, men inte vilka vi ska göra den med. Ex klass, arbetslag eller idrottslag.
Informella grupper
Mindre grupper som vi väljer att engagera oss i och som bidrar till vår trygghet, trivsel och välmående som vänner och bekanta.
Familjens inre miljö
Relationer i familjen. Familjens inre miljö har stor påverkan på barnets värderingar och världsombild i början av livet. Genom familjens värderingar, traditioner och beteenden skapas en familjekultur barnet anpassas efter. Familjens inre miljö påverkas av fmiljens yttre miljö.
Familjens yttre miljö
Familjens förutsättningar ex ekonomiska situationen, bostadsområde och sociala strukturer. Detta påverkar familjens inre miljö samt barnets livsstil och förutsättningar t.ex möjligheten till fritisaktivitet, vilken skola och kompiskrets, vilket i sin tur kan påvrka senare livsval.
Lärmiljö
Miljön och sammanhanget en individ befinner sig i där utveckling och lärande sker. Skolan och förskolan ska vara en trygg, pedagogisk och stimulerande lärmiljö. Dessa lärmiljöer präglas både av den fysiska och den psykosociala miljön. Den psykosociala miljön måste ständigt arbetas med för att förebygga mobbning, främja lärandet och skapa förutsättningar för framgång.
Självbild
Bilden av sig själv. Hur vi uppfattar vår personlighet, vårt utseende och våra egenskaper.
Uppstår genom jämförelse, reaktioner från andra och egna reaktioner på andras uppfattning. Styrs av vårt synsätt av andra människor och påverkar våra känslor, tillfredställandet av tillvaron och hur vi uppfattar andra.
Bra självbild: realistisk och accepterande syn på sig själv "jag är en omtänksam person"
Dålig självbild: fokus på våra brister och destruktiv jämförlse med andra "jag är dålig i skolan"
Självkännedom är en ständigt pågående process. Saker som påverkar självbilden är:
- Sociala relationer: feedback från familj, vänner, samhället
- Jämförelse: med andra, sociala medier bidrar till ökad osund jämförelse
- Erfarenhet: tidigare framgångar och misslyckande
- Kultur och normer: samhällets ideal
Det är viktigt att reflektera över sig själv och sina erfarenheter, våga vara öppen och vara medveten om att kriser kan medföra positiva saker. Bekräftelse är viktigt för självrespekt och egenvärdet. För att stärka sin självbild måste man även utmana negativa tankar, sluta jämföra sig med andra och fokusera på sina styrkor och framgångar.
Självkänsla
Hur vi värderar oss själva. Hur mycket vi tycker att vi är värda som människor. Är stabil över tid, har rötter i uppväxten och är svårförändrad. Påverkar hur vi reagerar på motgångar och misslyckanden.
Bra självkänsla: Accepterar sig själv och känner sig värdefull. Bra självupfattning och självförtroende oavsett omgivningens åsikter. "jag duger trots att jag gör misstag"
Dålig självkänsla: oro för omgivningens åsikter. Tvivlar på sitt eget värde och känner sig otillräcklig "jag är inte värd att bli älskad". Svårt att ta emot kritik eller prova nya saker för rädsla att misslyckas. Misstänksam inställning mot omgivningen, starkt behov av omgivningens åsikter och kritik uppfattas som negativt riktad. Under tonåren upplevs omgivningen ofta självupptagna då personlighetsutveckling och identitetssökandet är stort. Vår initiala uppfattning av en person ändras ofta med tiden. I början ser man ofta det man vill se, pga att ju snabbare vi uppfatar en person, desto tryggare känner vi oss. Att bild en uppfattning om en annan person är en komplex process.
Kroppsideal och könsroller kan skapa press och påverka självkänslan negativt. Sociala medier kan förstärka osund jämförelse och sänka självkänslan.
För att stärka självkänslan måste man acceptera den man är, prioritera sina egna behov och umgås med lyftande människor.
Självförtroende
Vår uppfattning om vår kompetens och hur mycket vi tror på vår förmåga att prestera i en situation. Självförtroendet varierar beroende på situation och kan vara högt inom ett område och lågt inom ett annat.
Bra självförtroende: vågar utmana sig själv och lita på sin förmåga. "jag är bra på att simma"
Dåligt självförtroende: tvivlar på sin kompetens och undviker utmaningar för rädsla att misslyckas. "jag tror inte att jag kommer klara provet"
Självförtroendet är föränderligt och kan stärkas genom medvetenhet om sina styrkor och sitt agerande i specifika situationer. Förstärkt självförtreonde sker genom medmänniskors bekräftelse och stöttning. Självfötroendet kan även stärka av att sätta upp realitiska mål, fira framsteg, utmana sig själv och att vara väl förberedd inför utmaningar.
Identitetsutveckling
En livslång process där vi skapar oss en självbild. Identiteten förändras över tid och påverkas och utvecklas genom interaktion med andra och påverkas av omgivningens normer och kultur.
Identiteten påverkas både av arvet och miljön. Faktorer om påverkar identitetsutvecklingen inkluderar både biologiska, psykologiska och sociala faktorer som kön, sociala roller, yrkesroller, kultur, gener, klass, religion och digitala medier. Vi föds med olika biologiska förutsättningar och egenskaper, beteenden och sjukdomar kan vara genetikt ärvda. Olika beteende och egenskaper kan även påverkas av av den miljö vi lever i samt av våra erfarenheter och tidigare upplevelser.
Identiteten formas i interaktion med andra och efter omgivningens och samhällets förväntningar. Vi utvecklas självmedvetenhet genom att förstå hur andra ser på oss.
Spegeljag (Mead): vi formas efter hur andra ser på oss.
Faktorer som påverkar identitetsutvecklingen
Individuella faktorer
- personlighet
- genetiska förutsättningar
- kön och könsroller (hur vi ser på oss och vår roll i samhället)
- självkänsla och självförtroende
Sociala faktorer
- familjepåverkan (uppfostran, kultur, normer)
- kompisar och sociala grupper
- skola och yrkesliv (yrkesidentitet och social status)
Kulturella faktorer
- normer och värderingar
- migration och kulturkrockar
Digitala faktorer
- sociala medier (vår självbild och hur vi vill framstå)
- online- och offline-identitet
Identitet
Känslan av att vara en egen person med egna egenskaper, tankar, åsikter och personlighet. Utvecklas genom interaktioner i olika miljöer och sammanhang. En trygg identitet är viktig för mognaden och medför bättre förutsättningar att motstå påfrestning.
Identitetes består av olika "pusselbitar":
- Kroppen/kroppsuppfatting: Man är en kropp. Stärkt kroppsuppfattning stärker insikten om vem man är och vilka styrkor man har.
- Känslor: Förtåelsen för sitt känsloregister och kopplingen mellan känslor och behov. Känna igen, uttrycka samt känna acceptans och bekräftelse från andra gällande sina känslor.
- Personlighet: Självbekräftelse och att platsa i tillvaron. Grunden för utveckling.
- Rolljag (Goffman): Vi spelar olika roller och har flera olika identiteter i olika sammanhang. Identiteteten är situationsberoende och påverkas av milön vi befinner oss i. Vi har olika beteende vi anpassar för att uppfylla förväntningar och göra ett gott intryck i en grupp då detta är statusgivande i gruppen. Vi har även en roll när vi släpper de sociala rollfasaderna. Negativa roller ska undanröjas i en stödjande miljö.
- Materiellt jag: Egengjorda saker är personligt kopplat. Bör bekräftas och finnas eget utrymme att upprätta och förvara sådant.
- Projektjag: Identiteten och framtidens vikt ökar med åldern. Vilsenhet kan leda till identitetskriser. För att undvika detta är det viktigt att vara lyhörd för individers möjligheter och förutsättningar, stödja, uppmuntra och ge verktyg för att individen ska kunna uppnå delmål och drömmar.
- Självbild
Identiteten består av:
- Jagidentitet: vår egen bild, hur vi uppfattar oss själva.
- Social identitet: hur vi ser oss själva i relation till andra och vilka grupper vi tillhör.
- Kulturell identitet: värderingarna och normerna vi fått genom kultur och uppväxt.
- Digital identitet: vår image online och på sociala medier
Faktorer som påverkar lärande och utveckling
Olika faktorer samverkar och kan antingen unnderlätta eller begränsa möjligheten till lärande och utveckling.
Individulla faktorer
- Biologiska förutsättningar: hjärnans utveckling, genetiska förutsättningar
- Känslomässiga förutsättningar: motivation, självbild
- Kognitiva förutsättningar: minne
Sociala faktorer
- Familjens roll och stöd
- Utbildningssystemet, skolan och lärares betydelse
- Vänskapskretsens påverkan
Kulturella faktorer
- Språkets roll
- Värderingar och normers påverkan
- Traditioner
Ekonomiska och samhälleliga faktorer
- Socioekonomisk status
- Utbildningstillgång
- Digitaliseringen och teknikens roll
Förutsättningar för lärande och utveckling
Förutom arv och miljö formas vi av händelser i vårt liv och våra erfarenheter. Närhet, kärlek och bekräftelse är viktigt för barns sociala och känslomässiga utveckling. Lek och stimulans är grundförutsättningar för att hjärnans förmågor ska utvecklas. Även social och känslomässig kontakt och stimulation är viktigt för att hjärnans funktioner ska utvecklas och fungera även i vuxen ålder.
Behavioristiskt perspektiv
Lärande, uteckling och socialisation styrs av utomstående faktorer. Lärande sker genom yttre påverkan och lärande är nya förbindelser mellan stimui och kan iaktas genom genom förändring av respons. Inre faktorer som tankar och känslor är irrelevanta då dessa inte är mätbara. Fokus är observerabara beteenden.
Individen är passiv mottagare. Barnet är helt "nollställt" och beteenden och känslor kan formas hur som helst genom betingning (Pavlov) och kan även generaliseras. Beteende formas av miljön genom olika inlärningsprocesser. Beteenden förstärks eller förminskas genom positiv och negativ förstärkning från omgivningen samt bestraffning genom att barnet lär sig konsekvenserna av beteendet (operant betining, B.F Skinner). Beteende kan även formas genom imitation (Watson).
I praktiken: barn lär sig konsekvenserna för olika beteenden och oönskadebeteenden kan även förändras. Operant betining används för att försärka eller förminska beteenden i skolan och hemmet genom ex belöningsystem eller bestraffningsmetoder.
Positivt: vetenskapligt mätbart, förklarar vanor och beteendes uppkomst, beteendemodifiering
Kritik: barnet inte lär sig vad som är rätt/fel utan enbart konsekvenserna av ett beteende. Mekansik syn på lärande. Teorin anses ofta som känslokall. Tar ingen hänsyn för inre processer eller biologiska faktorer. Individen är en passiv mottagare för yttre stimuli, man tar inte hänsyn till fri vilja.
Stimuli
Något som sinnena reagerar på och som framkallar respons
Respons
Kroppsliga eller psykologiska reaktioner som framkallas av stimuli
Betingning
Ivan Pavlov
Man formar beteende genom att koppla ihop yttre stimuli med en viss respons. En viss reaktion eller belöning används för att få barnet att reagera på ett visst sätt på ett stimuli, vilket leder till att barnet tillslut per automatik associerar beteendet med reaktionen och börjar reagerar på ett visst stimuli utan att se den positiva responsen.
Generalisering
Respons inlärt genom betining kan generaliseras och börja innefatta saker som inte varit närvarande, men som är liknande det betingade stimulit.
Positiv förtärkning
Något bra läggs till. Belönig eller uppmärksamhet för ett visst agerande.
Negativ förstärking
Obehag tas bort. Ett visst agerande sker för att skydda oss från obehag ex borsta tänderna för att slippa tjat.
Bestraffning
Obehag läggs till eller något positivt tas bort. Negativa konsekvenser för ett agerande. Effektivt för att få bort beteende på kort sikt, men stor risk att beteendet återkommer när bestraffningen upphör.
Imitation
John Watson
Beteende formas genom att observera och efterhärma någon annan.
Kognitivt perspektiv
Jean Piaget
Hur vi tänker, löser problem och bearbetar information. Utveckling sker genom att vi skapar olika kognitiva (mentala) scheman som vi anpassar när vi lär oss nya saker. Människan är aktiv och utvecklar olika kognitiva strategier för att hantera nya situationer. Handling är en direkt produkt av tänkandet och lärande sker genom insikt, förståelse och konstrukton. Assimilation -> ackommondation. Människan har ett medfött lärandebehov och önska att förstå omvälden och värdlsuppfattningen kan antingen vara egocentrisk eller sociocentrisk. För att skapa förståelse skapar människan kognetiva tankemönster som automatiseras genom upprepning. Biologiska förusättning och mognad är viktiga faktorer för individens lärande och utveckling.
Utvecklingen kan delas in i 4 utvecklingsstadier som förklarar hur barns tänkande byggs upp och förändras: det sensori-motoriska stadiet, det preoperationella stadiet, det konret operationella stadiet och det formellt operationella stadiet.
I praktiken: inlärning genom att aktivt bearbeta och förstå information i ex skolan, hur vi utvecklar strategier för att hantera olika situationer
Positivt: förklarar hur vi aktivt bearbetar information och lär oss, förståelse för barns kognitiva utveckling och skillnader i tänkande jämfört med vuxna
Kritik: tar inte hänsyn för biologiska olikheter (stadieteori), underskattar emotionella och sociala faktorer, inte mätbart
Kognition
Tankeprocesser vid bearbetning av information.
Det sensori-motoriska stadiet
0-2
Lär sig genom sinnen och motorik, genom att utforska och upptäcka. Förståelse för objektparmanens utvecklas.
Objektparmanens
Sakers existens trots dess frånvaro
Det preoperationella stadiet
2-7
Symboliskt tänkande, ord och bilder kan representera saker och händelser. Egocentriskt synsätt. Animaliskt synsätt. Förståelsen för konstans utvecklas.
Animaliskt tankesätt
Saker betraktas som levande och med känslor
Konstans
Saker är samma trots att något förändras
Det konkret operationella stadiet
7-11
Logiskt tänkande. Kan resonera fram enkla lösningar av konkreta saker, men svårigheter för abstarkta resonemang. Egocentriskt synsätt.
Det formellt operationella stadiet
11->
Längre tankeprocesser kan utföras (orsak, konsekvens, slutsats). Utecklar sociocentriskt tänkande och uppvisar ofta altruism. Under tonåren förekommer egocentrism genom att känna sig annorlunda och att ens känslor upplevs som starkare än andras.
Altruism
Vilja att hjälpa de som har det sämre
Egocentrism
Uppfattar omvärlden med sig själv i centrum. Oförmåga att se ur andras perspektiv.
Sociocentrism
Förmåga att se världen ur andras perpetiv. Börjar gradvis utvecklas under förskoleåldern.
Assimilation
Anpassning av ny kunskap efter befintlig kunskap.
Ackommondation
Beteendeförändringar/förändrar vårt tänkande efter ny kunskap.
Sociokulturellt perspektiv
Lev Vygotskij
Utveckling sker genom interaktion med andra. Lärande och utveckling beror på den omgivande miljön och kulturen. Det finns ingen given väg för utvecklingen, utan hur en individ utvecklas påverkas av kulturella och sociala aspekter i omgivningen. Kunskap kommer utifrån och all inlärning sker genom att yttre aktivitet stimulerar och skapar förutsättningar för inre aktivitet. Kunkap överförs från en människa till en annan. Språket är av stor betydelse för lärandet. Språket är nycklen till tänaknde, problemlösning, samarbete och stöttning.
Individer är aktivt sökande med behov av stöttning och handledning om hur världen och saker fungerar samt vad som är rätt och fel. För att den kognitiva utveckling ska ske är individer som lärare och föräldrar viktiga för att barnet ska nå den poximala utvecklingszonen. Utvecklingen går både genom stabila perioder och kritiska perioder. Barnet bör uppmärksammas på sina kognitiva förmågor för att bli motiverade och delaktiga i sitt lärande. Lärandet bör även ske i grupp där barnet känner sig delaktig i lärandets utforming.
I praktiken: lärande sker genom samarbete, grupparbeten, diskussioner, stöd ochvägledning från ex föräldrar, lärare och mer erfarna kollegor.
Positivt: förklarar kulturen och sociala interaktioners påverkan på lärandet, betonar vikten av samarbete och kommunikation, visar att kunskap skapas genom social interaktion, betonar lärare och föräldrars roll.
Kritik: en lärare inte kan tillgodose varje elev samt att alla barn inte har förmåga att se sin utveckling, vilket kan leda till bristande motivation för fortsatt lärande. Underskattar kognitiva processer och biologiska faktorer. Är inte mätbart.
Yttre aktiviteter
Socialt samspel, lärare, skolmiljö, läromedel, föräldrar, internet
Inre aktivitet
Tankeprocesser
Den proximala utvecklingszonen
Avståndet mellan var barnet klarar själv och med stöttning. Guidning till rätt tankemönster när barnet själv inte kan lösa problemet leder till utveckling. Det är utmaningen som skapar den proximla utvecklingszonen och det är här inlärningsnivån bör ligga då inlärningen är som stört i denna zon.
Stabila perioder
Den intellektuella utvecklingen går jämnt framåt
Kritiska perioder
Plötslig och stark intellektuell utveckling kan ske
Utvecklingsekologisk teori
Urie Bronfenbrenner
Människans utveckling sker i ett system av miljöfaktorer som samspelar och påverkar individen. Olika system påverkar och är beroende av varandra och det är samspelet mellan dessa som driver utvecklingen. Människan omges av 4 system i olika skikt: mikrosystem, mesosystem, exosystem och makrosystem. Tillvaron är föränderlig och systemen förändras hela livet. Utveckling sker konstant, men påverkas av förutsättningarna runt omkring.
I praktiken: föräldrar, syskon, läroplan, skolmiljö, politik, ekonomi och kultur påverkar individens utveckling och möjlighet till utveckling.
Positivt: förklarar samhällets påverkan på individen och varför människor utvecklas olika beroende på yttre faktorer, tar hänsyn till både individ och miljö
Kritik: lite fokus på eget lärande och kognitika processer, inte mätbart
Mikrosystem
Samspelet som sker dagligen och i nära relation till barnet ex föräldrar, syskon och kompisar
Mesosystem
Förbindelser (samspelet/kommunikationen) mellan olika mikrosystemets olika delar ex mellan föräldrar, mellan kompisar eller mellan skola och hem
Exosystem
Större sociala sammanhang barnet själv inte direkt ingår i, men som ändå är viktiga och påverkar barnet ex närsamhället, släkt, media, föräldrars arbetsplats
Makrosystem
Systemet längt bort som bygger upp samhället ex politik, kultur, religion, normer