blodgrupper
Vad är AB0-systemet?
Svar: AB0-systemet är ett blodgruppssystem som baseras på två antigen (A och B) som kan finnas på de röda blodkropparna. Blodgrupperna A, B, AB och 0 bestäms av närvaron eller frånvaron av dessa antigen. Personer med blodgrupp A har antigen A på sina röda blodkroppar, medan de med blodgrupp B har antigen B. Blodgrupp AB har både antigen A och B, medan 0-blod saknar dessa antigen.
Vilka antikroppar finns i de olika blodgrupperna?
Svar: Personer med blodgrupp A har antikroppen anti-B, medan de med blodgrupp B har anti-A. De med AB-blod har varken anti-A eller anti-B, och de med 0-blod kan ha både anti-A och anti-B.
Varför är det viktigt att matcha blodgrupper vid en blodtransfusion?
Svar: Om blodgivare och mottagare har olika blodgrupper kan mottagarens immunförsvar bilda antikroppar mot de främmande blodkropparna, vilket kan leda till att blodkropparna klumpar ihop sig och orsakar allvarliga komplikationer, som att blodkärlen blockeras.
Vad är Rh-faktorn och varför är den viktig vid blodtransfusion?
Svar: Rh-faktorn är ett antigen som kan finnas på de röda blodkropparna. Om antigenet finns är man Rh-positiv (RhD+), och om det saknas är man Rh-negativ (RhD−). Det är viktigt att matcha Rh-faktorn vid blodtransfusioner, eftersom en Rh-negativ person inte kan ta emot Rh-positivt blod utan att bilda antikroppar mot Rh-faktorn, vilket kan leda till komplikationer.
Vilka blodgrupper är vanligast i Sverige?
Svar: I Sverige är de vanligaste blodgrupperna RhD+ A (37 %), RhD+ 0 (32 %), RhD+ B (10 %) och RhD+ AB (5 %). RhD−-blodgrupper är mindre vanliga.
Hur går en blodgivning till?
Svar: Vid blodgivning doneras 4,5 dl blod som samlas i en påse med ett medel som hindrar blodet från att koagulera. Blodet delas sedan upp i olika komponenter (röda blodkroppar, plasma, vita blodkroppar och blodplättar) för att hjälpa fler patienter. Blodgivare får också genomgå tester för att säkerställa att deras blod är säkert för mottagaren.
Vilka restriktioner finns för att ge blod?
Svar: Blodgivare får inte ge blod om de har varit smittade med sjukdomar som HIV, hepatit B eller C, eller vissa tropiska sjukdomar som malaria. Efter vissa riskfyllda händelser, som tatuering eller piercing, måste blodgivare vänta en viss tid innan de kan ge blod igen.
Hur länge kan blod lagras?
Svar: Röda blodkroppar kan lagras i upp till 6 veckor, medan blodplättar måste användas inom en vecka efter insamling.