Utilisateur
Cellens olika delar, t ex cellkärna.
Cytoplasma
I golgiapparaten sorteras, packas och lagras nytillverkade proteiner.
Här sätts en adresslapp på proteinerna så att de hamnar rätt vare sig de ska användas inne i, eller transporteras ut ur cellen.
Det endoplasmatiska nätverket bildar i en cell ett vätskefyllt hålrum.
Runt cellkärnan finns mycket endoplasmatiskt nätverk.
Efter celldelning blir cellerna till olika celltyper, t ex muskelceller, nervceller.
I cellplasman/cytoplasman.
Fotosyntesen är precis omvända formeln:
Koldioxid + vatten + energi -> socker och syre
C6 H12 O6 + 6O2 -> 6 CO 2 + 6 H2O + energi
1. Rörelse
2. Hålla temperaturen
3. Kemiska processer i cellerna
4. Uppbyggnad
De påverkar kemiska reaktioner/ämnen utan att själva förbrukas.
Cellvägg, cellmembran, Cellkärna, cellsaftrum/vakuol, kloroplaster med klorofyll.
Här ser man stora möjligheter att de kan användas till att reparera eller ersätta skadade organ/ celler och bota sjukdomar.
Dessa finns i alla djur på jorden - människor och andra djur.
De har alla cellkärna mm.
Djurceller skiljer sig från växtceller. Se tidigare fråga.
Ibland bildas i kroppen celler som beter sig helt fel. De växer okontrollerat, delar sig ofta och dör inte när de ska. Då kan det bildas en klump av celler — en tumör.
Det kan till och med hända att celler från tumören tränger in i annan vävnad, eller att celler lossnar, flyter iväg, och bildar nya tumörer på andra ställen.
Det beror på förändringar i generna. Generna finns i cellens kärna och talar om hur cellen ska bete sig.
Om generna förändras — muterar — kan cellen få fel instruktioner.
Mutationer sker hela tiden och för det mesta är de helt ofarliga. Men nån gång ibland gör en mutation så att en cell blir till en cancercell.
1. Det vi äter, dricker eller andas in, som alkohol och cigarettrök
2. Kemiska ämnen omkring oss, till exempel i bensin, brandrök och vissa byggmaterial
3. Virus- och bakterieinfektioner, som har skadat cellerna, till exempel i magen, levern eller livmodern
4. Joniserande strålning
5. Ingenting alls! Vissa cancermutationer uppstår av sig själva, spontant.
Risken för spontana mutationer ökar ju äldre vi blir. Dessutom kan cancer vara ärftligt. Vissa cancerformer beror på gamla mutationer som gått vidare från generation till generation.
Ja! Vårt eget immunförsvar kan känna igen, angripa och döda cancerceller. Men om cancern väl fått fäste brukar immunförsvaret inte orka bekämpa den på egen hand. Då behöver vi hjälp av läkare som kan behandla cancern.
1. Operation
2. Stamcellstransplantation, då man byter ut sjuka celler mot friska
3. Joniserande strålning, riktad mot cancercellerna
eller
4. Läkemedel som dödar cancercellerna — cellgifter.
Det knepiga är att behandlingarna faktiskt går ut på att bekämpa en del av den egna kroppen.
Det gäller att bestråla eller förgifta just cancercellerna utan att samtidigt råka döda för många av kroppens vanliga friska celler.
Ibland kan man styra immunförsvaret med mediciner så att det kan döda cancercellerna mer effektivt.
Hälften.
Om vi…
-slutar röka
-dricker ingen eller bara lite alkohol
-låter bli att äta stora mängder rött kött, framför allt behandlat kött som korv, skinka och bacon
-äter mer frukt, grönsaker och fibrer
-motionerar mer och
-solar lagom mycket.
…så kommer antalet personer som drabbas av cancer minska med en tredjedel!
Normalt dör celler. Men vid cancer är självmordssystemet - APOPTOS - ur funktion. De blir cancerceller och förökas sig okontrollerat.
Dottertumörer. Det är när cancern sprids till andra vävnader och organ och kan hindra funktioner i dem.