LÖFÖ16 quiz 3
Lekresponsiv undervisning
Pedagogen går in i leken utan att störa och utveckllar och utmanar barnen i leken som kan ge barnen lärande och utveckling.
Piaget
Mentalt, fysisk miljö i fokus
Vygostkij
Socialt, fokus på barn tillsammans
Tidig litteracitet
Social process som börjar när barn är 1-2 år. Fokuserar på sambandet mellan lek och tidig litteracitet.
Didaktiska möjligheter (flerspråkighet)
Flerspråkighet gynnsamt för lek kring språk.
Involvera och samarbeta med vårdanshavare.
Lära hälsningsfraseer på olika språk.
Inkludera olika språk i vardagliga förskolan, tex dagar osv.
Sång, lek och berättande kan inkludera tal och skrift på olika språk.
Didaktiska val
Meningsfulla sammanhang, kopplat till barnens intresse.
Sociala sammanhang, sociala samspel och språk i samspel.
Det fyra aktiviteterna - Lek inriktade aktiviteter, två där det är vuxna som initierar och två där barn initierar.
Textmiljön - symboler.
Begynnande förståelse av att läs och skrivinlärning (Bradford & Wyse):
Barnen känner sig som skribenter och läsare tidigt och imiterar vuxna. Pedagogerna behöver uppmuntra dem genom att visa intresse och vara närvarande.
Hoflundsengen m.fl.
En studie som studerar tre nordiska länder: Sverige, Finland och Norge och hur litteracitet uppmuntras i nordiska förskolor sett ur förskolornas fysiska miljö. Den övergripande forskningsfrågan var “Vad karaktäriserar förskolans fysiska literacy-miljö i de tre nordiska länderna som studerades?”.
Undersökte tre områden av läskunnighet:
Print literacy: Böcker, tryck
Digital literacy: Digitala enheter
Multilingual: Flerspråkighet
- Flitiga användare av internet i samtliga länder
- Förskolepraktiken i samtliga länder bygger på socialdemokratiska värderingar med holistisk syn: fri lek, utomhusaktiviteter, omsorg. Språklig medvetenhet anses viktigt.
Resultat:
- Böcker var främsta literacy främjande verktygen i de undersökta förskolorna
- Artefakter som stöttar skrivinlärning och digital litteracitet var inte framträdande
- Textmiljön, den fysiska miljön på förskolorna reflekterar inte de samhälleliga förändringar mot multimode (flerspråkig) litteracitet
- Finland mest böcker, Finland bäst på läsning
- Hälften av förskolorna hade ett särskilt skrivcentrum, vanligast i Sverige
Hitta språket
Hitta Språket är ett stöd i undervisningen där syftet är att identifiera elever som riskerar att inte nå mål i år 1 och år 3 samt att uppmärksamma elever som behöver extra utmaningar.
Berättande textmiljöer
Att det finns ett budskap och relaterat till ett sammanhang barnen känner till, samt att barnen görs delaktiga i skriftspråken i vardagen.
Grammatiska samtal
Pedagogen riktar barnet på språket utifrån barnets frågor genom ett metasamtal där fokus handlar om strukturer i språk och text.
Stöd i lek enligt Gjems (Vygostkij + Piaget)
Hur pedagogerna kan bidra:
Stimulera barns låtsaslek
Stödja leken genom att hämta relevant rekvisita
Gå in i leken med ett inspel som inspirerar barnen och tar de + leken framåt
Vara nära leken, ge språkligt stöd och information om det barnen frågar om
Om pedagogen frågar vad de leker tex; barnen använder metaspråk för att förklara
Förklara olika roller, tex hur en polis kan vara och göra, för att bidra till rollerna i leken och att det kan fortsätta då de känner till innehållet i lekens roller
Vygostkijs syn på lek och litteracitet (Gjems)
Han fokuserar på hur barn tillsammans med varandra och med vuxna genom rollek lär vad omgivningen anser vara viktigt när det gäller litteracitet. Han argumenterar för att tillägnande av tidig litteracitet är en social process som börjar när barnen är 1-2 år gamla. han menar på han att barn lät litteracitet främjande färdigheter och begrepp genom cardagsaktvititetet med andra, inklucsive rolllek eller låtsas lek och högläsning
Låtsaslek är viktigt, eftersom barn använder sig av språket som ett representationssystem för idéer de själva eller tillsammans med andra utvecklas under lek
Intresserad hur sociokulturella artefakter fungerar som redskap för tanken
Piagets syn på lek och litteracitet (Gjems)
Perspektiv på lek har bland annat lett till pedagogisk anpassning av den fysiska lekmiljön på förskolorna, med god plats för barn att leka tillsammans och med utrustning som främjar samspel och tidigt litteracitet
Han betonar att leken ger barn erfarenheter av att använda ord och redskap
Barn strukturerar sina erfarenheter i logiska tankesystem
Vilka områden undersösker Hofslundsengen?
Print literacy: Böcker, tryck
Digital literacy: Digitala enheter
Multilingual: Flerspråkighet
Vad kom Hofslundsengen fram till?
Resultat:
- Böcker var främsta literacy främjande verktygen i de undersökta förskolorna
- Artefakter som stöttar skrivinlärning och digital litteracitet var inte framträdande
- Textmiljön, den fysiska miljön på förskolorna reflekterar inte de samhälleliga förändringar mot multimode (flerspråkig) litteracitet
- Finland mest böcker, Finland bäst på läsning
- Hälften av förskolorna hade ett särskilt skrivcentrum, vanligast i Sverige