Skogsbrandskunskap
Vilka tre parametrar förklarar Skogsbrandstriangeln?
Bränsle, Väder, Topografi
Vad står FWI för och vad beskriver det?
FWI = Fire Weather Index
beskriver risken för antändning, spridning och brandbeteende.
Vad står FFMC för, och vad påverkar dess värde?
FFMC = Fine Fuel Moisture Code (fukthalt i finbränsle såsom exempelvis död ved och ris) påverkas av nederbörd, relativ luftfuktighet (RH), vindhastighet och temperatur.
Vad står beteckningen RH för och vid vilket minvärde är det risk för gnistantändning?
RH = Relative Humidity (relativ luftfuktighet). Om den relativa luftfuktigheten understiger 30% (< 30% RH) är det risk för gnistantändning.
Vad står förkortningen ISI för och vid vilket minvärde är det risk för kronbrand?
ISI = Initial Spread Index (spridningsindex), vid värde över 15 är det risk för kronbrand.
Vad påverkar ISI-värdet, och vid vilket maximalt ISI-värde är spridningen mycket långsam?
FFMC = Fine Fuel Moisture Code dvs fukthalten i finbränslet (död ved och ris etc...) i kombination med vindstyrkan, avgör värdet på Initial Spread Index (spridningsindex). Vid ett ISI-värde på max 3 har elden en mycket långsam spridning.
Vad står förkortningen DMC för och vad påverkar detta värde?
DMC = Duff Fuel Moisture Code dvs fukthalt i övre humusskitet påverkas av nederbörd, relativ luftfuktighet (RH) och temperatur.
Vad krävs för att brand ska uppstå?
Bränsle
Värme
Syre
Vad avgör bränslets förmåga till antändning, förmåga att underhålla elden och möjlighet att sprida branden?
Fukthalten
Typen
Dött eller levande material
Hur sprids elden och på vilka sätt?
Elden sprids genom värme, och det finns 3 typer av värmeöverföring.
# Konduktionsvärme dvs direktkontakt
# Konvektionsvörme dvs strömning (av exempelvis luft - varmluft)
# Strålningsvärme (radiation)
Det finns 4 olika bränsletyper som är avgörande vid en Skogsbrand (och för hur elden bärs framåt). Vilka är dessa?
1. Humusdjup
2. Ytskikt
3. Stegbränsle
4. Kronbränsle
Vad visar Humusdjupet?
Humusdjupet visar möjligheten
för intensitet pga. mycket bränsle, samt möjlighet för glödbränder.
Vad avgör Ytskiktet?
Ytskiktet avgör om ytan är lättantändlig. Hur gnistor kan antända om de landar här, och vilken förmåga som finns att bära flamman framåt.
Vad kallas förekomsten av underväxt eller liknande som möjliggör för
flamman att klättra upp i kronan?
Stegbränsle
Vad är kronbränsle?
Trädkronor- förekomst och hur tätt de står. Höjden till de lägsta träden har betydelse.
Vad är en flygbrand?
Bränder som sprids genom exempelvis brinnande material och/eller glöd via luften. Vilket leder till att ett nytt område utan direkt anslutning till huvudbranden antänds.
Var är brandens rygg?
Där branden börjat och sprids ifrån.
Vad är brandens flanker?
Högerflank är brandområdest högra ytterkant i brandriktningen. Och vänsterflank är motsvarande på vänster ytterkant.
Vad kallas området där elden bryter ny mark?
Front
Vad är ett finger och en ficka i skogsbrandssammanhang?
Ett finger är en avstickande spridning av eld från huvudbranden och vindriktningen. Ficka kallas det obrända område som uppstår mellan huvudområdet och det avstickande brandområdet som kallas finger.
Vad avgör brandens intensitet?
Lågans höjd
Lågans längd
Lågans djup
Vad är Topografi?
Studiet av en terrängs fysiska form
Hur mycket snabbare och hur mycket mer intensiv blir en brand i 25% uppförsbacke jämfört med slät mark.
Dubbelt så intensiv och med en dubbelt så snabb spridning.
Vad är en av de viktigast sakerna att notera under en analys av topografin vid skogsbrand?
Vad vi har vattendrag.
Vad bör vi ha koll på vid bedömning av vädrets, tidens, och väderstreckens betydelse för skogsbrand?
Vädret:
SMHI -Kolla väderleksrapporten och brandriskprognosen.
Ta reda på luftfuktighet och temperatur.
(Vid temp +30 •C och RH 30 så får vi ett extremt brandbeteende)
Vindens riktning och styrka (indikerar åt vilket håll elden förväntas sprida sig och hur snabbt)
Tiden:
Dygnsvariation (mitt på dagen då solen står som högst är det som mest gynnsamt för elden)
Väderstreck:
Söderläge har mer sol vilket innebär att det är varmare än i Norrläge.
Viktigt:
Var observant på förändringar (checka av ovanstående punkter kontinuerligt under hela dagen)!
Hur många meter per minut rör sig elden då den rör sig extremt snabbt?
Över 25 m/min
(Vid Salabranden spred sig branden med en hastighet på 43 m/min)
Ge 3 exempel på vad som hindrar elden/glöden från att sprida sig?
# Vägar
# Vattendrag
# Grävda brandgator
Vad är DC (ingår i beräkningen av Fire Weather Index)? Vad påverkar DC och vad innebär ett DC-värde som ligger mellan 301-400?
DC = Drought Code, anger fukthalten i det djupare humusskitet. Ett DC-värde inom intervallet 301-400 innebär ihållande bränder och ökad eftersläckning.
Vad visar BUI - Build Up Index och vad innebär det?
Build Up Index är ett viktat medelvärde av Drought Code (fukthalt i djupare humusskitet) och Duff Fuel Moisture Code (fukthalt i övre humusskitet) och beskriver fuktighetsmått för det något djupare markskikten.
Avgörande för hur djup branden blir och hur länge den kan hållas vid liv.
Hur fås Fire Weather Index fram?
FWI fås fram genom att väga samman Initial Spread Index (spridningsindex skala 0-18+) och Build Up Index (tillgängligt bränsle skala 0-90+). Värdet som fås fram delas sedan in i Fire Weather Index, anpassat till svenska förhållanden, som relaterar till brandbeteende och spridningsrisk.
Grovt tolkningsschema FWI
Inom vilka värden förekommer krypbrand?
FWI 0-5 = krypbrand
Grovt tolkningsschema FWI
Inom vilka värden förekommer låg ytbrand?
FWI 6-13 = låg ytbrand
Grovt tolkningsschema FWI
Inom vilka värden förekommer aktiv ytbrand?
FWI 14-23 = aktiv ytbrand
Grovt tolkningsschema FWI
Inom vilka värden förekommer det att enstaka träd flammar upp?
FWI 24-32 = enstaka träd flammar upp
Grovt tolkningsschema FWI
Inom vilka värden är det extrem brandrisk och möjligt till aktiv kronbrand?
FWI 33+ = extrem brandrisk, aktiv kronbrand möjlig
Vilka risker finns vid en brand med följande värden:
Vind 23 km/h --> 23 x 0,278 = 6,39 m/s
FFMC 92
DMC 15
DC 120
ISI 18
BUI 24
(FWI 24)
Analys och riskbedömning:
6,39 m/s defineras som måttlig vind (3,4-7,9 m/s) enligt Beauforts skala (SMHI)
Fine Fuel Moisture Code 92 innebär hög risk (90-92) för gnistantändning
ISI (Initial Spread Index tas fram genom vindhastighet och FFMC), spridningsrisken är 18 vilket innebär extrem spridning (18+).
Inte förvånande då det råder måttlig vind och risken för gnistantändning är hög.
Duff Fuel Moisture Code visar ett värde på 15 vilket innebär att det saknas brännbart material (0-20 = brinner inte) som kan bära elden i det övre humusskiktet.
Drought Code 120 tyder på att det även saknas brännbart matrial (0-200 = Brinner inte) i det djupare humusskitet som kan bära elden.
Utifrån DMC och DC fås BUI fram (Build Up Index). Värdet i det här exemplet är 24. Vilket innebär lite tillgängligt bränsle (0-32). Vi kan konstatera att det stämmer med det faktum att det inte finns något brännbart material varken i det övre eller i det djupare humusskiktet.
Fire Weather Index i det här exemplet hamnar slutligen på 24. Vilket innebär förekomst av torching (dvs att enstaka träd flammar upp, FWI 24-32).
Sammanfattningsvis så är det i det här exemplet hög risk för ytbrand med förekomst av torching. Men det saknas bränsle för att det ska kunna bli en djup och mer ihållande brand.
Vilka risker finns vid en brand med följande värden:
Vind 2 km/h --> 2 x 0,278 = 0,6 m/s
FFMC 90
DMC 180
DC 550
ISI 5
BUI 200
(FWI 24)
Analys och riskbedömning:
0,6 m/s defineras som svag vind (0,3-3,3 m/s) enligt Beauforts skala (SMHI)
Fine Fuel Moisture Code 90 innebär hög risk (90-92) för gnistantändning
ISI (Initial Spread Index tas fram genom vindhastighet och FFMC), spridningsrisken är 5 vilket innebär främst ytbrand (4-9).
Stor tillgång till finbränsle men knappt någon vind som kan underhålla elden.
Duff Fuel Moisture Code visar ett värde på 180 vilket innebär att det finns extremt mycket brännbart material i det övre humusskitet (60+ = extremt) som kan underhålla branden i det övre humusskiktet.
Drought Code 550 tyder på att det finns extremt mycket brännbart matrial (500+ = djup krävande glödbrand) i det djupare humusskitet som kan underhålla branden.
Utifrån DMC och DC fås BUI fram (Build Up Index). Värdet i det här exemplet är 200. Vilket innebär extremt mycket tillgängligt bränsle i tjocka bränsleskick (90+). Vi kan konstatera att det stämmer med det faktum att det finns väldigt mycket brännbart material både i det övre och i det djupare humusskiktet.
Fire Weather Index i det här exemplet hamnar även här slutligen på 24. Vilket innebär förekomst av torching (dvs att enstaka träd flammar upp, FWI 24-32).
Sammanfattningsvis så är läget i det här exemplet att det råder hög risk för ytbrand, med förekomst av torching. Precis som i frågan innan. Men till skillnad från föregående exempel så kan den här situationen snabbt bli extrem med djupa krävande glödbränder som är svåra att släcka.
Det enda som krävs är att vinden tilltar...
Hur delas FWI's riskklasser in, och vilka gränsvärden har dessa?
0-5 Krypande ytbrand
6-13 låg ytbrand
14-23 aktiv ytbrand
24-32 enstaka träd flammar upp
33+ extrem brandrisk, aktiv kronbrand möjlig
När kan branden betraktas som kall?
Efter 3 dagar från att den sista glöden hittats och släckts.
Vad är en kyrka i skogsbrandssammanhang?
Kyrka är ett grenrör med avstängningsventiler som kan dela och förgrena vattnet ut till fler slangar och riktningar.
Vad är en grovslang?
Grovslang (även kallad matarslang) är den grövsta och otympligaste slangen. Dessa används i huvudsak till att leda ut vatten från pumpar i vattendrag, bassänger, eller kopplade till tankbil. För att nå ut med vattnet kopplas flera grovslang ihop med varandra. Där vatten behövs placeras exempelvis en kyrka, så att fler slangar med sprutmunstycken eller sprinklers kan kopplas på, och vattnet kan ledas vidare.
Vad är en smalslang?
Smalslang (även kallad manöverslang) har en betydligt mindre dimension än grovslangen. Den används tillsammans med sprinklers eller strålrör (räddningstjänstens benämning på sprutmunstycke) och behöver därmed vara lättare och smidigare att hantera än grovslangen.
Hur är SMHI's riskprognos för skogsbrand indelad, och vad skiljer den från FWI's prognos?
SMHI's prognos för skogsbrandrisk anger enbart uttorkningen i bränslet och de nedre markskikt som har störst betydelse för sannolikheten att en skogsbrand ska uppstå.
Prognosen delas in i grövre mått än FWI's prognos, som tar hänsyn till fler parametrar och på så sätt även förutser brandens beteende och spridningsrisken.
Indelning SMHI's prognos:
1. Mycket liten risk (blå)
2. Liten risk (grön)
3. Måttlig risk (gul)
4. Stor risk (orange)
5. Mycket stor risk (röd)
6. Extremt stor risk (röd-lila)