Bränsle, Väder, Topografi
FWI = Fire Weather Index
beskriver risken för antändning, spridning och brandbeteende.
FFMC = Fine Fuel Moisture Code (fukthalt i finbränsle såsom exempelvis död ved och ris) påverkas av nederbörd, relativ luftfuktighet (RH), vindhastighet och temperatur.
RH = Relative Humidity (relativ luftfuktighet). Om den relativa luftfuktigheten understiger 30% (< 30% RH) är det risk för gnistantändning.
ISI = Initial Spread Index (spridningsindex), vid värde över 15 är det risk för kronbrand.
FFMC = Fine Fuel Moisture Code dvs fukthalten i finbränslet (död ved och ris etc...) i kombination med vindstyrkan, avgör värdet på Initial Spread Index (spridningsindex). Vid ett ISI-värde på max 3 har elden en mycket långsam spridning.
DMC = Duff Fuel Moisture Code dvs fukthalt i övre humusskitet påverkas av nederbörd, relativ luftfuktighet (RH) och temperatur.
Bränsle
Värme
Syre
Fukthalten
Typen
Dött eller levande material
Elden sprids genom värme, och det finns 3 typer av värmeöverföring.
# Konduktionsvärme dvs direktkontakt
# Konvektionsvörme dvs strömning (av exempelvis luft - varmluft)
# Strålningsvärme (radiation)
1. Humusdjup
2. Ytskikt
3. Stegbränsle
4. Kronbränsle
Humusdjupet visar möjligheten
för intensitet pga. mycket bränsle, samt möjlighet för glödbränder.
Ytskiktet avgör om ytan är lättantändlig. Hur gnistor kan antända om de landar här, och vilken förmåga som finns att bära flamman framåt.
Stegbränsle
Trädkronor- förekomst och hur tätt de står. Höjden till de lägsta träden har betydelse.
Bränder som sprids genom exempelvis brinnande material och/eller glöd via luften. Vilket leder till att ett nytt område utan direkt anslutning till huvudbranden antänds.
Där branden börjat och sprids ifrån.
Högerflank är brandområdest högra ytterkant i brandriktningen. Och vänsterflank är motsvarande på vänster ytterkant.
Front
Ett finger är en avstickande spridning av eld från huvudbranden och vindriktningen. Ficka kallas det obrända område som uppstår mellan huvudområdet och det avstickande brandområdet som kallas finger.
Lågans höjd
Lågans längd
Lågans djup
Studiet av en terrängs fysiska form
Dubbelt så intensiv och med en dubbelt så snabb spridning.
Vad vi har vattendrag.
Vädret:
SMHI -Kolla väderleksrapporten och brandriskprognosen.
Ta reda på luftfuktighet och temperatur.
(Vid temp +30 •C och RH 30 så får vi ett extremt brandbeteende)
Vindens riktning och styrka (indikerar åt vilket håll elden förväntas sprida sig och hur snabbt)
Tiden:
Dygnsvariation (mitt på dagen då solen står som högst är det som mest gynnsamt för elden)
Väderstreck:
Söderläge har mer sol vilket innebär att det är varmare än i Norrläge.
Viktigt:
Var observant på förändringar (checka av ovanstående punkter kontinuerligt under hela dagen)!
Över 25 m/min
(Vid Salabranden spred sig branden med en hastighet på 43 m/min)
# Vägar
# Vattendrag
# Grävda brandgator
DC = Drought Code, anger fukthalten i det djupare humusskitet. Ett DC-värde inom intervallet 301-400 innebär ihållande bränder och ökad eftersläckning.
Build Up Index är ett viktat medelvärde av Drought Code (fukthalt i djupare humusskitet) och Duff Fuel Moisture Code (fukthalt i övre humusskitet) och beskriver fuktighetsmått för det något djupare markskikten.
Avgörande för hur djup branden blir och hur länge den kan hållas vid liv.
FWI fås fram genom att väga samman Initial Spread Index (spridningsindex skala 0-18+) och Build Up Index (tillgängligt bränsle skala 0-90+). Värdet som fås fram delas sedan in i Fire Weather Index, anpassat till svenska förhållanden, som relaterar till brandbeteende och spridningsrisk.
FWI 0-5 = krypbrand
FWI 6-13 = låg ytbrand
FWI 14-23 = aktiv ytbrand
FWI 24-32 = enstaka träd flammar upp
FWI 33+ = extrem brandrisk, aktiv kronbrand möjlig
Analys och riskbedömning:
6,39 m/s defineras som måttlig vind (3,4-7,9 m/s) enligt Beauforts skala (SMHI)
Fine Fuel Moisture Code 92 innebär hög risk (90-92) för gnistantändning
ISI (Initial Spread Index tas fram genom vindhastighet och FFMC), spridningsrisken är 18 vilket innebär extrem spridning (18+).
Inte förvånande då det råder måttlig vind och risken för gnistantändning är hög.
Duff Fuel Moisture Code visar ett värde på 15 vilket innebär att det saknas brännbart material (0-20 = brinner inte) som kan bära elden i det övre humusskiktet.
Drought Code 120 tyder på att det även saknas brännbart matrial (0-200 = Brinner inte) i det djupare humusskitet som kan bära elden.
Utifrån DMC och DC fås BUI fram (Build Up Index). Värdet i det här exemplet är 24. Vilket innebär lite tillgängligt bränsle (0-32). Vi kan konstatera att det stämmer med det faktum att det inte finns något brännbart material varken i det övre eller i det djupare humusskiktet.
Fire Weather Index i det här exemplet hamnar slutligen på 24. Vilket innebär förekomst av torching (dvs att enstaka träd flammar upp, FWI 24-32).
Sammanfattningsvis så är det i det här exemplet hög risk för ytbrand med förekomst av torching. Men det saknas bränsle för att det ska kunna bli en djup och mer ihållande brand.
Analys och riskbedömning:
0,6 m/s defineras som svag vind (0,3-3,3 m/s) enligt Beauforts skala (SMHI)
Fine Fuel Moisture Code 90 innebär hög risk (90-92) för gnistantändning
ISI (Initial Spread Index tas fram genom vindhastighet och FFMC), spridningsrisken är 5 vilket innebär främst ytbrand (4-9).
Stor tillgång till finbränsle men knappt någon vind som kan underhålla elden.
Duff Fuel Moisture Code visar ett värde på 180 vilket innebär att det finns extremt mycket brännbart material i det övre humusskitet (60+ = extremt) som kan underhålla branden i det övre humusskiktet.
Drought Code 550 tyder på att det finns extremt mycket brännbart matrial (500+ = djup krävande glödbrand) i det djupare humusskitet som kan underhålla branden.
Utifrån DMC och DC fås BUI fram (Build Up Index). Värdet i det här exemplet är 200. Vilket innebär extremt mycket tillgängligt bränsle i tjocka bränsleskick (90+). Vi kan konstatera att det stämmer med det faktum att det finns väldigt mycket brännbart material både i det övre och i det djupare humusskiktet.
Fire Weather Index i det här exemplet hamnar även här slutligen på 24. Vilket innebär förekomst av torching (dvs att enstaka träd flammar upp, FWI 24-32).
Sammanfattningsvis så är läget i det här exemplet att det råder hög risk för ytbrand, med förekomst av torching. Precis som i frågan innan. Men till skillnad från föregående exempel så kan den här situationen snabbt bli extrem med djupa krävande glödbränder som är svåra att släcka.
Det enda som krävs är att vinden tilltar...
0-5 Krypande ytbrand
6-13 låg ytbrand
14-23 aktiv ytbrand
24-32 enstaka träd flammar upp
33+ extrem brandrisk, aktiv kronbrand möjlig
Efter 3 dagar från att den sista glöden hittats och släckts.
Kyrka är ett grenrör med avstängningsventiler som kan dela och förgrena vattnet ut till fler slangar och riktningar.
Grovslang (även kallad matarslang) är den grövsta och otympligaste slangen. Dessa används i huvudsak till att leda ut vatten från pumpar i vattendrag, bassänger, eller kopplade till tankbil. För att nå ut med vattnet kopplas flera grovslang ihop med varandra. Där vatten behövs placeras exempelvis en kyrka, så att fler slangar med sprutmunstycken eller sprinklers kan kopplas på, och vattnet kan ledas vidare.
Smalslang (även kallad manöverslang) har en betydligt mindre dimension än grovslangen. Den används tillsammans med sprinklers eller strålrör (räddningstjänstens benämning på sprutmunstycke) och behöver därmed vara lättare och smidigare att hantera än grovslangen.
SMHI's prognos för skogsbrandrisk anger enbart uttorkningen i bränslet och de nedre markskikt som har störst betydelse för sannolikheten att en skogsbrand ska uppstå.
Prognosen delas in i grövre mått än FWI's prognos, som tar hänsyn till fler parametrar och på så sätt även förutser brandens beteende och spridningsrisken.
Indelning SMHI's prognos:
1. Mycket liten risk (blå)
2. Liten risk (grön)
3. Måttlig risk (gul)
4. Stor risk (orange)
5. Mycket stor risk (röd)
6. Extremt stor risk (röd-lila)