Hushållning
Kommer från grekiskan och handar och att hushålla sina resurser.
Marknadsekonomi
Planekonomi
Kretsloppsekonomi
Blandekonomi
Den marknaden som styr pris och produktion. Det är fri konkurrens och staten lägger sig inte i produktion och prissättning, eftersom företagen är ägda privat.
Lokal - närområdet/där man bor. Ex bagerier, caféer, lokala matbutiker, frislrer, osv.
Global - kan vara över hela världen. Ex mobilföretag, bilmärken, kläder, osv.
Hur mycket av en vara eller tjänst som företag vill och kan sälja till ett visst pris. Ofta vill företag sälja mer om priset är högt
Hur mycket av en vara eller tjänst som "konsumenter" vill och kan köpa till ett visst pris
Det pris där utbud och efterfrågan är lika stora
När ett företag ensam säljer en vara eller tjänst och kan besrömma priset, ex systembolaget
Några få stora företag dominerar marknaden och påverkar varandra, ex mobilopperattörer eller bensinstationer
Ekonomiskt system där staten bestämmer vad som ska produceras, hur mycket och till vilket pris
Använder saker flera gånger istället för att slänga dem. Tanken är att slösa mindre, spara resurser och ta hand om miljön när man tillverkar och använder produkter.
Både företag får konkurrera fritt och staten styr vissa delar, som skola, sjukvård och sociala tryggheter
Hushåll
Företag
Banker
Offentliga sektor
Arbetar i företag och offetlig sektor - får lön, en del betalas i skatt till stat och kommun.
Köper varor och tjänster från företag och anvönder välfärskänster som sjukvård.
Sparar pengar på banker och kan låna för större köp som bil eller bostad.
Anställer hushållens medlemmar - betalar löner -> ger hushållen pengar att handla för.
Betalar skatt och svgift till offentlig sektor.
Får inkomster genom att sälja varor och tjänster till hushåll, andra företag och staten
De lånar pengar från banken för att kunna driva och utveckal sin veksamhet.
Tar emot pengar som hushåll sparar och lånar ut dem till hushåll och företag.
Genom lån gör bankerna de möjligt stt köpa bostäder och andra stora saker samt att starta och utveckla företag.
Får inkomster genom ränta på lånen.
Får in pengar genom skatter och avgifter från hushåll och företag.
Pengarna används till att betala löner till offentligansälda och dinansiera som skola sjukvård, polis och omsorg.
Ränta är kostnaden för att låna pengar och ersättningen man får när man sparar.
När ekonomin i samhället går bra
När ekonomon i samhället går sämre
Ja, priserna kan stiga (inflation) -> räntan kan höjas -> det blir dyrare att låna pengar
(i lång silt kan det även leda till skulder och arbetslöshet)
Priserna på varor och tjänster stiger med tiden -> pengarna blir mindre värda
Kan skapa osäkerhet i ekonomin och livet dyrare
Riksbanken kan höja räntan -> det blir dyrare att låna pengar -> konsumtionen minskar -> ekonomin bromsas
Riksbanken kan sänka räntan -> billigare att låna pengar -> fler konsumerar -> företag investerar mer -> ekonomin stimuleras och kan börja växa igen
Staten kan istället höja skatter eller minska sina utgifter -> mindre pengar finns -> konsumtionen minskar och ekonomin bromsas
Staten kan sänka skatter eller öka sina utgifter -> människor får mer pengar att handla för och att fler jobb skapas
Också hinder för frihandel. Betyder att ett land försöker skydda sina egna företag och sin egen produktion från konkurrens frpn andra länder
Ex EU
När flera länder samarbetar och tar bort tullar mellan varandra
Världen blir mer sammankopplad, länder handlar mer med varandra och att företag kan finnas och sälja sina varor i flera olika länder
