UB - Kap 5: Making Markets
Marketization
— Processen genom vilket allt fler domäner i livet genomsyras av stora marknadskrafter och affärsmöjligheter. Att göra något till ett kommersiellt objekt.
Tre former av marketization:
Marketization of societies
Marketization of everyday life
Marketization of myths
Marketization of societies
Handlar om hur samhället har gått från ett mer socialistiskt klimat där de flesta produktioner var statsägda till det mer nyliberala samhälle där konsumenterna kan välja mellan många olika produkter och tjänster. Många välfärdstjänster som skola, hälsovård, postservice, kollektivtrafik börjar nu få fler konkurrenter och detta är en relevant trend. Detta leder till att medborgarna börjar ses som konsumenter istället för medborgare och man behöver fokusera mer på att vinna över dem. Möjligheten till alternativ kan även vara en negativ sak då för många alternativ får människor att fokusera på att utvärdera varje litet alternativ istället för de val som faktiskt påverkar våra liv. Exempelvis så försöeker skolor vinna över studenter genom tex materiella saker som datorer eller surfplattor.
Marketization of everyday life
— Det blir alltmer vanligt att vårt alldagliga liv kretsar kring konsumption. Marknadsförare försöker hela tiden hitta nya vägar att införa konsumption hos människor, tex vid högtider. Allt vi gör är i princip kopplat till konsumption. De intressen vi har, olika aktiviteter vi gör innebär ofta att vi behöver köpa produkter för att utöva dem. Sen finns det produkter du kan köpa för att prestera bättre eller för att effektivisera ditt arbete. Facebook marknadsför vänskap, tinder marknadsför dating osv.
3. Marketization of myths
— Vi påverkas av ”myter” och detta kan leda till konsumption. Vi kanske ser en film och vill efterlikna en viss karaktär. Stereotyper kan vara baserade på myter. tex Norden som myt, med vikingar m.m.
Fyra specifika myter som är adresserade av GDR-relaterade nostlagimärkena:
The ”Heroes of labor” myth
The ”enchanted east” myth
The ”Comrades of care” myth
The ”Pastora Patriots” myth
Fördelar med marketization
+ Finansiering av välfärden: I en välfärdskapitalism är konsumtion själva samhällsväven. När vi konsumerar varor och tjänster betalas skatt, vilket i stor utsträckning finansierar social välfärd och offentliga tjänster som föräldrapenning, lärare, vägar, sjukvård och försvar.
+ Ekonomisk tillväxt och sysselsättning: Investeringar i samhällelig infrastruktur (exempelvis järnvägar eller vindkraft) bidrar till anställningar och skatteintäkter till staten.
+ Identitetsskapande: Konsumtion ses som ett verktyg för att bygga och uttrycka sin identitet (self-constitution).
+ Samhällsnytta genom shopping: Ur ett ekonomiskt perspektiv kan man säga att medborgare ”arbetar” för samhället även på sin fritid när de går och handlar, eftersom det håller ekonomin igång.
Nackdelar med marketization
- Kommersialisering av traditioner: Marknadifieringen har förändrat högtider som julen från att vara religiösa firanden till att bli nästan helt genomsyrade av konsumtion. Marknadsförare skapar egna ritualer (som Tuborgs ”J-dag”) för att sälja varumärken.
- Beroende av marknaden: Vi har blivit så vana vid marknadens resurser att det nästan är omöjligt att föreställa sig en ”riktig” jul utan konsumtion (presenter, mat, dekorationer). Marknaden förmedlar och sätter reglerna för hur vi firar våra traditioner.
- Förenklade och dramatiserade budskap: Marknadskommunikation riskerar att överförenkla komplexa värden genom att antyda att man kan få en lyckligare familj eller bättre relationer bara man köper tillräckligt med saker.
- Social kritik och motstånd: Marketization är ofta ifrågasatt av både media och allmänhet, vilket bland annat tar sig uttryck i anti-konsumtion, där individer aktivt vägrar att delta i marknadifierade ritualer.