11 avdelningar och 59 kapitel.
Att polisen och åklagaren ska reda ut både sådant som talar för och emot den misstänkte.
Domstolarna, polisen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Ekobrottsmyndigheten.
Förundersökning, åtal väcks, rättegång, dom och överklagande.
En lag som reglerar rättegångar i brottmål och tvistemål samt polisens och åklagarens förundersökning.
Domstolen får endast döma på det som kommit fram direkt vid huvudförhandlingen.
Reglerna som styr hur rättegångar går till, alltså förfarandet i domstol.
Rättegångar ska genomföras så snabbt och effektivt som möjligt utan avbrott.
Kan misstänkas, skäligen misstänkt, sannolika skäl och ställt utom rimligt tvivel.
Minst sannolika skäl, särskilda häktningsskäl och ett straffvärde över ett år.
Minst skäligen misstänkt och att det finns flyktfara, kollusionsfara eller recidivfara.
Åklagare eller polis.
Att det måste finnas lagstöd för att en myndighet ska få ingripa.
Bevis och uppgifter ska framföras muntligt i domstolen.
Åklagaren.
Anhållan är ett kortvarigt beslut av åklagaren (max 3 dagar), medan häktning är ett domstolsbeslut för längre frihetsberövande.
Att administrera och stödja domstolarna med till exempel ekonomi, IT, personal och utbildning.
Rättegångsbalken.
Samla bevis och hålla förhör.
Allmänna domstolar som Tingsrätt, Hovrätt och Högsta domstolen.
När det finns anledning att anta att ett brott har begåtts.
Att upprätthålla rättssäkerhet, trygghet och ordning samt garantera att lagar följs.
Förundersökning, tvångsmedel och domstolsorganisation.
Straffprocessrätt, civilprocessrätt och förvaltningsprocessrätt.
Myndigheter ska vara opartiska, sakliga och inte ta hänsyn till irrelevanta faktorer.
Domstolen får bara döma på det som kommer fram direkt vid huvudförhandlingen.
Att administrera och stödja domstolarna med ekonomi, IT, personal och utbildning.
Anhållan är ett kortvarigt beslut av åklagaren (max 3 dagar), medan häktning är ett beslut av domstolen för ett längre frihetsberövande.
Polisen och åklagaren ska utreda både sådant som talar för och emot den misstänkte.
Att upprätthålla rättssäkerhet, trygghet och ordning samt garantera att lagar följs.
Tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen.
Att rättegångar ska vara sammanhållna i tid och genomföras snabbt och effektivt.
Rättegången bygger på talad kommunikation där bevis och uppgifter framförs muntligt.
Straffprocessrätt, civilprocessrätt och förvaltningsprocessrätt.
Att myndigheter måste ha tydligt lagstöd för alla sina ingripanden.
Åklagare eller polis.
En lag från 1942 som reglerar rättegångar i brottmål och tvistemål, samt polisens och åklagarens förundersökning.
Minst sannolika skäl, särskilda häktningsskäl och straffvärde över ett års fängelse.
Myndigheter ska agera opartiskt, sakligt och inte ta hänsyn till irrelevanta faktorer.
Domstolarna, Polisen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Ekobrottsmyndigheten.
Förundersökning, tvångsmedel (t.ex. husrannsakan), bevisning och domstolsorganisation.
När det finns anledning att anta att ett brott har begåtts.
Åklagaren.
Processrätt är de regler som styr hur rättegångar går till, alltså förfarandet i domstol, inte vilka handlingar som är brott.
Samlar bevis, håller förhör, genomför tekniska undersökningar och säkrar brottsplatsen.
Rättegångsbalken.
Minst skäligen misstänkt samt risk för flyktfara, kollusionsfara eller recidivfara.
Kan misstänkas, skäligen misstänkt, sannolika skäl och ställt utom rimligt tvivel.
11 avdelningar och 59 kapitel.
Förundersökning, åtal väcks, rättegång, dom och överklagande.
