Tron att andra påverkas mer av reklam än vi själva gör.
Den fysiska karaktären, t.ex. vad en ketchupflaska innehåller.
Hur produkten upplevs enligt företaget, t.ex. YES diskmedel som "drygt".
De associationer vi har till ett varumärke i vårt huvud.
Företag bör uppnå inte bara ekonomiska utan även sociala och miljömässiga mål.
Skiftet från att visa produktattribut till att berätta en historia om varumärket.
1. Utgå från kundens nuvarande varumärkeskunskap, 2. Sätt mål, 3. Utforma kommunikation för att nå dit.
Målgrupp (vem), Budskap (vad/hur), Kanal (när/var).
Rationella behov, t.ex. problemundanröjande eller nyttobaserade.
Emotionella/hedonistiska behov, t.ex. social acceptans eller sensorisk njutning.
Behov utgår från konsumenten, nyttor är kopplade till produkter/varumärken.
"Magkänsla", snabba och omedvetna beslut.
"Förnuft", långsammare och mer analytiska beslut.
Intern, snabb och omedveten sökning i minnet, ofta vid rutinköp.
Extern, aktiv och mer tidskrävande, ofta vid viktiga köp.
Snabba, enkla köpbeslut med låg informationssökning.
Komplexa köp som kräver omfattande informationssökning.
De attribut konsumenter fäster mest vikt vid inför ett köp.
Delmål i marknadskommunikation: vinst → målgruppsrespons → kommunikationseffekter → bearbetning → exponering.
Varje steg tappar målgruppens uppmärksamhet, endast en del når slutmålet.
Mått på hur förändring i reklaminvestering påverkar försäljningen.
Andelen köpare i en kategori som väljer ett varumärke.
Varumärken med liten marknadsandel har både färre köpare och lägre lojalitet.
Benefits of Customer Retention – fördelar med lojala kunder.
Strategisk = välja målgruppen, taktisk = förstå hur man kommunicerar bäst med den.
Mått på kundens behov av nya intryck och stimulans.
En grupp vars egenskaper attraherar andra grupper.
Det totala finansiella värdet av företagets kunder.
Det ekonomiska värdet av varumärkesassociationer.
Att varumärken kopplas till personliga drag, t.ex. "Redbull är spännande".
Konsumenters slutsatser om varumärket, t.ex. pris = kvalitet.
Fokus på associationer – vad målgruppen ska tycka/känna om varumärket långsiktigt.
Hur den strategiska positionen manifesteras via symboler, färger, attribut i reklamen.
Mått på om mottagare kan identifiera rätt varumärke bakom en reklam.
Tiden från att varumärket identifieras till reklamens slut (helst <8 sek av 30).
Negativ = undvika problem (Oatly), Positiv = skapa välmående/glädje (Foodora).
Reklam som gör varumärket framträdande och lätt åtkomligt i rätt situation.
Skillnaden mellan ett varumärkes SOV och SOM.
För nya produkter bör SOV vara 1,5x den önskade marknadsandelen.
Wear-in = reklamen måste repeteras för att ge effekt, Wear-out = för många repetitioner ger trötthet.
Att använda flera medier parallellt för att förstärka kommunikationen.
Konsumentpromotion, detaljistpromotion, återförsäljarpromotion.
Intryck som talar direkt till vårt limbiska system (reptilhjärnan), t.ex. symboler, ljud, dofter, som väcker grundläggande känslor som ilska eller ömhet.
Frekvensschema (hur ofta), kontinuitetsschema (över tid), och räckviddsschema (hur många som nås).
Att människor är mer uppmärksamma på negativ information än positiv information.
Att hjärnan gillar det som den känner igen och sett tidigare, vilket ökar positiva reaktioner.
Att varumärkets närvaro ska återkomma flera gånger under en reklamfilm.
Det lägsta antalet exponeringar som krävs för att reklamen ska ge maximal effekt.
Image media bygger känslor och varumärke (ex. TV, utomhusreklam). Hard-sell media ger rationell info nära köp.
Kommunikation riktad mot icke-kommersiella målgrupper (t.ex. politiker) för att undvika hinder i relationen till kunder.
En missmatch i konsumentens uppfattning, kan vara relevant vid ompositionering.
