Hänger ihop med delad uppmärksamhet och handlar om förmågan att förstå att andra människor tänker och känner annat än det man själv tänker och känner.
1. Ouppmärksamhet
2. Hyperaktivitet
3. Impulsivitet
- Symtomen måste också finnas i flera miljöer.
Barnet har svårt att bibehålla sin uppmärksamhet i lek och missar detaljer, verkar inte lyssna, följer inte instruktioner, undviker sådant som kräver mental uthållighet, tappar bort saker, blir lätt distraherad, glömsk och har svårt att organisera sig)
Svårt att vara stilla, stannar inte kvar när det förväntas, springer ofta omkring, länger och klättrar, upplevs ”uppvarvad”, pratar överdrivet mycket
Kastar ur sig svar på frågor, väntar inte på sin tur, avbryter, upplevs inkräkta på andra i samtal och lekar
- Särbegåvning
- Barn som far illa
- Beroende av en nära relation
- Barn som plötsligt förändras (trauma, sjukdom)
1. Bristande förmåga till social ömsesidighet
2. Bristande förmåga till icke-verbal kommunikativ beteende i sociala interaktioner
3. Bristande förmåga att utveckla, bevara och förstå relationer
4. Begränsade repetitiva mönster i beteenden eller intressen 5 5. Begränsade intressen, expertkunskap inom vissa områden, känslig/okänslig för olika sensoriska stimuleringar
- Barnet ska ha symtom inom två av dessa områden:
1. Att vara vårdnadshavare till ett barn som väcker funderingar är att vara i en process, ibland är VH före pedagoger och ibland efter dem i denna process. Viktigt med transparens.
2. Starka sidor/visa att du ser hela barnet
3. Du är ingen expert
4. Ta ansvar för det som händer på förskolan, skuldbelägg varken barn eller föräldrar!
5. Beskriv hur ni arbetar
6. Inga diagnosförslag
7. Ge föräldrarna tid och tack
8. Om det är möjligt att göra resan tillsammans med föräldern är mycket vunnet.
Syftar på en obalans mellan individens egna förutsättningar vad gäller språk/kommunikation och omgivningens krav. Här betonas alla vuxnas betydelse för barnets möjligheter.
- Barns behov av stöd SKA dokumenteras i förskolan
- Vårdnadshavare ska vara med när man planerar stödinsatser, kunna komma med åsikter och input.
- Vi ska dokumentera barns behov och vad vi gör för att tillgodose dessa behov, för att sedan kunna följa upp hur vi har lyckats följa upp dessa behov.
Kan dokumentera genom:
- Systematiskt kvalitetsarbete.
- Handlingsplaner
Centralt för att barnen ska utveckla språkförmåga är att de omges av engagerade, lyssnande pedagoger som föstår och bekräftar dem. Pedagoger kan belysa språkets olika delar och hjälpa barnen att “packa upp” språkets form, innehåll och funktion genom att på olika sätt i berättande, samtal och samspel fylla dagen med språkliga möjligheter. Ge barnen möjlighet att både tala och lyssna. Använda kroppsspråk, TAKK och visuellt stöd.
Direkt (ges till det individuella barnet)
- Närhet, tydlighet och trygghet
- Lugn och ro
- Stöd vid konflikter
- Extra tid och uppmärksamhet
- Bemötande
- Punktmarkering
- Slussning (förberedelse, lugna ner sig innan nästa aktivitet)
Indirekt (stöd genom insatser i social och fysisk miljö)
- Stöd från andra barn
- Motorisk träning
- Barns placering
- Dagens struktur
Uppfatta kroppens tillstånd ex hunger/mättnad, svårt att förstå sina egna känslor.
Kunna planera sina handlingar och byta strategi om det inte funkar. Föreställningsförmågan utvecklas oftast senare hos barn med ADHD och autism
Ett samlingsnamn för olika kommunikationssätt och metoder som stödjer kommunikation mellan människor. AKK behövs då någon har problem att förstå/eller uttrycka sig. Stödjer kommunikation mellan människor och hjälper personer i kommunikativa svårigheter att förstå andra och att uttrycka sig. Tecken, bilder, digitala verktyg som används tillsammans för att stödja barns kommunikativa förmåga och utveckling.
Är en diagnos. språkutvecklingen är påtagligt försenad eller annourlunda, följer inte milstoplar i typiskt språkutveckling. Problem med en eller flera aspekter av språk, ju fler aspekter ju allvarligare störning. Problem kan bestå av : språkljud kan saknas, ersättas eller kastas om, uttal. Grammatik: Barnet uttrycker sig i korta, enkla meningar, utelämnar småord och böjningsändelser. Problem att förstå språk i tal och skrift.
En inkluderande lärmiljö betyder att utgå från alla barns behov redan i planeringen av verksamheten. Det handlar om att skapa förutsättningar för delaktighet, att alla barn kan vara engagerade och aktiva. För att detta ska fungera i förskolans vardags behöver förskollärare förstå och kunna tillgodose barns olika behov. Verktyg för detta är tex olika stödstrukturer, Akk, visuellt stöd osv.