Alla människor är unika och skapar sin egen tolkning av verkligheten.
Att människor skapar mening genom sina tolkningar av händelser och situationer.
Artefakter, uttalade värderingar och grundläggande antaganden.
Synliga och hörbara beteenden som symboliserar en organisations kultur.
Ideologier och mål som uttrycker hur organisationen anser att man bör bete sig.
Förgivettagna, osynliga och omedvetna uppfattningar som styr beteenden.
En form av grupptänkande där gruppens önskan om enighet leder till dåliga beslut.
Överskattning av gruppen, trångsynthet och falsk enighet.
Att organisationer säger en sak men gör något annat för att hantera motstridiga krav.
Maktdistans, individualism vs. kollektivism, maskulinitet vs. femininitet, osäkerhetsundvikande, tidsorientering och njutning vs. återhållsamhet.
Hur underordnade förhåller sig till personer med makt.
Om individen identifierar sig som "jag" eller "vi" i samhället.
Skillnader i värderingar kring tävling, omhändertagande och materiella belöningar.
Hur en kultur hanterar osäkerhet och tvetydighet.
Om kulturen har en långsiktig eller kortsiktig inställning till mål.
Om njutning och känslor är tillåtna eller strikt reglerade.
En teori om hur människor skapar mening genom social interaktion.
Att organisationer blir lika varandra genom imitation eller normer.
När organisationers formella strukturer inte speglar deras faktiska beteenden.
Att det kan leda till otydliga slutsatser och uppfattas som mindre vetenskapligt.
Organisationer är politiska arenor med aktörer som har motstridiga intressen och mål.
Beslutsmakt – att få andra att göra något de annars inte skulle ha gjort.
Makt över agendan – att kontrollera vilka frågor som kommer upp för beslut.
Makt över tanken – manipulation av hur människor tänker och uppfattar verkligheten.
Konflikter uppstår på grund av olika mål, perspektiv och beroenden mellan grupper.
En källa till makt som en aktör använder för att påverka andra aktörer.
Att identifiera aktörer, deras intressen och maktbaser.
Att byråkratier tenderar att utveckla en mäktig ledningselit som kontrollerar organisationen.
Att strukturer och processer skapar maktobalans och könsbaserade hierarkier.
Att arbetsprocesser utformas så att arbetare samtycker till sin egen exploatering.
En förhandlingsteknik där man skiljer på sakfråga och person för att undvika onödiga konflikter.
Att människor lättare övertalas av personer som de tycker om eller känner likhet med.
Att människor påverkas mer av personer som uppfattas ha legitim auktoritet.
Att minoriteter i organisationer blir symboliska representanter för sina grupper.
Att minoriteter skapar en starkare grupplojalitet och förstärker majoritetens normer.
Att minoriteter anpassar sig till majoritetens normer för att bli accepterade.
När minoriteter tar avstånd från andra minoriteter för att passa in i majoriteten.
Makt som uppfattas som legitim av dem som underordnar sig den.
Karismatisk, traditionell och formell rationell auktoritet.
Att det kan leda till cynism och överdriven maktkänslighet.
Organisationer ska tillfredsställa mänskliga behov, inte tvärtom.
Att det skapar omänskliga arbetsmiljöer genom att sätta organisationens behov före individens.
En inneboende drivkraft baserad på kompetens, autonomi och tillhörighet.
Formning, stormning, normning, performing och adjourning.
Att anställda är lata och måste kontrolleras och belönas för att arbeta.
Att anställda motiveras av ansvar, självförverkligande och inflytande.
En hierarki av behov där grundläggande behov måste uppfyllas innan högre behov kan motivera individen.
Faktorer som förhindrar missnöje men inte skapar motivation.
Faktorer som skapar engagemang och positiv motivation på arbetsplatsen.
En modell som beskriver hur arbetsuppgifter bör utformas för att skapa meningsfullhet, ansvar och feedback.
Möjligheten för medarbetaren att själv bestämma hur arbetsuppgiften utförs.
Ett psykologiskt engagemang som drivs av inre motivation.
Motivation baserad på yttre belöningar och påtryckningar.
Lärande där man korrigerar fel utan att ifrågasätta grundläggande antaganden.
Lärande där man ifrågasätter och omprövar grundläggande antaganden.
Att anpassa ledarstilen efter medarbetarnas kompetens och motivation.
Telling, Selling, Participating och Delegating.
Strategier som kopplar ihop personalidé och affärsidé för att främja affärsutveckling.
Att utforma verksamheten efter vad kunderna behöver och efterfrågar.
Att det har en naiv tro på människans goda vilja och ignorerar makt och konflikter.
Organisationer är effektiva verktyg för att nå uppställda mål.
Genom tydlig arbetsdelning och specialisering.
“Top-down” genom vertikal hierarkisk kontroll och formaliserade processer.
Genom materiella belöningar och tydliga, formaliserade arbetsbeskrivningar.
Genom omstrukturering av otydliga processer och strukturer.
Maskinbyråkrati, professionsbyråkrati, enkel struktur, adhocrati och divisionaliserad struktur.
Standardisering av arbetsprocesser, tydliga roller, vertikal styrning.
Organisationer med stark yrkesidentitet där professionen själv samordnar arbetet.
En stark, dominant chef som styr allt, vanligt i unga företag.
Chefslös och självorganiserande struktur med horisontell samordning.
Flera enheter som anpassas till olika konfigurationer inom en stor organisation.
Att ständigt förbättra flödeseffektiviteten och minimera icke värdeskapande aktiviteter.
Effektiva öar, effektiv ocean, det perfekta tillståndet och öken.
Hur organisationer utvecklas genom kriser och omorganisering.
Kostnad för att genomföra en transaktion, används för att avgöra om man ska göra själv eller köpa in.
Mått på hur mycket resurser som går åt för att åstadkomma något.
Mått på hur mycket som går åt för att tillverka något som efterfrågas.
Kombination av inre och yttre effektivitet och förmåga att anpassa sig till förändringar.
Tiden det tar från kundens beställning till leverans.
Tar inte hänsyn till emotionella och spontana aspekter, endast formella och materiella.