Groupthink innebär att medlemmarna i en organisation börjar tänka på liknande sätt, vilket kan leda til att de fattar ogenomtänkta beslut. Groupthink leder ofta til trångsynthet, falsk enighet och överskattning av den egna förmågan
Vissa organisationer, s.k. multinational corporations (MNCs), har i globaliseringes spår blivit
mycket stora och inflytelserika. De har också en stor inverkan på de lokalsamhälen där de
är verksamma. Därför bör stora multinationela organisationer ses också som politiska
aktörer som måste fås att ta ett socialt ansvar
Makt finns överalt och kan utövas på olika dimensioner; som makt att fatta beslut, som
makt att bestämma över vilka frågor som är viktiga, samt som makt att definiera
antaganden och påverka sätt att tänka
Rationela grunder - som vilar på huruvida någonting upplevs som legitimt på så sätt att de
som förespråkar något - har förtjänat de formela och normativa förutsättningar för att kunna
faststä la legitimitet
Karismatiska grunder - som vilar på en persons karaktär och huruvida dessa drag inverka på andras beteenden och därmed upplevelsen av vad som är legitimt och inte.
Traditione la grunder - som vilar i lojalitet gentemot etablerade eler uråldriga traditioner - där något upplevs som legitimt för det ingår i tradition eler i en längre historia.
Artefakter
Grundläggande antaganden
Uttalade värderingar
Att det bygger på antaganden om att människan vil utveckla sig själv genom sitt arbete, vilket inte nödvändigtvis stämmer in på ala yrkesgrupper eler individer.
Groupthink innebär att medlemmarna i en organisation börjar tänka på liknande sätt, vilket kan leda til att de fattar ogenomtänkta beslut. Groupthink leder ofta til trångsynthet, falsk enighet och överskattning av den egna förmågan.
Enkel struktur
Professione l byråkrati
Maskinbyråkrati
Adhocrati
meningsskapande är en retrospektiv process som i efterhand skapar mening utifrån det som redan hänt, med utgångspunkt från identitet, ledtrådar och rimlighet, snarare än exakthet eler en överensstämmelse med verkligheten.
Organisatoriskt hyckleri uppstår när olika delar av en organisation säger olika saker, när organisatoriskt "prat" inte överensstämmer med organisationens handlande
Att det bygger på antaganden om att människan vil utveckla sig själv genom sitt arbete, vilket inte nödvändigtvis stämmer in på ala yrkesgrupper eler individer
Byråkratier - som är gjorda för att skapa rättvisa - fungerar i praktiken orättvist genom att ledarskiktet i dem oftare samverkar med ledarskikt i andra organisationer än med sina egna medarbetare. Därigenom skapas en elitistisk maktbas som utesluter medarbetare på lägre nivåer.
Individer i moderna samhälen har internaliserat de förväntningar och krav som stäls på dem och styr därmed sig själva, utan att någon utomstående tvingar dem til ett visst beteende
Hygienfaktorer
Motivatationsfaktorer
Groupthink innebär att medlemmarna i en organisation börjar tänka på liknande sätt, vilket kan leda til att de fattar ogenomtänkta beslut. Groupthink leder ofta til trångsynthet, falsk enighet och överskattning av den egna förmågan
Vissa organisationer, s.k. multinational corporations (MNCs), har i globaliseringes spår blivit mycket stora och inflytelserika. De har också en stor inverkan på de lokalsamhälen där de är verksamma. Därför bör stora multinationela organisationer ses också som politiska aktörer som måste fås att ta ett socialt ansvar.
Technostrukturen
Autonomy
Task identification
Skil variety
Task significance
En Tesla fabrik
Mcdonalds
Behov av självförverkligande
Behov av trygghet
Behov av självkänsla och uppskattning
Fysiska behov
att man behöver förankra och integrera större entydighet kring hålbarhet bland anstälda
vitt och brett genom olika former av kunskapsförmedling av lämpliga verktyg såsom
uppförandekoder för efterlevnad i ala delar av organisationen
att man behöver hitta sätt att kunna följa upp och mäta hur väl anstälda presterar i förhå lande ti l de uppsatta hålbarhetsmålen.
De agerar med en utökad insikt och förståelse för att lösa politiska problem i samarbete med stat och civilsamhäle
De gör avkal på sin egen makt i förmån för demokratiska processer och kontrol för legitimitet.
Att det enda ansvaret företag har mot sin sociala omgivning, utöver att följa lagen, är
ansvaret det har mot sina aktieägare.
Hushålning
Struktur perspektivet och HR perspektivet
Teori Y handlar om att arbete kommer naturligt til arbetare och att man inte behöver tvinga
dom utan snarare stödja dem i sin strävan att förverkliga sig själva genom arbete.
Teori X handlar om att människor inte gör mer än vad de känner sig tvungna til, och att man som ledare därför behöver använda pengar och kontrol för att förmå dom att arbeta.
Trots att organisationer ägnar sig åt intensivt hålbarhetsarbete har enbart blygsamma resultat kunnat påvisas som följd.
CSR använts än til största del i marknads- eler legitimitetssyfte
Enkel struktur
Professione l byråkrati
Maskinbyråkrati
Adhocrati
Att det bygger på antaganden om att människan vil utveckla sig själv genom sitt arbete, vilket inte nödvändigtvis stämmer in på ala yrkesgrupper eler individer.
Rationela grunder - som vilar på huruvida någonting upplevs som legitimt på så sätt att de
som förespråkar något - har förtjänat de formela och normativa förutsättningar för att kunna
faststä la legitimitet.
Karismatiska grunder - som vilar på en persons karaktär och huruvida dessa drag inverka på andras beteenden och därmed upplevelsen av vad som är legitimt och inte.
Traditione la grunder - som vilar i lojalitet gentemot etablerade eler uråldriga traditioner - där något upplevs som legitimt för det ingår i tradition eler i en längre historia.
Generellt giltiga regler kring arbetsinsatser och belöningar
Struktur genom arbetsdelning och samordning
Rekrytering och befordran på grundval av formella kvalifikationer
Arbete som en heltidssyssla med lön nog att leva på
Att HR perspektivet såväl som strukturperspektivet förenklar verkligheten och skapar en
normativ tolkning, där t ex inverkan av makt och kultur samt förståelse för mer symboliska
drivkrafter hos individer och grupper kan gå förlorade.
monologiska etiska teorier: en enskild individ hittar lösning på etisk problematik
dialogiska etiska teorier: flertalet individer hittar lösning på etisk problematik tillsammans
kontroll system
diskurser
Position
Tillgång till viktiga funktioner eller resurser.
Färdigheter
Möjlighet att hantera osäkerhet.
Kausal
Situations baserad
Episodisk
Ledare ska uppmuntra medarbetare att våga uttrycka tvivel
Grupperingar bör splittras upp då och då och överväga alternativa ställningstaganden
Ledare ska inte fastlägga för tydliga och definitiva ställningstagande och särskilt inte i tidiga skeden då beslut inte riktigt mognat
Utse en så kallad 'djävulens advokat' som ska utmana gruppens olika ställningstaganden
Implicit
Konceptuell
Emotionell
Historisk
Kollektiv
Öka variationen av kunskap som krävs på jobbet
Öka identiteten för specifika sysslor
Öka möjligheten att se hur enskilda uppgifter är viktiga för organisationen och verksamheten som helhet
motivation skapas främst genom monetär ersättning
arbetare är lata och behöver disciplineras
få sina arbetare att fullfölja sitt arbete
Hot ifrån nya aktörer som kommer in på marknaden
Rivalitet bland konkurrenter
Hot ifrån alternativa produkter/tjänster - dvs substitut
Förhandlingsmakt hos konsumenter/kunder
Förhandlingsmakt hos leverantörer
Hur tror vi att vi kommer kunna konkurrera i de valda branschen/fältet?
I vilket fält eller bransch vill vi utveckla vår verksamhet?
Vilka är våra kärnkompetenser?
Mimetisk isomorfism
Normativ isomorfism
Coercive isomorphism' (isomorfism genom hot)
Stakeholders har inneboende (interna) värderingar
Stakeholders har olika värderingar
Stakeholders har konkurrerande värderingar
Stakeholder har ekonomiska värderingar
Varje miljö förutsätter en optimal organisations struktur.
Organisationer kan inte förändra sin omgivande miljö.
hierarki
regler
program
möten
koordinatorer
Monotoni
Ökat behov av övervakning
Alienation
Arbetare är i grund och botten pålitliga.
Informell kommunikation för att uppnå effektivitet
“Glada arbetare är flitiga arbetare”
Begränsad lämplighet av vissa regler för en del särskilda situationer som kan uppkomma
“Blint” regel följande
En oförmåga bland regler att utvecklas i takt med en föränderlig omvärld och omgivning.
Individens egenintresse är inte oförenligt med framgångsrik välfärd i samhället.
Individens egenintresse skapar förutsättningar för optimal aggregerad fördelning av resurser