Svar: När blod centrifugeras bildas två skikt. Det nedre, tyngsta skiktet är rött och innehåller blodkroppar, medan det övre skiktet är en svagt gul vätska som kallas blodplasma.
Röda blodkroppar som transporterar syre,
Blodplättar som hjälper blodet att levra sig,
Vita blodkroppar som deltar i kroppens försvar mot infektioner.
Svar: Alla blodkroppar bildas ur stamceller i skelettets röda benmärg.
Svar: Blodplasman innehåller främst vatten och lösta ämnen som salter, vitaminer, hormoner, glukos och blodproteiner. Proteinerna påverkar den osmotiska vattenupptagningen till blodet och hjälper till att hålla blodets vätskenivå.
Svar: Fibrinogen är ett blodprotein som behövs för att blodet ska kunna levra sig. Om fibrinogen tas bort från plasman, återstår serum.
Svar: De röda blodkropparna transporterar syre tack vare sitt innehåll av hemoglobin, vilket också ger dem deras röda färg.
Svar: Röda blodkroppar är små (ca 7 tusendels millimeter i diameter), skivformade med en fördjupning i mitten, och de saknar cellkärna. Detta gör att de har en större yta och kan ta upp mer syre.
Svar: Det finns ca 5 miljoner röda blodkroppar per kubikmillimeter blod, men personer som lever på hög höjd kan ha över 7 miljoner per kubikmillimeter.
Svar: Anemi är ett tillstånd där blodets förmåga att transportera syre är nedsatt, oftast på grund av järnbrist som stör nyproduktionen av hemoglobin. Andra orsaker kan vara brist på vitamin B12 eller B9 (folsyra).
Svar: Järnbrist kan förebyggas genom att äta järnrik föda, som lever, ägg och spenat. C-vitamin förbättrar upptaget av järn, medan kaffe och te kan motverka upptaget på grund av tanniner.
Svar: Röda blodkroppar lever ungefär fyra månader och kan inte föröka sig eftersom de saknar cellkärna. Detta ställer krav på kontinuerlig nyproduktion av röda blodkroppar från benmärgens stamceller.
Svar: Vid mätning av blodvärdet mäts hemoglobinhalten (Hb-värdet). För kvinnor bör Hb-värdet vara högre än 120 g/dm³ blod och för män drygt 130 g/dm³.
Svar: När ett blodkärl skadas, fastnar blodplättar vid skadan och förändras så att de kan klibba fast vid varandra. Detta bildar en plugg av blodplättar som täpper igen skadan.
Svar: Fibrinogen är ett plasmaprotein som omvandlas till fibrintrådar vid en blödning. Dessa fibrintrådar förstärker pluggen av blodplättar och binder andra blodkroppar för att skapa ett nät som täpper igen såret.
Svar: Sårskorpan bildas för att stoppa blödningen och skydda det skadade området från ytterligare skador och infektioner. Den består av levrat blod som har koagulerat vid skadan.
Svar: Inom 2-5 minuter kan en plugg av blodplättar bildas som täpper igen det skadade blodkärlet, särskilt vid mindre skador.
Svar: Vid större skador behövs en sårskorpa av levrat blod. Detta sker genom att skadade celler avger ämnen som startar en serie kemiska reaktioner, vilket leder till att fibrinogen omvandlas till fibrintrådar som bildar ett nät för att fånga in blodkroppar och stoppa blödningen.
Svar: Ojämna och skadade väggar i blodkärl, som vid åderförfettning, kan aktivera blodplättar på samma sätt som vid sårskador. Detta kan leda till att proppar bildas och kanske lossnar och täpper till blodkärl.
Svar: Smittämnen, även kallade patogener, är mikroskopiska fiender som orsakar sjukdomar. Exempel på smittämnen inkluderar virus, bakterier, urdjur, maskar och svampar.
Svar: Smittämnen kan ta sig in i kroppen genom olika vägar, och kroppen har tre nivåer av försvar för att förhindra att de orsakar sjukdom.
Svar: Den första nivån består av barriärer som förhindrar smittämnen från att komma in i kroppen. Detta inkluderar slemhinnor med flimmerhår, huden, magsyrans sura miljö och tårvätskan.
Svar: Om smittämnen lyckas överlista kroppens yttre försvar, träder det icke-specifika inre försvaret in. Detta innefattar vita blodkroppar som äter upp eller förstör inkräktarna.
Svar: Det specifika försvaret aktiveras när det icke-specifika försvaret inte är tillräckligt. Det består av vita blodkroppar som kan identifiera och bekämpa ett specifikt smittämne, och de kan tillverka "vapen" mot just detta smittämne.
Svar: Ätarceller (fagocyter) är en typ av vita blodkroppar som "äter" smittämnen genom endocytos. De kan röra sig genom blodkärlens väggar för att patrullera i vävnaderna utanför blodomloppet.
Svar: Feber är en del av det icke-specifika försvaret och framkallas av signalämnen från ätarceller. Feber ökar kroppstemperaturen, vilket hämmar förökningen av bakterier och virus, och gör att immunförsvaret arbetar snabbare. Temperaturen ska dock inte bli för hög, eftersom det kan skada kroppen.
Svar: Vid en inflammation, som kan uppstå vid skador eller infektioner, ökar blodflödet till det angripna området, vilket gör att området blir rödare och varmare. Vita blodkroppar och blodplättar strömmar till platsen för att bekämpa smittämnen och påbörja läkningsprocessen.
Svar: Histamin, ett signalämne som frigörs av vita blodkroppar, vidgar blodkärlen och ökar blodflödet till det inflammerade området. Det gör att vita blodkroppar kan bekämpa smittämnen och att blodplättar hjälper till att läka skadan. Histamin orsakar även svullnad genom att celler i kapillärväggarna svullnar.
Svar: Var består främst av döda ätarceller som har förbrukats i striden mot smittämnen. Detta bildar en trögflytande vätska.
Svar: Det specifika försvaret aktiveras när det icke-specifika försvaret inte är tillräckligt. Det sköts av vita blodkroppar som lymfocyter, och de angriper specifika smittämnen genom att känna igen antigener. Lymfocyter kan även bekämpa kroppens egna defekta celler, som virusinfekterade eller cancerceller.
Svar: Antigener är molekyler på ytan av smittämnen (eller defekta celler) som lymfocyterna känner igen och angriper. Dessa antigener aktiverar lymfocyterna att starta försvarsreaktioner mot det specifika smittämnet.
Svar: Mördarceller dödar smittämnen eller defekta celler genom att binda sig till dem och utsöndra ämnen som dödar dem. B-lymfocyter bildar antikroppar som binder sig till antigener på smittämnen, vilket gör dem lämpliga för upptäckt och förstöring av ätarceller.
Svar: Minnesceller bildas när lymfocyter reagerar på ett smittämne. Dessa celler minns smittämnets antigener och gör att kroppen snabbt kan reagera om smittämnet återkommer, vilket ger en snabbare och effektivare försvarsreaktion.
Svar: Aktiv immunitet uppstår när kroppen själv bildar minnesceller efter en infektion eller vaccination. Passiv immunitet innebär att kroppen får färdiga antikroppar från en annan individ, exempelvis genom bröstmjölk eller via en injektion.
Svar: Vaccination aktiverar immunförsvaret genom att introducera ett försvagat eller dött smittämne i kroppen. Detta gör att kroppen bildar minnesceller och är förberedd att snabbt bekämpa smittämnet om det återkommer.
Svar: Den engelske läkaren Edvard Jenner upptäckte att människor som haft kokoppor inte blev sjuka av smittkoppor. Han utvecklade vaccin genom att ympa kokoppor på människor för att ge dem skydd mot smittkoppor. Detta ledde till att smittkoppor nästan utrotades globalt, och år 1980 förklarades världen fri från sjukdomen.
Svar: En allergi innebär att immunförsvaret överreagerar mot ämnen, kallade allergener, som kroppen normalt borde vara tolerant mot. Exempel på allergener inkluderar pollen, djurmjäll, kvalster eller vissa matprodukter.
Svar: Allergener är ämnen som orsakar allergiska reaktioner i kroppen. De kan vara proteiner i exempelvis pollen eller djurmjäll och orsakar att immunförsvaret reagerar kraftigt.
Svar: Vid en allergisk reaktion frigörs histamin, ett signalämne, som gör att blodkärl sväller och "läcker vätska", vilket orsakar inflammation. Detta kan leda till symptom som nässelfeber, astma eller hösnuva beroende på var i kroppen reaktionen sker.
Svar: Hösnuva är en allergi mot pollen, ofta från växter som sälg, björk och gräs. Den orsakar rinnande näsa, kliande ögon och svullnad. Symtomen är vanligast under pollensäsongen på våren och försommaren.
Svar: Nässelfeber är en allergisk reaktion som orsakas av histaminfrisättning i huden, vilket leder till upphöjda, rodnande och kliande utslag. Det kan orsakas av vissa livsmedel, som jordgubbar eller skaldjur, men ibland finns ingen uppenbar orsak.
Svar: Astma är en inflammation i luftrören som gör det svårt att andas. Allergisk astma orsakas ofta av pollen, pälsdjur eller kvalster, medan icke-allergisk astma kan utlösas av irriterande ämnen som kall luft eller tobaksrök.
Svar: Anafylaktisk chock är en allvarlig allergisk reaktion som orsakar kraftigt blodtrycksfall och kan vara livshotande. Det uppstår när histamin orsakar att blodkärlen vidgas, vilket leder till ett snabbt blodtrycksfall och svullnad i andningsvägarna.
Svar: Allergiskt kontakteksem uppstår när metaller som nickel reagerar med hudceller, vilket får immunförsvaret att angripa cellerna och orsaka utslag och sår.
Svar: Allergier har ökat på senare år, och flera faktorer tros spela in. En teori är den "hygienhypotesen", som säger att barn som växer upp i renare miljöer med mindre kontakt med mikrober har ett immunförsvar som inte får tillräcklig "träning". Andra faktorer som nya kemiska produkter och inomhusmiljöer tros också bidra.
Svar: Ja, allergier kan påverkas av genetiska faktorer. Barn vars föräldrar har allergier löper högre risk att utveckla allergiska reaktioner själva.