Filosofi instud.
Skepticism
Sinnena går inte att lita på, finns ingen möjlighet att kunna grunda ens kunskap i något för det är alltid “hur vet du det?”. Detta är skepticismens kärna.
Skepticism är ett sätt att ifrågasätta kunskaps-påståenden som bara baseras på ren tro
Relativism
Det som är sant för dig, behöver inte vara sant för mig”.
Kognitiv relativism: Det finns ingen objektiv sanning, om den finns kan man komma åt den?
Schizofreni kan ses som att det är någon besatt av demoner eller ett annat perspektiv är att det är effekt av droger.
Empirism
Kunskapskedjan tar slut när ett påstående blir sant, kommer man till Göteborg av vägen till höger har man fått en erfarenhet och därav slutar kunskapskedjan.
Rationalism
Kedjan slutar när man inser att man är på väg mot Göteborg när man ser Göteborg i horisonten. Man rationaliserar saker i sitt huvud och förstår med intellektet.
Primära egenskaper
Mätbara saker, objektiva saker, saker med en specifik längd eller form. T.ex ett bord.
Sekundära egenskaper
Medvetandet man får när man observerar det objektivas primära egenskaper. Bord till exempel har primära egenskaper som form och längd men sekundära egenskaper uppstår när man känner på bordet och får en uppfattning om hur det doftar, smakar eller känns.
Kritisk realism
Kunskapsteoretisk uppfattning som säger att man ska vara kritisk till realitet, allt är inte som vi uppfattar det
Naiv realism
Tvärtom mot Kritisk realism, allt är precis som vi uppfattar det med hjälp av våra sinnen
Kritisk idealism
Säger att verkligheten är beroende av människas medvetande och av hur vi uppfattar den
Kunskapsteoretisk idealism
Besvarar den epistemologiska frågan om vår kunskaps giltighet med att det enda vi har är kunskaper genom erfarenheter och mentala upplevelser som finns i medvetandet
Substans (finns 2 typer)
En substans består av primära och sekundära egenskaper enligt Locke, medans Berkley menade att den kritiska realismen förutsätter existensen av något som många skulle kalla en materiell substans.
Sinnesintryck
Vad vi uppfattar genom vara sinnen som lukt, hörsel, syn, känsel och smak
Påståendekunskap
Det är en typ av kunskap som rör påståenden eller fakta om världen. T.ex att veta att tomat är en frukt, att solen är en stjärna
Utförandekunskap
Det är en typ av kunskap som handlar om hur man utför olika uppgifter eller aktiviteter. T.ex att man vet vad man gör när man simmar eller pratar
Erfarenhetskunskap
Något som är personligt och individuellt, människor har egna kunskaper utifrån sina egna tidigare erfarenheter
Förnuftkunskap
Människans förnuft som finns hos alla, den är nödvändig och kommer före erfarenheter
Åskådningsformer
Åskådningsformerna utgör inga kategorier och är endast två: rum och tid. T.ex ett par blåfärgade glasögon gör att verkligheten uppfattas som blåtonad, uppfattar förnuftet verkligheten som rumslig, tidslig och kausal (orsaksbestämd) För att man ska uppfatta dessa så måste de först passa in i de former som vårat medvetande har, Kant kallar dessa för Åskådningsformer
Tinget-i-sig
Det handlar om att vi inte kan uppfatta tinget, eller verkligheten, som det är i sig självt, utan bara som vi uppfattar det med våra subjektiva sinnen
3 kriterier som ska uppfyllas för att en uppfattning ska få kallas för kunskap
1. Det ska vara sant.
2. Den som har kunskapen måste vara övertygad om att det är sant.
3. Att man har goda skäl att man är övertygad att något är sant.
Vilka är de "goda skäl" som kopplas till det tredje kriteriet till att något ska få kallas kunskap
3.1. Sinnesintryck, saker som syn, hörsel, doft, smak och känsel. “Jag känner doften av rosor” därför är jag övertygad om att det är en ros jag hittat, därav blir det sant.
3.2. Minnen, jag minns att jag har gjort något och kommer ihåg det och därför är jag övertygad att det är sant.
3.3. Induktiv slutledning, utifrån tidigare erfarenheter, antar man att det får samma resultat igen. I Europa har vi vita svanar, vi antar att det bara finns vita svanar men det finns svarta i Australien.
3.4. Deduktion, jag drar slutsatser utifrån saker jag kan 100 procent bevisa. T.ex alla människor har fötts och därför har jag fötts, alla människor kommer dö osv.
3.5. Självklara sanningar, regler som man anser eller har bestämt ska vara sanna enligt matte, till exempel parallellaxiom.
Decartes drömargument
Argumentet innebär att vi ibland drömmer något som känns så verkligt, men detta är ju i vår hjärna och det gör vår hjärna mindre pålitlig. Det finns bara en typ av kunskap som är "klar och tydlig" och som inte kan ifrågasättas: kunskapen om vår egen existens. Det är en säker grund för kunskap
Descartes redogörelse för hur vi kan lita pa gud att kunskap vi har är sann.
Descartes argumenterade för att Gud är en allsmäktig och perfekt varelse som inte kan vilseleda oss. Således, om Gud existerar och är god, skulle han inte låta oss bli vilseledda när vi använder vårt förnuft för att förstå världen.
Varför Locke menar att våra sinnesintryck skulle vara onödiga om vi antar att Descartes har rätt
Locke ifrågasatte idén att vi skulle behöva Guds inblandning för att uppnå kunskap och istället betonade han vikten av vår erfarenhet och observation av världen.
Humes tankar om orsaksprincipen
Humes ifrågasatte orsaksprincipens giltighet genom att hävda att vi inte kan observera orsakssamband direkt, bara repetitioner av händelser som följer varandra i tid. Om man förklarar hans åsikter genom ett biljardspel: om man t.ex. stöter en kula som i sin tur knackar till en annan kula som börjar rulla så kan vi anta att den andra kulans rörelse är ett resultat av vår stöt.
Humes förklaring kring intryck och kopplingen till kunskap (kunskapsteoretisk idealism)
Han betonade att vårt sinne är begränsat till att bara kunna känna igen och förstå det som är vår erfarenhet. All kunskap är baserad i sinnesintryck
Berkeleys förklaring till hur/varför vi uppfattar världen runt oss
Han sa att den fysiska världen existerar genom vår uppfattning av den. Han hävdade att allt vi kan veta om världen är genom våra sinnesintryck och att den fysiska världen bara är idéer i vårt sinne, med Gud som medlare av dessa sinnesintryck.
Kants kritik av Humes tankar om orsaksprincipen
Kant argumenterade att vår förståelse av orsak och verkan inte bara kommer från sinneserfarenhet utan också från medfödda mentala kategorier som är nödvändiga för att organisera och tolka vår erfarenhet.
Varför kunskap är social och relativ enligt Naomi Scheman
Hon menar att vår förståelse inte är objektiv utan influeras av våra sociala och kulturella bakgrunder.
Hur man kan få kunskap om andras själsliv/medvetande enligt Wittgenstein?
Wittgenstein menade att vi inte kan få direkt kunskap om andra personers själsliv eller medvetande, endast tolka deras handlingar och språk i deras specifika sociala sammanhang
Hur man kan få kunskap om andras själsliv/medvetande enligt Ayer?
Enligt Ayer kan vi inte få kunskap om andras själsliv eller medvetande eftersom det är subjektivt och internt till varje individ. Vi kan bara spekulera baserat på observation av deras beteenden.
Hur man kan få kunskap om andras själsliv/medvetande enligt Overall?
Overall menar att vi kan förstå andras själsliv genom att observera deras beteenden och samtidigt utveckla empati för deras inre tankar och känslor.