biologisk psykologi
Beskriv grundtankarna inom biologisk psykologi.
Biologisk psykologi kopplar psykologi till evolutionsteori och ser kropp och själ som en enhet. Beteenden, tankar och känslor förklaras genom kroppsliga processer, särskilt hjärnan och nervsystemet. Neuropsykologi studerar hur hjärnan kontrollerar funktioner. Kemiska substanser som hormoner och signalsubstanser påverkar oss mentalt. Detta perspektiv blev populärt på 1900-talet och kallas psykobiologi.
På vilket sätt används evolutionen för att förklara människans tankar, känslor och beteenden?
Evolutionspsykologi förklarar beteenden som resultat av överlevnadsfördelar genom generationer. Människans gener är anpassade efter den miljö våra förfäder levde i, som jägare och samlare. Exempelvis är våra fobier ofta relaterade till hot från tidigare miljöer, som höga höjder eller farliga djur, snarare än moderna faror som bilar.
Vad menas med att det biologiska perspektivet är deterministiskt?
Det biologiska perspektivet är deterministiskt, vilket innebär att vårt beteende styrs av biologiska faktorer som gener, hjärnstruktur och kemiska processer, snarare än fria val eller yttre faktorer.
Beskriv interaktionen mellan arv och miljö, ge ett konkret exempel.
Arv ger oss grundläggande egenskaper, medan miljön påverkar hur vi utvecklas. Miljön kan vara biologisk (som kost och sjukdomar) eller social (som kultur och uppväxt).
Redogör för våra nervsystem och hur en signal skickas genom en nervcell.
Det centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) skickar signaler till och från kroppen. Skador på ryggmärgen kan leda till förlamning. Det perifera nervsystemet skickar signaler mellan kroppen och hjärnan. Det motoriska nervsystemet styr medvetna rörelser, medan det autonoma styr icke-medvetna funktioner som hjärtslag.
Vad gör de olika delarna i hjärnan för våra beteenden, känslor och tankar?
Lillhjärnan sitter längst bak i ditt huvud och den har hand om viktiga system som sköter dina rörelser och balans. Information från alla dina olika sinnen samordnas här så att du får ett flyt i dina rörelser och exempelvis kan hålla balansen när du cyklar eller fångar en boll som kastas emot dig.
Hjärnbarken, som är den yttre delen av storhjärnan, brukar delas in i 4 olika lober (8 om man tänker att det även finns höger och vänster av varje): nacklob, tinninglob, hjässlob och pannlob.
Pannloben har hand om koncentration, omdöme, tal och kontroll av handlingar.
Hjässloben har hand om orienteringsförmåga, avståndsbedömning, praktisk förmåga och skriv- och räkneförmåga.
Tinningloben har hand om minne, inlärningsförmåga, språk och lukt.
Nackloben har hand om syn och att känna igen sig.
Lillhjärnan: Rörelse och balans.
Förklara vad det innebär att hjärnan är plastisk.
Hjärnan är plastisk, vilket betyder att den kan skapa nya kopplingar och återhämta sig från skador, vilket gör att vissa förlorade funktioner kan återställas.
Vad är signalsubstanser och vad har de för betydelse för hur vi mår?
Signalsubstanser är kemiska ämnen som påverkar vårt humör och beteende. Exempel:
Serotonin: Reglerar sömn, aptit och välmående.
Dopamin: Påverkar motivation och belöning.
Adrenalin: Förbereder kroppen för stress eller fara.
Kortisol: Stresshormon som kan skada hjärnceller vid långvarig stress.’
Hur kan träning påverka hjärnan, så att vi kan bota psykisk ohälsa?
Fysisk aktivitet förbättrar mental hälsa genom att öka produktionen av signalsubstanser som serotonin och dopamin, vilket förbättrar humöret och minskar stress.
Vilken kritik kan riktas mot det biologiska perspektivet?
Det biologiska perspektivet kan leda till medicinska lösningar som inte tar hänsyn till individens livssituation. Fokusering på biologiska orsaker kan ignorera miljömässiga faktorer, vilket kan göra att vi missar underliggande orsaker till problem.
Vilka likheter och skillnader finns mellan det biologiska perspektivet och de övriga vi har gått igenom?
Det biologiska perspektivet ger vetenskapliga förklaringar för hur vi fungerar, men saknar de psykodynamiska och kognitiva förklaringarna om hur miljön påverkar oss. Tillsammans med andra perspektiv ger det en mer komplett bild av människan.
Hur skulle man kunna använda den biologiska psykologin för att förklara vårt beroende av mobiler?
Mobilen och allt vi ser på sociala medier etc blir som en belöning. Belöningen utsöndrar dopamin (en signalsubstans) som är en nyckelroll för att skapa positiva känslor, det blir alltså kemiska reaktioner i hjärnan. Man kan beskriva det som en positiv förstärkning vilket vi kan koppla till behaviorismen, där man uppmuntrar ett beteende genom att låta det följas av en positiv konsekvens. I och med belöningen vi får så kopplar hjärnan ihop mobilen med positiva känslor.