pretiodiska systemet
elementpqrtiklar
De minsta byggstenarna i en atom: protoner, neutroner och elektroner
Atomkärna
Den centrala delen av atomen där protoner och neutroner finns.
elektronskal
Skalen runt atomkärnan där elektronerna befinner sig. Exempel: K-, L-, M-skal
neutron
En oladdad partikel i atomkärnan.
proton
En positivt laddad partikel i atomkärnan.
Elektron
En negativt laddad partikel som kretsar runt atomkärnan
valenselektron
Elektronerna i atomens yttersta skal, som bestämmer dess kemiska egenskaper.
isotoper
Atomer av samma grundämne med olika antal neutroner, t.ex. kol-12 och kol-14.
atomnummer
Antal protoner i atomkärnan, unikt för varje grundämne.
masstal
Summan av protoner och neutroner i kärnan.
grupper
Lodräta kolumner i periodiska systemet. Atomer i samma grupp har lika många valenselektroner.
perioder
Vågräta rader i periodiska systemet. Alla grundämnen i samma period har lika många elektronskal.
Alkalimetaller
Grupp 1 i periodiska systemet. Mycket reaktiva metaller, t.ex. litium (Li), natrium (Na), kalium (K)
halvmetaller
Grupp 1 i periodiska systemet. Mycket reaktiva metaller, t.ex. litium (Li), natrium (Na), kalium (K)
ickemetaller
Grundämnen som saknar metalliska egenskaper, t.ex. syre (O) och kol (C).
halogener
Grupp 17 i periodiska systemet. Mycket reaktiva icke-metaller, t.ex. fluor (F), klor (Cl)
ädelgaser
Grupp 18 i periodiska systemet. Reagerar nästan aldrig, t.ex. helium (He), neon (Ne), argon (Ar)
joner
Atomer eller molekyler med elektrisk laddning eftersom de förlorat eller tagit upp elektroner
positiva joner
Atomer som förlorat elektroner och fått en positiv laddning (exempel: Na⁺, Ca²⁺)
negativa joner
Atomer som tagit upp elektroner och fått en negativ laddning (exempel: Cl⁻, O²⁻)
ädelgasstruktur
En stabil elektronstruktur med fullt yttre elektronskal, som ädelgaserna har. Andra atomer strävar efter denna struktur genom att bilda joner eller moleky