Hjärnan
Vilka fyra delar består hjärnan av?
1. Storhjärnan (cerebrum)
2. Mellanhjärnan (diencephalon)
3. Hjärnstammen (truncus encephali) - reptilhjärnan
4. Lillhjärnan (cerebellum)
Mellan lillhjärnan och hjärnstammen - fjärde ventrikeln = hålrummen med cerebrospinalvätska (tredje ventrikeln ligger ovanför hjärnstammen)
Beskriv storhjärnans delar
- Två hemisfärer, höger (information från vänster kroppshalva) och vänster (information från höger kroppshalva) hjärnhalva
- Corpus callosum (bryggen mellan sidorna) - hjärnbalken.
- Två fåror som är lika för alla (annars har hjärnorna indviduella väck): Sidofåran (sulcus lateralis) och Centralfåran (sulcus centralis)
- Fyra lober med olika associationsareor
1. Pannlob (frontallob) - tal och smak = planerings delen
2. Hjässlob (parietallob) motorik och sensorik
3. Tinninglob (Temporallob)- hörsel, språkförståelse och lukt
4.,Nacklob (Occipitallob)- syn
Beskriv mellanhjärnans delar
1. Talamus
- Två Halvor, en i varje hjärnhalva (främre delen tillhör limbiska systemet = minnen/känslor)
- Omkopplingsstation för de flesta sensoriska impulser från ryggmärgen och hjärnstammen till cortex (hjärnbarken som tar emot sensorisk information och skickar ut motorisk information)
- Förmedlar motorisk information från cerebellum och basala ganglierna (kärnor (cellkroppar) inne i storhjärnan) till cortex.
- Förmedlar nervsignaler mellan olika delar av storhjärnan.
2. Hypotalamus - består av ett antal viktiga kärnor
- Länk mellan nervsystemet och endokrina systemet, styr ANS, grundläggande drifter:
- Dygnsrytm
- Temperaturreglering
- Sexualdrift
- Hunger och törst (om blodtrycket sjunker)
- Osmolaritet (mängden lösta ämnen i blodet)
- Är med och styr hypofysen
3. Hypofysen
- Överordnad endokrin körtel, som hänger ihop med hypotalamus
Var styrs kroppens tempertur ifrån och hur går det till?
Regleras i hypotalamus:
- Kroppens termostat – jämför hela tiden information från termoreceptorer med referensvärde
- (Reglerar genom att ta på kläder)
- Kärlsammandragning/vidgning
- Svettning
- Muskelaktivitet – höja eller sänka värmeproduktion
Beskriv hjärnstammen
1. Mesencephalon - Mitthjärnan
- Reflexcentra med kärnor för t.ex.syn- respektive hörselreflexer
- Akvedukten som förbinder tredje och fjärde ventriklarna (hålrum med cerbrospinalvätska)
- Kärnor för orientering mot nytt
2. Pons - Bryggan
- Nervbanor förbinder lillhjärnan med mitt- och mellanhjärnan och ryggmärgen
- Centra för lungventilation
3. Medulla oblongata – Förlängda märgen
- Respiratoriska- och kardiovaskulära centra som reglerar tex lungventilation, blodtryck, hjärtats aktivitet.
- Autonoma reflexer t.ex. kräk-och svälj reflexen och styrning av inre organ
- Överkorsning av afferent och efferent information
I hjärnstammwn finns också Retikulära aktiveringssystemet (RAS) (vakenhet)
Vilka delar ingår i limbiska systemet?
1. Delar:
- Främre talamus
- Hypotalamus
- Amygdala (varnar när man blir rädd)
- Hippocampus (är med och lagrar in minnen)
2. Uppgift:
- Skapa känsloupplevelser
- Skapa och framkalla minnen
- Länk mellan det medvetna och autonoma funktioner
- Stimulerar motivation (och belöning)
Summering av hjärnans fyra delar och dess funktion
1. Hjärnbarken (kortex)
- Medvetande, tankar
- Viljestyrda rörelser, känselintryck
2. Limbiska systemet
- Känslor, minnen
3. Mellanhjärnan (Talamus, hypotalamus och hypofysen)
- Samordning, reglering av homeostas/ANS, aptit, sömn, sexualitet, ämnesomsättning
4. Hjärnstammen
- Cirkulation (blodtryck, puls), andning, matspjälkning,
vakenhet/uppmärksamhet
Beskriv hjärnans utveckling
Hjärnceller lever livet ut och skapar inte nya.
- Efter födsel förändras antal hjärnceller väldigt lite (de celler som inte används eller får stimulans förtvinar de när du är barn)
- Vikten ökar mycket (Myelinisering, Utveckling dendriter och Nya synapser)
- Sensoriska och motoriska delar mognar först
- Intellektuella funktioner mognar till 25 års ålder - konskevenstänket är det sista som mognar hos oss
- Kopplingsmönster kan ändras trots genetik
- Huvuddragen i kopplingsmönster fastläggs första 2-3åren
Beskriv hjärnans tre hinnor
Tre lager av hjärnhinnor direkt under skallbenet - s k meninger
- Dura mater - hårda hjärnhinnan vars ena blad ligger klistrad mot skallbenet (stram bindväv), Går ner i loberna mellan höger och vänster hjärnhalva och delar in hjärnan i fack.
- Araknoidea (spindelvävshinnan)
- Pia mater (mjuka hjärnhinnan) - följer hjärnans alla vinklar och vrår.
- Dura mater sitter fast i skallbenet och går in i de största fårorna.
- Mellan Araknoidea och Dura mater kan det bildas blödning vid slag mot huvudet, subduralblödning.
- Mellan Araknoiden och Pia mater flyter cerebrospinalvätskan.
Vad heter de fyra hålrummen i hjärnan och vilken funktion har de?
- 1, 2, 3e och 4e ventrikeln - fungerar som buffertzoner vid blödningar, då trycket behöver ta vägen någonstans.
- Finns röda celler i alla ventriklar som bildar cerbrospinalvätska, Plexus choroideus.
- Rinner mellan 3 och 4 ventrikeln via akvedukten.
- Flyter runt hela hjärnan och ryggmärgen, totalt 1,5 dl.
- Bildar ca 500 ml/dygn som sedan försvinner ut i kroppen och tas upp av lymfsystemet
- Åker runt hjärnan och ryggmärgen - Subaraknoidalrummet
- Vensinus (hålrum) - araknoidalwilli går in i vensinuset.
- Funktion av liqour
- Skydd, hjärnan flyter
- Volymbuffert
- Bidrar med näring till nervvävnad
- För bort slaggprodukter
Beskriv Blod-järn barriären (Blood Brain Barrier)
- Kapillärer i hjärnan är mindre genomsläppliga än andra
kapillärer i kroppen
- Gliaceller förstärker barriären (astrocyter)
- Gaser och fettlösliga substanser (t.ex. syre, koldioxid, anestesigaser, etanol, nikotin) passerar barriären lätt OBS inte H+-joner
- Av vattenlösliga substanser är det endast vatten, esentiella
aminosyror och glukos som kan passera barriären.
- Problem för många läkemedel!
- Hjärnans nervceller får näring av glukos
Beskriv hur hjärnan syresätts
- Hjärnan försörjs av två artärer från ena sidan och två artärer från andra sida = totalt fyra artäret
- Arteria Carotis interna (från halspulsådern)
- Arteria vertebralis (från aorta i ryggmärgen)
- Går ihop i bas-artären - arteria basilaris och bildar en ring - circulus arteriosos
- Backup av blod i ringen mitt i hjärnan, men genrellt få blodkärl, liksom kranskärlen i hjärtat.
Beskriv ryggmärgen
Det centrala nervsystemet
- Nerverna går i ryggens hålrum i mitten av kotorna.
Ryggmärg, ryggmärgsnerv, mellankotsskiva, disk och ryggkota
- Samma namn som hjärnhinnorna:
- Arachnoidea
- Dura mater
- Pia mater
- Epiduralrummet
- Kranialnerver (12par), går till syn, hörsel, lukt, mm
- Ryggmärg och pia mater slutar vid L2
- Dura mater och arachnoidea mater fortsätter ner till S3 och slutar som en säck fylld med cerebrospinalvätska
- Spinalnerver (31par) - går upp till huvudet utanför
- Cervikala (halsnivå): C1-8
- Thorakala (bröstnivå): T1-12
- Lumbala (ländnivå): L1-5
- Sakrala (korsbensnivå): S1-5
- Coccygeala (svansbensnivå):1-2 st
- Hästsvansen - cauda equina (ryggmärgen slutat och det är endast ett knippe av nervrötter kvar) lämpligt ställe för provtagning, mellan L3 och L4
Hur skickas signaler in och ut genom ryggmärgen?
1. Ryggmärgens baksida, Dorsal. Tar emot afferenta signaler, sensoriska nervfibrers inkommande signaler i bakhornet.
2. Ryggmärgens framsida, Ventral. Skickar ut efferenta signaler, motoriska nervfibrer med utåtgående signaler, via framhornet.
3. Ryggmärgens sidohorn autonoma nervfibrers kanaler. Sympatiska systemet finns "bara" från T1 - T12 och L1 - L2 medan de parasympatiska systemet är kranialnerverna samt S2 - S4 (urinblåsa, mag/tarm kanal och könsorgan)
3. Ganglion, nervkärnan, som ligger utanför själva ryggmärgen, med sensoriska nervcellkroppar
Vad är dermaton?
Varje spinalnerv enerverar ett område utåt i sidled.
Cervikala dermatom (Cervikalryggen - C1 till C8)
C2: Baksidan av huvudet.
C3: Halsens nedre del och området precis ovanför nyckelbenen.
C4: Axelområdet och övre delen av bröstet.
C5: Laterala (yttre) sidan av överarmen och axeln.
C6: Laterala delen av underarmen och tummen.
C7: Mitt på handen, pek- och långfingret.
C8: Ringfingret, lillfingret och insidan av underarmen.
Thorakala dermatom (Bröstryggen - T1 till T12)
T1: Mediala (inre) sidan av överarmen och armbågen.
T2: Övre delen av bröstet och axillområdet (armhålan).
T3-T6: Huden över bröstet och bröstkorgen.
T7-T9: Området mellan bröstvårtorna och naveln.
T10: Området kring naveln.
T11-T12: Nedre delen av buken.
Lumbala dermatom (Ländryggen - L1 till L5)
L1: Ljumsken.
L2: Övre delen av lårets framsida.
L3: Nedre delen av lårets framsida och knäregionen.
L4: Mediala sidan av underbenet och stortån.
L5: Laterala sidan av underbenet och ovansidan av foten, inklusive andra till fjärde tån.
Sakrala dermatom (Sakralryggen - S1 till S5)
S1: Laterala sidan av foten, hälen och baksidan av underbenet.
S2: Mitt på baksidan av låret och underbenet.
S3: Sittområdet och insidan av låret.
S4-S5: Perinealområdet (kring anus och genitalier).
Beskriv vad grå och vit substans i hjärnan och ryggmärgen är
- Grå substans – Nervcellskroppar, dendriter och synapser
- Vit substans – Axoner, myeliniserade och omyeliniserade
- Ganglier – om cellkroppar är samlade utanför CNS
- Kärnor – om cellkropparna är samlade inne I CNS
Hur styrs skelettmuskelaturen
1. Skelettmuskelkontraktioner kan startas från sensorisk information (reflektorisk styrning) eller storhjärnan (viljestyrd).
2. Viljestyrda muskelkontraktioner börjar förmodligen i frontalloben (pannloben). Sedan sker en bearbetning och beslut fattas om hur rörelsen skall utföras. Då skickar
primära motorcortex impulser till lill-hjärnan och muskulaturen. Lill-hjärnan kan korrigera mallen så resultatet blir efter önskat.
3. Nervbanorna från hjärnan till de somatomotoriska nervcellerna i ryggmärgens framhorn kommer från somatomotoriska storhjärnsbarken (pyramidbanan,
finstämda rörelser) eller från kärnor i hjärnstammen (extra pyramidala banorna,
stora muskelgrupper).
Beskriv våra motoriska huvudbanor
1. Pyramidalbanan = 2 neuroner - reglerar finmotoriken
- Signalen startar i motorcortex i hjärnbarken
- Skickar ett stråk mellan Talamus och Basala ganglierna - Capsula interna
- Sidbytet sker i Medulla Oblongata
- Signalen går ner i ryggmärgen till "rätt" kota
- Går in i grå substansen i ryggmärgen och kopplas där om till en motorisk signal i framhornet (alfa-motorneuron)
2. Extrapyramidalbanan
- Mer postural kontroll och grovmotoriska rörelser vi inte tänker så mycket på.
- Har en extra omkoppling av signal i förlängda märgen
Vilka sensoriska huvudbanor finns det?
Baksträngsbanan registrerar tryck, beröring och proprioception (hur uttänjd en muskel är)
1. 1:sta neuronet
- Senaoriskt neuron kommer in till bakhornet på ryggmärgen (cellkroppen är i gangliet utanför ryggmärgen)
- Signalen går upp i baksträngsbanan i ryggmärgen upp till Medulla oblongatan
2. 2:a neuronen
- sker ett signalbyte i Förlängda märgen
- signalen byter sida
- Vidare upp till Thalamus
3. 3:e från Thalamus till somatosensoriska cortex
(finns även en reflexbana in till märgen som dirket kan skicka signal till främre hornet om läget är akut, input från smärtreceptorer och temperaturreceptorer)
Spinotalamiska banan - leder smärta och temperatur
1. 1a neuronet från sinnesceller till ryggmärgen via bakre hornet. Sker både sidbyte och en omkoppling i ryggmärgen
2. 2a neuronet från ryggmärgen till Thalamus (ingen omkoppling i medulla oblongata)
3. 3e neuronet från Thalamus till sensoriska barken
Beskriv de fem delarna i reflexbågen?
1. Sinnescell (registrerar t ex smärta)
2. Sensorisk nervfiber/signal in till ryggmärgen
3. Samordnande centrum i hjärnan eller ryggmärgen som kopplar om en sensorisk afferent signal till en motorisk efferent signal. Sker via ett s k internevron.
4. Motorisk nervfiber som skickar ut efferent signal
5. Muskel- eller körtelcell.
Två viktiga reflexer är:
- Böjreflexer eller smärtreflex (när man lagt handen på en varm platta)
- Sträckreflex
1. Muskelspole som sträcks
2. Skickar signal in i ryggmärgens bakhorn
3. Signalen förs direkt vidare ner till framhornet (inte någon omkoppling)
4. Signalen går tillbaka till muskeln och säger att den sks dra ihop sig till ursprungsläget.
Vad är en reflex?
- Automatiskt och snabbt svar på sensorisk stimulering
- Somatiska reflexer (t.ex. böjreflexen och sträckreflexen)- hjälper till att styra skelettmuskulatur.
- Autonoma reflexer - styr glatt muskulatur, hjärtmuskulatur och körtlar.
Beskriv det autonoma nervsystemet
1. Två nervceller mellan CNS och målcellerna.
- Första (preganglionära) nervcellen har cellkroppen i CNS i hjärnstammen eller i ryggmärgen.
- Den andra (postganglionära) nervcellen har sin cellkropp i autonoma ganglier utanför CNS.
- De postganglionära autonoma nervcellerna skickar axoner till målcellerna.
2. Sympatiska nervsystemet:
- Utgångspunkt i ryggmärgen (T1-L2)
- Pre- och postganglionära fibrer är ordnade i sympatiska gränssträngen.
- En preganglionär fiber bildar flertalet synapser med postganglionära fibrer och det reslulterar i många korsförbindelser som i sin tur resulterar i att i det
sympatiska nervsystemet kan påverka flera målorgan samtidigt.
- Binjuremärgen tar emot preganglionära sympatika axoner direkt från ryggmärgen och bildar synapser med binjuremärgens sekretoriska del.
3. Parasympatiska nervsystemet:
- Utgångspunkt kranialt och sakralt
- De parasympatiska ganglierna och de postganglionära neuronernas cellkroppar ligger i närheten av målorganen eller i dess väggar
- Påverkar som regel endast ett eller ett fåtal organ.
- Enteriska nervsystemet ( innerverar matspjälkningskanalens glatta muskulatur) är ett komplicerat nätverk av nervceller där bland annat postganglionära parasympatiska nervceller finns.
Beskriv styrning av de autonoma nervsystemet
- Övergripande styrning av hypothalamus som har nära kontakt
med limbiska systemet och förbindelser med storhjärnsbarken.
- Integrerande centrum för autonoma reflexer finns i ryggmärgen, medulla oblongata och hypothalamus.
- Gas/bromsfunktion i vissa organ
- Graderad aktivitet i vissa organ, t ex hjärtat
- Sympatikus extra hormonfrisättning från binjuren
Beskriv autonoma reflexer
- Avgörande (tillsammans med det endokrina systemet) för homeostasen.
- Sinnesscellerna som ingår i de autonoma reflexbågarna registrerar förändringar i kroppens inre miljö (men skickar sällan information vidare till storhjärnsbarken).
Negativ återkoppling i kontrollen av homeostasen:
1. En förändring av kroppens inre miljö registreras av sinnesceller.
2. Sinnescellener skickar information om förändringen till ett samordnande centrum i CNS.
3. Från ett referensområde i hjärnan får det samordnande centrat hela tiden information om vilken impulsfrekvens de sensoriska nervfibrerna borde ha.
4. Centrumet jämför denna referensaktivitet med den mottagna impulsfrekvensen. Om dessa värden inte stämmer överrens ändrar centrumet impulsfrekvensen i
autonoma motoriska nervceller som innerverar målcellerna så att förändringen i den inre miljön motverkas.
Hur reagerar sympatiska systemet i kroppen?
Skärper koncentration - Uppmärksamhet/RAS
Mer segt saliv - Spottkörtlar
Ökad frekvens och kontraktionskraft - Hjärta
Kontraherar/Vidgar - Blodkärl
Vidgade bronker/bronkioler - Respiration
Ökad blodgenomströmning - Skelettmuskulatur
Ökad svettning - Svettkörtlar
Minskad aktivitet - Mag/tarmkanalen
Frisätter glukos till blodbanan - Näringshantering
Frisätter adrenalin (kortisol) - Binjure
Frisättning av tårar - Tårkörtlar
Håller blåsans slutmuskel stängd - Urinblåsa
Ejakulation/Orgasm - Könsorgan
= Kortsiktigt prestationshöjande,
långsiktigt nedbrytande (katabolt)
Hur reagerar det para-sympatiska systemet i kroppen?
Uppmärksamhet/RAS - Blir loj
Spottkörtlar - Vattnigare saliv
Hjärta - Minskad frekvens och kontraktionskraft
Blodkärl - Gör inget (endast för erektion)
Respiration - Sammandragning av bronker/bronkioler
Skelettmuskulatur - Minskad blodgenomströmning
Svettkörtlar -
Mag/tarmkanalen - Ökad aktivitet
Näringshantering - Bygger upp energidepåer
Binjure -
Tårkörtlar - Tårbildning
Urinblåsa - Kan kissa
Könsorgan - Erektion/körtelsekretion
Vad heter lill-hjärnan på latin och vad händer där?
- Cerebellum
- Kallas för livets träd för dess rikt väckad bark
- Styr motoriken - fin-justerar rörelsen som planeras i stora hjärnans bark, justerar den tänkta rörelsen efter input från signaler från syn, hörsel, mm. Justerar posturala muskler och hållning (balans) och skickar tillbaka signalen till hjärnbarken.
- Består av två hemisfärer
Beskriv hjärnbarken
- Består av sex eller sju lager nervceller
- Består av 52 stycken - Broddmanareor
- Två fåror som är lika för alla;
- Centralfåran - sulcus centralis, som skiljer pann-lob (frontal-lob) från hjäss-lob (Parietallob)
- Sidofåran - Sulcus lateralis, området innaför fåran kallas för Insula
Beskriv de viktigaste områdena i hjärnan
1. Somatosensoriska barken (ligger precis bakom centralfåran i hjässloben) - tar emot kroppens (hud, muskler och leders) nervimpulser. Tunga, mun, näsa, öga, tumme har stor del av hjärnbarkens yta. Sinnena smak och känsel sitter här.
2. Motoriska barken (ligger precis framför centralfåran) - styr kroppens olika rörelser och motsvarande karta över kroppen på hjärnbarken som somatosensoriska barken.
3. Premotorcortex (framför motoriska barken) - planerar rörelserna och skickar signal till motoriska barken.
4. Hörselcenter (tinningloben vid sidofåran) - Karta som representerar de olika delarna av snäckan (0,5 - 16 kHz)
5. Primära syncentrat (bakersta delen av nackloben) - karta över näthinnan
6. Luktsinnet - kopplas inte om i talamus utan det primära luktcentrat ligger i hjärnan där främre delen av tinningloben möter framloben. Ligger nära det limbiska systemet.
7. Språkdelen - samverkan mellan två delar i vänster hjärnhalva, dels att kunna prata, dels att tolka det som sägs. (Brocas och Wernickes areor). Speciella nervbanor mellan de två områdena.
Beskriv kranialnerverna
- 12 stycken
- 1 och 2 ansluter direkt till stora hjärnan
- 3 till 12 ansluter direkt till hjärnstammen
- 1 = luktnerven, afferent och sensorisk
- 2 = synnerven (korsas i synkorset)
- 5= trillingnerven, sensorisk nerv från känsel i ansiktet
- 7 = Ansiktsnerven, alla ansiktsmuskler
- 8 = Hörsel och balans nerven
- 10 = Vagus-nerven (nervus vagus) går ut i kroppen till lungorna, hjärtat, magsäcken och tarmarna - del av parasympatiska systemet
Hur får hjärnan energi?
Endast via glukos - inga andra energimolekyler kommer förbi blod/järn barriären
Vad är interneuroner?
Interneuroner är nervceller som fungerar som “kopplingsstationer” i nervsystemet. De förmedlar signaler mellan andra nervceller, ofta mellan sensoriska nervceller (som tar emot intryck) och motoriska nervceller (som styr rörelser).
Var finns interneuroner?
• De finns främst i centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen).
Funktioner:
1. Signalbearbetning: De analyserar och bearbetar information innan den skickas vidare.
2. Kopplingar: Förbinder olika delar av nervsystemet för att möjliggöra komplexa funktioner, som reflexer, inlärning och tänkande.
3. Reflexbågar: I ryggmärgen deltar de i snabba reflexer, t.ex. när du drar bort handen från något varmt.
Exempel:
• När du rör vid något varmt skickar sensoriska nervceller en signal till ryggmärgen. Där aktiverar interneuroner motoriska nervceller som får din hand att dra sig tillbaka – innan hjärnan ens hunnit bearbeta vad som hände.
Vilka delar av hjärnan har störst påverkan på kroppens homeostas?
Hypotalamus och hjärnstammen.