Strukturperspektivet
Grundläggande antaganden
1.Organisationer existerar för att de är effektiva verktyg för att nå fasta mål
2.Ju mer arbetsdelning/specialisering desto effektivare
3.Samordning sker bäst genom vertikal kontroll
4.Människor motiveras av att arbeta genom belöningar (lön) och tydliga regler
5.Ineffektivitet uppstår pga felaktigt eller otydligt utformade processer och strukturer, åtgärdas genom omstrukturering
Taylorism?
Taylorism handlade om hur man kunde avindividualisera anställdas kunskap, bygga strukturkapital och utforma formaliserade processer i form av mycket noggranna arbetsbeskrivningar för hur långt de specialiserade arbetsmomenten skulle utföras.
Vilka Effektiviteter finns det och vad betyder dessa? (4st)
Inre effektivitet:
Måtten på hur mycket mycket resurser det krävs för att producera något.
T.ex hur många timmar det tar för att tillverka en bil
Yttre effektivitet:
Hur mycket resurser det går till för att tillverka något som efterfrågas, Man har koll på marknaden.
T.ex Det kanske är bättre att producera något som tar längre tid men är efterfrågar snarare än att bara producera det som går snabbast utan att ha koll på marknaden.
Systemeffektivitet:
Detta innebär hur snabbt man kan ställa om verksamheten när/om efterfrågan ändras.
Då kan det få ta lite längre tid att tillverka produkten och att snabbt kunna ställa om när efterfrågan ändras.
Flödeseffektivitet:
Tiden det tar för en kund att känna behov av en produkt, tills den är betald och levererad.
Vad är Vertikal och Horisontell kontroll?
Vertikal:
Order som kommer från de som är högt upp i hierarkin.
Horisontell:
Mer decentraliserat, man kommer fram till gemensamma beslut genom t.ex möten.
Mintzbergs Fem strukturella konfigurationer
Strategisk topp (Högsta ledningen)
Teknostruktur (Styra operativa kärnan, arbetsdela), Stödfunktioner (Ger stöd åt den operativa kärnan, städar golvet t.ex)
Mellanchefer
Operativa kärnan (Verkstadsgolvet)
Maskinbyråkrati(Mintzberg)
Arbetsmomenten är tydligt definierade och styrda i detaljnivå.
T.ex Mcdonalds, du ska lägga exakt 44 gram sallad på burgarna.
Proffesionsbyråkrati (Mintzberg)
Mer decentraliserad än maskinbyråkrati.
Främst regler och utbildningar som styr.
Profesionella arbetare med hög autonomi som styr över sitt eget arbete.
T.ex att alla ekonomer blir styrda in i ett liknande och förutsägbart tänkande.
Enkel struktur(Mintzberg)
Tydlig vertikal samordning.
Vanligt i små, unga företag. Saknar teknostrukturer och består endast av en dominant chef.
Adhocrati(Mintzberg)
Maskinbyråkratins motsats.
Saknar vertikal samordning.
Chefslös och självorganisaerad.
Horisontell samordning där personer tillsammans löser problem.
Vanligt i t.ex projekt och uppdrag.
Matrisorganisation
Rapporteringsstruktur där Team rapporterar till olika ledare
Greiners fem tillväxtfaser
Kreativitet:
Fungerar bra i början med starka ledare över en liten grupp anställda där alla är lyhörda.
Problemet blir när verksamheten växer och grundarna är ovilliga att strukturera om.
När antalet anställda växer blir det istället rörigt och ineffektivt.
Ledarskap:
Grundarna är ovilliga att strukturera om verksamheten, saknar hur det var i början.
Kris i form av ledarskap uppstår, detta löser man genom att rekrytera en ny stark och kompetent ledare.
Styrning:
Nödvändiga processer formaliseras man rekryterar mellanchefer.
Här utvecklas organisationen mot maskinbyråkrati och blir alltmer inre effektiv.
Ju större verksamheten blir, desto sämre fungerar också det som från början var ett starkt ledarskap. Personer längre ner, lägre chefer och personalen i kärnverksamheten känner till sina områden bättre än den strategiska toppen.
Autonomi:
Många kompetenta anställda i företaget lämnar då ledningen vanligtvis inte vill omorganisera.
Detta beror på att denna person har byggt upp företaget till vad det är och anser sig veta bäst, vilket inte behöver vara fallet.
Decentralisering:
Man inför inte mer vertikal kontroll utan man decentraliserar, man ger affärsenheterna större befogenheter men även eget lönsamhetsansvar. Detta leder till att ledningarna i affärsenheterna börjar dras åt olika håll.
Kontroll:
När ledningarna dras åt olika håll blir det brist på kontroll
Koordinering:
Inte hårdare topp styrning.
Affärsenhterna delas upp utifrån “produkt” och “marknad”.
Bonusar delas ut till anställda och chefer för att de ska se till hela koncernens resultat.
Byråkrati:
Till slut blir verksamheten för stor och de kommer att leda till bristande förtroende hos de olika affärsenheterna.
En kris i form av ett överflöd av tung och ineffektiv byråkrati blir resultatet. ( finns för många som bestämmer )
Sammarbeter:
Man inför team, möten, konferenser och moderna informationssystem. Då ska den vertikala kontrollen minska och göra alla affärsenheter med lyhörda för varandra.
Thompson, Tre typer av beroenden
Parallella beroenden:
Vad som görs i en enhet inte har någon direkt påverkar på vad som görs i en annan.
T.ex Telenor har Faktura-avdelning och sälj-avdelnig.
Sekventiella beroenden:
Vad som görs i en enhet, kan inte fortgå utan att det som produceras i en annan enhet är färdigt.
T.ex löpande bandet.
Ömsesidiga beroenden:
En enhets aktivitet måste löpande anpassas till vad en annan enhet gör och vice versa.
T.ex en hjärnoperation
PESTEL-modellen
Politik: Är den politiska omgivningen stabil? Kan det ske stora politiska förändringar?
Ekonomi: Hur ser ekonomin ut i de land som organisationen ska etablera sig i? Ränta osv.
Sociala faktorer: Kulturella och sociala attityder. Olika trender osv.
Teknologi: Snabb teknologi utveckling? Finns det flera konkurrerande teknologier? Vilken har störst potential? AI t.ex
Miljö: t.ex global uppvärming gör så att “gröna” teknologier blir viktigare
Legala faktorer: Fokus ligger på lagar. Det sker Legala förändringar, ny reglering, avreglering eller omreglering.
Vad är LEAN?
Resurs-snål och tidseffektiv produktion. Allting som inte skapar mervärde för kunden elimineras.
T.ex Toyota.
Man vill skapa flödeseffektivitet. Flödeseffektivitet kan ses som Värdeadderande tid delat med genomloppstid.
Modig och Åhlström, organisationers 4 “operativa tillstånd”.
Effektiva öar: Verksamheten är effektiv och kan producera varor och tjänster till låga priser
Effektiv ocean: Org är duktig på flödeseffektivitet och kan snabbt anpassa sig till marknaden
Det perfekta tillståndet: Maximera både resurs- och flödeseffektiviteten (väldigt svårt).
Öken:
Framgångsrika ledares egenskaper
Hög energinivå
Emotionellt kompetent
Stor integritet
Stort maktbehov
Intelligent
Verbal
Självkontrollerad
Vattenfallsmodellen
Allt som ingår i projektet ska analyseras, planeras och beslutas först, för att därefter genomföras.
Fasmodellen
Man sätter upp olika delmål. I slutet av varje delmål (fas), kommer man till nästa delmål och på så sätt försöka nå det planerade målet. (Mer övergripande modell av vattenfallsmodellen)