hur staten väljer att styra ekonomin
ha stabil ekonomi, låg arbetslöshet och låg inflation.
de handlar om ifall ekonomin går bra eller dåligt.
genom att kolla på arbetslöshet, tillväxt och inflation inom ett land.
BNP (produktionen i landet) ökar
man har två nål, men dem går inte att nå samtidigt.
exempel på målkonflikt är arbetslöshet och inflation. Ett annat exempel är tillväxten i ett land och miljön.
inflation är när priser på varor och tjänster stiger, medan pengarnas värde minskar.
är inflationen för låg sänker man räntan och är inflationen för hög så höjer man räntan.
ordet Laissez-faire betyder låt gå. I det här fallet kan man se det som att man vill att politiken inte ska lägga sig i ekonomin. dem ska inte göra något åt det.
Att problem med Laissez-faire kan vara att arbetslösheten inte kommer kunna räddas, eftersom staten har hand om det. Då kan de behöva lägga sig i ändå för att rädda upp det.
Det gör att man går emot hela teorin.
vi måste göra något
vi ska vara kontrapsykiska.
Det handlar om statens pengar och statens pengar kan göra att arbetslösheten minskar.
Ett problem med detta är att i längden kommer inte det funka, eftersom staten får pengar från skatten och skatten är pengar från oss "vanliga" människor.
man vill jämna ut låg/hög konjunktur så att ekonomin blir mer ballanserad.
Till exempel i en lågkonjunktur ökar man kpnsumtionen genom sänkta skatter och lägre räntor. Vid en högkonjunktur gör man tvärt om.
Innebär att kontrollera inflationen. man vill skita i arbetslösheten, till exempel genom penningpolitik.
penningpolitik styr penning mängden i ett land, alltås hur mycket pengar som finns.
man kan styra penningmängden genom tillverkningen av pengar och styrräntan.
riksbankens ränta till banken som påverkar alla räntor i samhället.
