Social stratifiering, teorier och begrepp i socialt arbete
Vad är social stratifiering?
Systematisk ojämlikhet mellan grupper av människor inom samma samhälle.
Positiva konsekvenser av stratifiering
Tillhörighet
Incitament för att förbättra sin livssituation
Vad betyder social mobilitet?
Social rörlighet inom och mellan generationer mellan olika nivåer/skikt i hierarkisk ordning.
Utbildning spelar stor roll för rörligheten.
Vilka 4 övergripande teman för våld finns?
Hedersrelaterat
Våld i nära relation
Mäns våld mot kvinnor
Mäns våld
Varför spelar val av begrepp roll inom ViNR?
Det påverkar hur problemet definieras, var skulden ligger samt hur problemet förstås i debatt, politik och praktik.
Vilka former av våld finns?
Fysiskt, pyskiskt, emotionellt, latent, mot husdjur, försummelse, sexuellt, ekonomiskt, hedersrelaterat, motvåld, digitalt våld, eftervåld osv. (Ofta kombinerade)
Teoretiska perspektiv på ViNR?
Individuell nivå - (Biologi, psykologi, individuella faktorer)
Strukturell nivå (könsmaktsperspektiv & relationsperspektiv)
Socioekologiskt perspektiv, Johnssons 4 typer.
Femnistiskt könsmaktsperspektiv
Fokus på kön och makt.
Könsmaktsordningen - strukturer där män som grupp är överordnade kvinnor som grupp. ViNR uttryck för detta.
Strukturellt problem.
Pågående process och inte enskild handling (Strukturellt förtryck)
Kritik: Homogenisera, kvinnor = offer, män = förövare
Förbiser andra grupper
Ideologiskt färgat.
Våld som kontinuum
Gränser mellan olika typer av våld är flytande och handlingar glider in i varandra. Mönster, där både "små" handlingar och "stora" flyter ihop. Samlade upplevelsen påverkar helheten.
Normaliseringsprocessen
Våld blir normalt, gränser förskjuts. Utsatta vänjer sig och anpassar sig. Växling mellan värme och våld - emotionellt beroende.
Internaliserar och externaliserar kontroll och isolering - "jag behöver inte fara på det där evenmanget".
Emotionella bidningar.
Relationellt/konfliktperspektiv
Socialpsykologisk utgångspunkt.
Orsaker till våld söks i relationen mellan enskild man och kvinna.
Våld är en obalans i familjesystem.
Konflikt mellan två jämnbördiga parter: kommunikationsbrist.
Kritik: Saknar maktperspektiv
Kopplar inte till vem och hur våld utövas
Johnssons 4 typer perspektiv
Finns inte bara ett sorts våld i relationer.
Situationsbaserat (eskalerande våld mot varandra)
Motståndsvåld (Våld som skydd)
Kontrollerande terrorvåld (En part utsätter annan för våld, kontroll och isolering)
Reciprokt kontrollerande våld (2 utövar kontrollerande terrorvåld mot varandra)
Fokus på relationer och särskilja våldstyper. För att förutse konsekvenser och åtgärder.
Kritik: Kontextlös - fokus på stereotyp relation
Räknar inte in sociala maktstrukturer
Socialekologiskt perspektiv
Försöker hitta olika förklaringar till varför ViNR händer/blir.
Flera nivåer samtidigt - indivduella, relations, community och samhälle.
Holistiskt perspektiv (helhetssyn)
Kritik: Tar in komplexiteten men är för övergripande.
För neutral, tillskriver inte män asnavr för strukturellt
förtryck och förövarskap.
Tillhandahåller inga lösningar
Konsekvenser av teoretiska perspektiv på våld?
Val av perspektiv påverkar organisationer och hur professionella (offer/förövare) förstår, bemöter och arbetar med ViNR: organisation, rutiner och attityder.
Påverkar kvalitet på viss stöd och hjälp för olika grupper/utsatta.
Vad betyder särskild sårbarhet?
Vissa livssituationer bidrar till ökad risk för utsatthet och kräver särskilda stödinsatser.
Vissa grupper utsätts för våld i högre grad och/eller en specifik typ av våld. De har hög grad av beroende, där skydd och stöd inte är anpassat för detta.
Sårbarhetsfaktorer
Ekonomisk utsatthet, funktionsnedsättning, HBTQ, äldre, hemlös, minoritet, utländsk bakgrund, ålder, middbruk.
Okunnighet om rättigheter, isolering, ensamhet, beroende av våldsutövaren, socialt och ekonomiskt beroende, konflikt mellan närsående/andras förväntningar.
Risk med särskild sårbarhet/sårbarhetsfaktorer
Homogenisering av individer: Stigma, avhumaniserat, att personer inte identifierar sig med grupp och att grupptillhörighet inte automatiskt innebär utsatt för våld.
Sexualtiet
Brett = Många olika delar som biologi, kultur, juridik, psykologi, relgion osv.
Smalt = Beskriva någons sexuella läggning
Finns ofta starka normer och regler.
Kön + Genus
Kön = biologiska könet
Genus = socialaa och kulturella aspekter. Doing gender = göra kön, våra handlingar speglar sig i samhällets normer.
Normkritiska perspektiv (sexualitet)
Ifrågasätter rådande normer, tex heteronormativitet (tvåsamhet - man och kvinna)
Queerteorin
Frågar sig hur normer kring sexualitet uppstår, upprätthålls och förändras samt hur deta händer samman med makt.
Social konstruktivism.
Sexuella script
Social konstruktion, vi lär oss hur vi ska bete oss på 3 nivåer:
Sociokulturell (Reglerar det gemensamma sociala livet, generellt och abstrakt)
Interpersonella (Det som sker i mötet med andra, tex prata om dejt)
Intrapsykiska (Individens fantasier, önskningar och begär.
Bryta script är svårt, kan förändras över tid. Påverkas av samhället.
Traditionell syn på makt
Entydigt och avgränsat begrepp
Individuell egenskap
Makt utövas medvetet och med ett intresse
Negativ definition: makt är begränsande
Makt kopplas ofta till institutioner
Egenskap/förmåga, tvång/begränsning, utövas aktivt (medvetet och tjänar ett intresse), kopplas till instituioner, lagar, regler, ägande osv. A har makt när A kan få B att handla enligt As vilja.
Källor till makt: Våld och fysisk tvång
Kontroll över resuser (bestraffning/belöning)
Institutionaliserad legitimitet (tex politiker)
Auktoritet (kunskap, övertalning, ideologisk, tex
läkare)
Socialkonstruktistisk/postmodern syn på makt
Mångfacetterat och vittomspännande begrepp
Relation mellan positioner och begrepp
Intention och intresse ej centralt
Positiv definition: makt är (också) produktivt
Makt finns överallt, fokus på språk och kunskap.
Vi konstruerar fenomen och kategorier. Kategorier bestämmer verkligheten. Språk och kunskap = centralt.
Vem har makt att konstruera/definera?
Makt = relationen mellan positioner och begrepp.
Internalisering, handlingens effekter, produktivt och skapar.
Välfärdsstaten som stratifieringssystem
Välfärden konstruerar sociala grupper och tillskriver dessa vissa egenskaper, behov och intressen.
Klienten blir "den andre", den avvikande
Sociala problem blir de som avviker från normen
Normativa förgivettaganden inbyggda i välfärden, tex pension ska spegla inkomst, funktion i skolan - sitt still. (Välfärdsstaten har alltså exkluderande effekter).
Social stratifiering - reproducerar fördomar/föreställningar
Yttre kategorier kopplas samman med välfärdens organisationer och dess inre kategorier.
3 nivåer - funktionsnedsättning
Individuella (Erfarenheter och upplevelser)
Organisations/gruppnivå (Hur de behandlas i stöd och vårdorganisationer, intresseorganisationer och hur man får vara)
Samhällsnivå/strukturella (Policy, lagstiftning, tillgänglighet, institutionella barriärer, tex barn-vuxen)
3 modeller, funktionsnedsättning
Medicinska - Individuella faktorer i fokus. Biologi, diagnos och expertis. Rehabilitering, vård och behandling. Hälsa ses som det normala tillståndet och ska strävas efter. Underställd expertutlåtanden och beroendeställning gentemot välfärdsstaten.
Sociala - Omgivningens barriärer är problemet (fysiska och normer). Fokus på samhällsstrukturer och resursfördelning. Samhället är utformat så att FN utestängs och marginaliseras.
Miljörelativa - Svensk funktionshinderspolitik. Blandning av ovanstående. Fokus på samspel miljö och individuella faktorer. FH uppstår i relation mellan miljös utformning och de krav som ställs i en situation samt individuella egenskaper. Situationellt och relationellt. Förändringar i både miljö och individ.
Stigma
Föreställningar om en grupp genomsyrade av värderingar som påverkar bemötande. Tillskrivna negativa drag och stereotyper.
3 strategier - Stigma
Verka så normal som möjligt
Skyla över (dölja)
Dra sig undan (isolera)
Utfall i livsvillkor - funktionsnedsättning
Lägre arbetskraftsdeltagande
Mer utbredd fattigdom
Lägre utbildning
Sämre hälsa
Funktionsmaktsordningen
De med normföljandes funktionalitet ges systematiskt fördelar just på grund av sin normföljande funktionalitet. Det är för dem samhället är byggt och anpassat och normföljande får sina behov och rättigheter respekterade.
Samhälle uppbyggt på normer om funktionsfullkomlighet. Normer handlar om makt. Den som kan följa en norm har större rörelsefrihet och handlingsfrihet än den som bryter mot den. Den som kan följa en norm får fördelar och den som bryter mot normen får nackdelar.
3 dimensioner av ålder
Kronologiska (år personen levt)
Fysiologiska (Kroppens åldrandeprocess)
Sociala (Ålder som social konstruktion, personens subektiva uppfattning om sin ålder, tilldelad ålder - de en person tillskrivs av andra, normer om hur man bör uppföra sig).
Ålder som maktrelation
Maktordning - resursfördelning, bestämma själv över viktiga frågor, oberoende/beroende, delaktighet i samhället.
Hierarkier på arbetsmarknad, i språket, hur man ser på barn/äldre.
Åldersnormalitet. Ålderskodning.
Ålder som organiserande princip
Inramning med föreställningar
Organiserar människor, verksamheter, resurser, begrepp osv.
Vilket ger tillträde till olika samhälleliga arenor (utbildning, arbete, rättsväsende, bio, körkort osv).
Ålder som görande
Ett handlande där vi relaterar till ålder i en mängd av vardagslivets små och stora händelser. Utifrån föreställningar om vad som ses som passande beroende på ålder.
Förändring av invandring
Ursprungsländer och anledningar.
Sammansättningen av personer som invandrat från samma land vid olika tidpunkter kan skiljas åt.
Studera grupper - risker och fördelar
Risker - stereotyp, öka klyftor (homogena föreställningar) som bygger på fördomar och diskriminering.
"Icke svenska"/funktionsnedsatta/kvinnor osv = innefattar många olika bakgrunder.
Fördelar - Beskriva och förstå samhällsutvecklingen som möjliggör förändring. Synliggöra hur samhället kan utvecklas.
Etnicitet
Alla har en etnisk bakgrund
Kulturell samhörighet (Värderingar, språk, normer, identitet)
Gemensamma strukturella och materiella förhållanden
Grupptillhörighet, gränsdragning mellan vi och de andra.
Integration
Tolerans, ömsesdigi acceptans åt andra kulturer
Tillstånd och en process.
Likhet mellan grupper när det gäller möjligheter/rättigheter, social acceptans, sociala relationer och nätverk samt grundläggande vädrderingar.
Likhet på gruppnivå och inte individnivå.
Olika gruppers ömsesidiga anpassningar.
Assimilering
Andra ska rätta sig efter ursprungsbefolkningen
4 dimensioner - Integration
Strukturell (Utbildning, arbete, ekonomiska resurser, boende)
Kulturell (Etnisk identitet, språk, värderingar och religion)
Social (Relationer inom och mellan grupper, vänskap, attityder till andra grupper, diskriminering, fördomar)
Politisk (Rösta, politiskt intresse, samhällsengagemang)
+ adaption (psykiska och psykosomatiska hälsa, oro, framtidstro, livstillfredställelse).
Egen vilja och mottagarens vilja spelar båda roll.
Könsrollsteori
Socialisering central (tidig, föräldrars)
Kvinnor/män spelar roller som lärs tidigt.
Kritik:
Inte användbart för att beskriva/förstå
Variation mellan kvinnor och mäns liv går ej beskriva
Betydelsen av strukturer och maktförhållanden osynliggörs.
Doing gender
Sociala könet skapas och återskapas i vardagslivet. Avvikare straffas socialt. Handlingar skapar känsla av oss som kvinnor och män.
Betydelsen av strukturer = kön som en struktur.
Statistisk diskriminering
Minimera riskerna för ekonomiska kostnader genom antaganden på gruppnivå.
Preferensdiskriminering
Arbetsgivare, medarbetare, kunder beredd att betala mer för en man. Medveten tanke vad man föredrar.
Error-discrimination
Homogena sociala nätverk gör att sämre/mindre information finns om de som inte ingår i detta.
Homosocial reproduktion
Lika föredrar lika och chefer är oftare män. Vill anställa de som är lika oss själva.
Kollektiv diskriminering
Den grupp med mer makt (män) försöker aktivt hävda sina intressen på arbetsmarknaden.
Värdediskriminering
Kvinnodominerande yrken har lägre status och löner.
Könsskillnader - hushållsarbete
Könskonstruerande aktivitet (doing gender)
Relativa resurser (resurser som pengar, titel på arbete är makt, och den resurssvagaste förlorar.)
Specialiseringsteorin (Familjen som helhet, kvinnor och män gör det dem är bra på = olika saker).
Varför är social stratifering viktigt?
För att förstå de samhällsstrukturer som skapar marginalisering.
Vad är klass?
Klass som paraplybegrepp för ekonomisk/materiell ojämlikhet.
Klass som position på arbetsmarknaden.
(Vad vi gör/har tillgängligt för vår försörjning).
(Produktionsstruktur, arbetsdelning och position på arbetsmarknaden).
(Klass kopplat till position och inte person. Vad man GÖR och inte vad man ÄR.
Klass bestäms av position på arbetsmarknaden.
Klass är grundat i ekonomiska/materiella förhållanden.
Klass - marknadsperspektiv och arbetsperspektiv
Marknad - i relatin till arbetsmarknad, specfika kunskaper/färdigheter. De resurser (ägande, kvalifikationer) en person tar med sig och omsätts i inkomst. (Ägande vs lönearbete och yrkets kvalifikationskrav/specialisering).
Centralt = Resurser (utbildning/kvalifikation).
Arbets - I relation till arbetsplatsen, övervakade och frihet. (Grad av inflytande eller autonomi i arbetet, arbetsgivarens möjlighet att övervaka arbetet, utbytbarhet).
Centralt = Makt i arbetet.
Mäta klass
Yrke, utbildning och inkomst. (Status)
Tex hemlösa står utanför klasstrukturen (arbetsmarknaden).
Varför är klass viktigt?
Påverkar livsvillkor. Bestämmer vilka resuser (pengar, kunskap, kontakter) du har till ditt förfogande, vilka resurser du har bestämmer i sin tur dina livschanser (risker och möjligheter).
Påverkar: Risken att utsättas för våld, att bli arbetslös, att påverka familj, chanser att gå på universitet, liv och död (boendeområden).
Klass enligt Bourdieu
Förklara hur ojämlikheter och dominans uppstår och reproduceras.
Sociala fält
4 olika kapital: Ekonomiskt, socialt, symbolikst (kulturellt) och religiöst.
Habitus.
Sociala fält
Ett system av relationer mellan positioner besatta av specialiserade agenter och institutioner som strider om något för dem gemensamt, tex politik, idrott, vetenskap, kultur osv.
Kategoriseringar med speficika kunskaper
Människor som ägnar sig åt att beskriva områdets aktörer och verksamheter samt bevara dess produkter.
Aktörernas handlingar och produkter inte kan förstås utan kännedom om fältets historia.
Aktörerna behöver ha resurser som är erkända och gångbara i fältet i fråga för att vara deltagande. Kan vara i olika former av kapital.
Kapitalformer
Ekonomsikt (Pengar och andra ekonomiska tillgångar)
Socialt (Kontakter, sociala nätverk, familjeband, grupptillhörighet)
Symboliskt/kulturellt (Utbildning, social kompetens, EQ)
Religiöst/andligt
Kulturellt kapital
En symbolisk kapitalform
Kunna name-droppa, känna till, kunna föra sig och uttrycka sig kultiverat.
Kräver en lång bildningsresa (tex uppväxt i rätt familj)
Kan också förmedlas via materiella ting, tex utbildningsbevis, låta sig intervjuas framför rader av böcker osv.
Habitus
Över tid formas vi och intar en speciell hållning, för kropp och själ.
Uppväxt, skola, annan miljö som präglat oss. Sättat att gå, tala och föra sig, tänka och känna.
System som förvärvat oss tysta kunskaper omedvetet. Fungerar som generativa scheman (inre automatiska arbetsmodeller). "Praktisk" känsla för spelet i ett visst socialt fält. Ryggmärgen.
Intersektionalitet
Försöka förstå när och hur olika maktordningar samverkar på olika sätt. Förstå kategorier och maktstrukturer samt deras förhållande till varandra.
Genomskära/korsa, växelverkan mellan olika kategorier, olika dimensioner.
Används för att beskriva och förklara ojämlikhet.
Olika former av social skiktning och olika maktrelationer samverkar, kan förstärka och försvaga varandra.
Socialt arbete och intersektionalitet
Behov av kategorisering.
Samspel utifrån positionerna (klient - arbetare) samt utifrån de kategorier (kön, etnicitet, ålder osv) som vi båda bär på.
Hjälpande vs kontrollerande/normaliserande
Välfärdsstaten = förtryck och exklusion av olika grupper (kön, sexualitet, ålder, klass) i samhället. Norm = friska människan som arbetar.
Effekter av lagar och regler påverkar vad klienter möter.
Sociala arbetets organisation.
Föreställningar om den andre.
Intersektionalitet - konstruktivitstiskt perspektiv
Sociala verkligeheten är inte given, den skapas i ett maktfält.
Social konstruktion = Vilken betydelse vi ger dem.
MEN kan sakna en fast kärna och essensiell innebörd (Hur vi skapar och hållder dem vid liv)
Rasifiering
De processer och det vi gör som gör att människor tillskrivs egenskaper baserat på var de kommer ifrån och hur de ser ut (Hudfärg, religion, hår, kultur osv).
Rasistiska skiljelinjer.
"den Andre"
Uppdelning och åtskillnad mellan vi och de andra.
Grunden i vår egna identitet och självuppfattning grundar sig i jämförelser/spegling med andra.
Handlar inte bara om etnicitet.
Kritisk reflektion
För att inte bidra till att upprätthålla och reproducera olika former av förtryck = Möjlighet att utmana och medvetandegöra.
Reflektera och granska. Föra samman medvetenhet och aktiv förändring.
Uppmärksamhet mot samhällets maktstrukturer och dess effekt på sociala arbetet. Utmana och förändra maktstrukturer.
Skapa förståelse för individen i relation till sociala kontexten.
Ifrågasätta dominerande tankesätt och tolkningar.
tex) Spänning mellan normaliserande och hjälpande.
Göra kritisk reflektion
1. Välj specifick situation/händelse
2. Observera och beskriv händelsen (vad var det som hände?)
3. Analysera händelsen
4. Tolka den (också utifrån positioner/kategorier som finns)
5. Utforska möjliga alternativ
6. Förändra ditt handlingssätt.
Social skiktning
Olika grupper i samhället lever under olika omständigheter, men olika förutsättningar att forma sitt liv.
= Social stratifiering.
Resultat av en mängd sociala handlingar (makt, resurser och intressen)
ViNR - mångfasetterat
Demokratiproblem
Folkhälsofråga
Brott mot mänskliga rättigheter
Samhällsekonomisk kostnad
Socialt problem
ViNR - påverkar uppbrottsprocessen
Utsattas vilja att förstå/förklara/se ansvaret
Samhällets definition och tolkning av orsakerna
Bryta från våldsam partner - 3 processer
Att bryta upp (fysiskt lämna)
Att bli fri (känslomässigt bryta)
Att förstå (definera sig som misshandlad)
Svår och lång process. Emotionella bindningar, normalisering och praktiska komplikationer.
Våldets konsekvenser
Påverkar enskilda, närstående och samhället i stort. Akut och på lång sikt. Påverkar alla livsområden
Fysiska skador, somatiska besvär, psykologiska konsekvenser, självmord, sjukskrivning, bostadslöshet, missbruk, ekonomiska och sociala konsekvenser, för föräldraskapet, dödligt våld osv.
Personer med särskilda särbarhetsfaktorer
Kvinnor med utländsk bakgrund
Med missbruk och beroendeproblematik
Med funktionsnedsättning
Äldre
Mot HBTQ
5 faktorer som försvårar integration
Distans (ursprungliga skillnader mellan länder, värdesystem, normer, livssituationer)
Socialisation (Föräldrar och släkt mycket betydelsefullt)
Diskriminering (Orättvis behandling pga etnisk eller nationell härkomst)
Socioekonomisk situation (Ekonomisk marginaliserin -> utanförskap)
Segregation (Koncentration av grupper med likartad bakgrund)
Maktstruktur
Samhället skapar kategorier och grupper som struktureras i hierarkiskt förhållande till varandra, vilket leder till ojämlikhet och förtryck. Vissa grupper får ett större värde än andra.
Ger oss tydliga ramar för vilka vi kan vara och hur vi kan agera.
Överordnade grupper har pga sin maktposition företräde när det gäller att definera hur världen ska tolkas = Kunskapen är präglad av vissa intressen och perspektiv.
Sexualitet som maktordning
Heterosexualitet + tvåsamhet = överordnat, norm som framstår naturlig. Heteronormativitet.
Rasifierade strukturer
Strukturer som tenderar att skapa ojämlikhet mellan människor baserat på hudfärg och föreställningar om rasers olika värde.
Funktionalitet - cripteorin
Rikta blicken mot normalitetens, tex synnedsättning är normen.
Ifrågasätta normer kring uppdelning mellan normerande och normbrytande funktionalitet.
Uppdelningen är inte neutral, den bygger på olika tillgång tilll makt, resurser och tolkingsföreträde.
Samhället är utformat av och anpassat till personer med normerande funktionalitet.
Ålder som maktstruktur (ålderism)
Fånga och definera fördomar och diskriminering relaterat till ålder (fördomar och stereotyper)
Grundläggande antaganden och föreställningar om att ålder är orsak till egenskaper och beteenden.
Att bli den andra
Att förhålla sig till den förväntade normaliteten (Minoritet speglar och tolkar sig mot majoritetssamhället och normala)
Att se och bedöma sig själv med andras ögon (Tar på sig och införlivar de föreställningar som myndighet/samhälle förmedlar)
Att göra motstånd (Protest, jobba emot, inte identifiera sig med den grupp man tillskrivs)
4 nivåer i mötet med klient
Relationella (Faktiskta mötet och vad som där sker)
Upplevelse (Vad klient/arbetare upplever i mötet)
Strukturella (ramar, regler, bestämda metoder som omgärdar mötet)
Positionella (Som finns med och spelar roll i mötet, tex kön, sexualitet, etnicitet osv. Ger olika maktpositioner.
Kritiska teorier
Rikta uppmärksamheten mot samhällets maktstrukturer och dess effekter i det praktiska sociala arbetet.
Spänning mellan normaliserande och hjälpande.
Strukturella nivåns betydelse för individen och dess situation.
Ojämlikhet beror på maktrelationer i samhället.
Socialt arbete bör vara ett förändringsarbete på flera nivåer.
Kritiskt reflekterande arbete.
Ambition att ifrågasätta och förändra etablerade samhällsordningar och ideologier.
Synliggöra komplexa och dynamiska berättelser, även underordnades.
Livsloppsperspektiv
Rikta fokus mot kontextens betydelse för åldrandet.
Livslång process som sker i förhållande till olika skeenden i livet och i förhållande till omgivningen.
4 dimensioner:
1. Samspelet mellan människors liv och historiens utveckling
2. Tajming (övergångar i livet, händelser och beteenden)
3. Sammanlänkande och självständiga liv
4. Självständigt beslutsfattande.
Post-figurativ kultur (ålder)
Ett samhälle där den äldre generationen i stort sett styr samhället utveckling. Makten hos äldre genom sina erfarenheter kan styra den yngres till ett vuxet liv.
Förutsätter att samhället förändras långsamt.
Co-figurativ kultur (ålder)
Lär oss fungera i samhället genom att interagera med våra generationskamrater. Äldre generationen kan uppfattas som ett hinder för nödvändig förändring.
Pre-figurativ kultur (ålder)
Finns ingen kvar att lära av, varken föräldrar eller kamrater. Allt gammalt förkastas.