Socialpolitik, välfärd och sociala problem
Dekommodifiering
Beskriver relationen mellan familj, välfärdsstat och marknad (välfärdstriangeln). Finns skydd och på vilket sätt.
I vilken utsträckning olika former av socialt stöd och politik gör det möjligt för medborgare att leva oberoende av marknadsarbete (alltså, socialt skydd om man inte kan arbeta).
Processen där en vara eller tjänst avlägsnas från marknadens inflytande. Staten kliver in, tex hälsa/sjukvård.
i vilken grad staten är oberoende av marknaden för att kunna tillgodose medborgarna deras välfärdsbehov.
Stratifiering
Till vilken grad förebygger/stödjer olika sociala tjänster folket. (Orättvist eller rättvist - tex skillnander mellan olika ålder, klass osv, vilken roll välfärdsstaten har i denna gruppering)
betydelsen av klass, kön, sexualitet och etnicitet/intersektionalitet för livschanser och fördelning av maktresurser. Den hierarkiska strukturen i ett samhälle som delar upp människorna i klasser, grupper.
Välfärdsmodell/regim - liberal
Bara fattigaste får stöd, svårt kvalificera sig, låga bidrag och behovsprövat.
Marknad och individ/familjs ansvar i första hand.
Minimera dekommidifierande effekterna och hög grad av stratifiering.
Meritokrati (social status och belöningar fördelas efter förmåga och förtjänster)
Fackföreningar och demokratiska rörelser marginaliserade i politiska processer.
(USA, Kanada, Australien)
Statens välfärdspolitiska roll är begränsad medan marknaden spelar en betydligt större roll. Stora skillnadner mellan grupper därför och ojämlikheten blir hög.
Välfärdsmodell/regim - konservativa
Stark subsidaritetsprincip (beslut nära individ)
Familjecentrerat och kyrkor har stort inflytande
Korporatistiskt - goda förmåner för vissa, (bra jobb och avtal - stark position på arbetsmarknaden)
Medelhög grad av stratifiering och dekommodifierin (för dem med stark position på arbetsmarknaden)
(Tyskland, Italien, Frankrike)
Statens ansvar är omfattande och sociala rättigheterna generösa, MEN att de riktar sig närmast mot den aktiva delen av befolkningen, de i arbetslivet.
Välfärdsmodell/regim - nordisk/universell
Universalism och sociala rättigheter (generella)
Omfattande offentligt stöd, basalt socialt skydd + förmåner baserat på lön
Starka fackföreningar och socialdemokratiska partier
Låg grad stratifiering och dekommodation för de flesta
(Sverige, Norge, Finland, Nederländerna)
Omfattande och relativt generöst system. Statens roll är central och de sociala rättigheterna riktas på ett eller annat sätt mot hela befolkningen.
Vad ökar efterfrågan på socialpolitik?
Sociala förändringar ( arbetssamhällets upplösning, familjeformer, invandring, ökad kvinnlig sysselsättning, globalisering)
Demografiska förändringar (människor lever längre + föds färre barn, mindre del försörja för större del)
Kulturella förändringar (Ökad misstro mot kollektiva lösningar, osäker tillväxt, ökad individualisering, nya problem då materiellt välstånd inte är nog tillfredsställelse)
Invandring (asylsökande, större hjälpbehov: integration språk)
När sägs socialpolitik ha en negativ inverkan på ekonomin?
Blivit för dyr - för höga skatter
Produktiviteten och ekonmiska tillväxten (nått optimal tillväxtfas, dvs att varje utgiftsökning gör mer skada än samhällelig nytta)
Viljan till arbete och egenförsörjning sjunker(bidrag ligger nära lön) - incitamentproblem, beroendekultur av socialpolitiska åtgärder
Ekonomin ineffektiv (konkurrensen snedvriden: om staten ska ha bank, klädföretag, telefonbolag - slår ut privata alternativ och marginalnyttoeffekten: avtar när folk klarar sig på lönen, tex barnbidrag)
Sociala transfereringssystemets effekter (Stor medelklass avtar dessa effekter, fått det nog bra att klara sig själv. Socialpolitiska stimulanserna dras ner/diskuteras inte lika mycket och drabbar den som behöver dessa)
Keynisianismen (full sysselsättning ger högre totalefterfrågan, bieffekter - valutans värde påverkas negativt)
Utrikesfödda generellt svårare att få jobb i jämförelse med inrikesföddas, olika hinder som försvårar arbetsmarknadsinträdet för
utrikesfödda. Nämn två olika anledningar.
Sociala nätverk - inte samma kontakter som inrikes födda vad gäller arbetsmarknaden.
Högkvalificerade jobb - Finns inte kvar idag det mer enkla jobben, pga skattekil och därmed inte lönsamt anställa samt att ingångslöner är höga (kollektivavtalens lägstalöner) och det därmed medför en hög tröskel in på arbetsmarknaden.
Arbetskraftsinvandrare -> skyddsbehövande
Ge två förslag på socialpolitiska insatser som kan ge utrikesfödda bättre möjligheter att få jobb.
Etablering av nyanlända - lotsar, stöd och coachning av arbetsförmedlningen.
Anställningsstöd, instegsjobb/nystartsjobb och sänkta arbetsgivaravgifter för unga/utrikes födda.
Boendesegregation
Befolkningssammansättning, där individer/grupper lever åtskilda från varandra, tex beroende på etnicitet eller socioekonomiska förhållanden.
Framställs idag ofta som ett socialt problem -> hög kriminalitet, utanförskapsområden, koncentration av många bidragstagare, farliga områden (no-go-zone, getton, riskområden). Diskurs med många negativa föreställningar om segregationen som ett problem.
Orsaker till boendesegregation
Urban struktur (samhällsplanering, policy (bostadspolitik), producenter)
Förändringar på bostadsmarknaden (regler för hyressättning, tex vid attraktivit område, upplåtelseformer, hyres - bostadsrätt osv)
Blockering (Aktivit hålls utanför vissa områden av majoritetsgrupper)
Majoritetsflykt (Flyttar ifrån eller undviker områden)
Direkt diskriminering (Nekas hyra/köpa pga etnicitet eller social tillhörighet)
Indirekt diskriminering (Saknar möjlighet att flytta, tex pga ekonomi, info. Krav och regler - tex bostadsköer som gör det svårare för utrikes födda att etablera sig)
Social uppgradering/ökade skillnader (Klyftor ökar även utan flytt, vissa områden mer välbärgare medan andra hamnar efter)
Etnisk preferens (Upplever fördelar av att bosätta sig tsm)
Livsstilsval (Egenskaper i området som stödjer hur man själv vill leva. Positivt och negativt.)
= Både individers egna val och strukturers orsaker.
Villkor på bostadsmarknanden (brist på hyresrätter, boenden med rimliga hyrorosv)
Konsekvenser - boendesegregation
Kan vara både positiva och negativa.
Rumslig isolering - långt ifrån viktiga funktioner som arbete, sjukvård osv. Dyra pendlingskostnader.
Stigmatisering - fördomar, folk bedöms utifrån ort de bor på. Ofta bara negativa bilder i media tex.
Resursbrist inom samhällsinstitutioner - drar sig undan område/sämre kvalitet på tex sjukvård, polis, skola osv.
Socialisering/normer - beteenden, attityder och strävan påverkas av individerna i närmiljön, Förväntas följa visst mönster.
Sociala nätverk - gruppens resurser och kunskap till stöd och hjälp.
Lokal konkurrens - konkurrerar om begränsade resuser, tex fotbollsplan, bibblo, lekparl osv som kan leda till uteslutningseffekter och konflikter.
Social exkludering - Ökad status med risk då att stötas ut och kapas av egna gruppen.
Eftersatta grannskapsmiljöer - Fysiska och sociala: sämra psykosocial och fysisk hälsa.
Komma åt konsekvenser med boendesegregation
Externa - generella och breda insatser i samhället. Minska fördomar om förorter tex.
Interna - Insatser lokalt/för specifika grupper. Tex förbättra fysisk miljö, insatser mot resurssvaga.
Vad är socialpolitik?
Politik som ska främja ett gott liv för medborgare i landet.
Trygga samhälle sociala hållbarhet genom att tillhandahålla en viss nivå av social välfärd och därmed skapa möjligheter för socialt välbefinnande.
Välfärd och välbefinnande.
Hantera risker som hotar detta.
Samhällelig verksamhet och studieämne.
Socialpolitik - syfte
Skapa trygghet (tex inkomstbortfall)
Utjämna inkomst- och levnadsförhållanden
Tillhandahålla vård och omsorg i olika former.
Förutsättningar för reproduktion av befolkningen.
Bidra till ekonomisk stabilitet och tillväxt.
Dämpa konflikten mellan arbete och kapital.
Social kontroll (undvika konflikter mellan grupper, sammanhållning).
socialpolitik - egenskaper
Främja mänskligt välbefinnande genom att tillhandahålla vissa nödvändgia förutsättningar.
Samhällelig och kopplad till politiska sfären, organiserad kollektiv risk- eller problemhantering.
Social inriktad - många människor.
Maktutövning
Socialpolitik - verksamhetsidé
Växte fram i och med industrialiseringen.
Utförs av någon (Subjektetdimensionen, aktörer)
Göra något (Policydimensionen, åtgärder)
För någon (Objektdimensionen, målgrupp)
Vilken avsikt (Motivdimensionen, varför den finns/motiv)
Subjektdimensionen
Vem som gör något.
Aktörer - kommun, stat, region, föreningar, kyrka, privata osv
Policydimensionen
Vad det är som görs.
Åtgärder - allmänna: gemenskap och jämlikhet (arbete, bostad, miljö osv)
- Direkta insatser: (försäkrningar, understöd, service)
Socialt "kontrakt" melllan samhället och individen.
Objektsdimensionen
Målgrupper, vilka dessa är för insatsen.
Konstaterat behov, förmåner genom merit, medborgare.
Motivdimensionen
Med en viss avsikt, varför socialpolitik finns.
Principer, värden och argument som används för att berättiga åtgärder.
Kontextbundna - politik, tid, samhälle, kultur osv
Generella motiv (se andra frågor om dessa)
Välfärdstriangeln
Staten (politiken), marknaden och familjen + civilsamhället (ideela organisationer).
Aktörsgrupper som bedriver någon form av socialpolitik.
Politiken - stat och offentlig verksamhet, allmännyttigt synsätt.
Marknaden - privata företag, vinstinriktade
Familjen - släkt, vänner, familj (frivillighet och kärlek)
Civilsamhället - allmännyttiga samfund/föreningar, inte vinstdrivande utan om allmänyttan, kollektivt ansvar och frivillighet.
Socialpolitik - vid bemärkelse
Ser tilll ALLAs hälsa, tex matkontroll, bostäder, försörja sig genom arbete, staten stabil ekonomi.
Skapa sammanhållning - utbildning och skattefördelning
Jämlikhet och jämställdhet
Allt som görs för att främja mänskligt välbefinnande. Indirekt påverkar.
Socialpolitik - snäv bemärkelse.
Vilka typer av service som ges, tex barnomsorg, äldreomsorg
Kvalitativ hälso- och sjukvård.
Sociala försäkringar och understöd, tex sjukförsäkring, bostadsbidrag, barnbidrag, arbetslöshetsförsäkring
Generella och selektiva
Trygghetspolitik, välfärdstjänster. Direkt påverkar.
Faktorer som påverkar socialpolitikens utformning
Ekonomiska
Sociodemografiska
Politiska
Kulturella
Idemässiga
Externa (klimat, IT, krig osv)
Socialpolitik - motiv
Moralfilosofiska - välgörenhetsbaserad, universalism (Social rättvisa, bibliska rättesnören, minska mänskligt lidande).
Reproduktiva - befolkningspolitik, säkerställa/stödja detta.
Att befolkningen inte minskar eller hotas av faror.
Välfärdsideologiska (politiska) - olika ideologiska tolkningar av vad socialpolitikens mål är samt hur stat bör göra för att nå dit.
Sociala - Sammanhållning, stabilitet och jämlikhet.
Ekonomiska - Har samband med kapitalistiska ekonomin.
Normativa - skilja avvikare från normala, med fokus på normaliseringsprocess.
Kunskapssamhällets utmaningar
Inflationsbekämpning
Global rörelighet (globalisering)
Arbete har krav på hög intellektuell, social och fysisk kompetens.
Ökad polarisering mellan fattiga och rika (inom och mellan länder)
Socialpolitik - traditioner
Välfärds - barmhärtighet, frivilliga organisationer, moralisk, kyrkan stark faktor
Patriarkala - Mannen skulle upprätthålla reglementet - "finns någon som vet bättre än dig och försöker hjälpa dig". Diciplinernande mekaniskmer med fokus på arbete.
Puritanska - arbetsetik, renhet - nykter-/alkoholrörelser.
Alkhol en synd och moraliskt förfallen person som behövde normaliseras.
Social ingenjörskonst - staten ska veta behov och fostra medborgare i ett välordnat samhälle.
Folkhemmet: samhälle ett hem för alla. Samförstånd och jämlikhet. Bättre och sämre människor.
Många reformer kom här, tex bostäder, pension, sterilisering
Välfärdsstat
Stat som garanterar att medborgaren har sociala rättigheter (politiskt och civilit).
Minimera effekter från marknadskrafter.
Land som kombinerar ett kollektivt ansvar för medborgarnas sociala välfärd med en omfattande demokrati samt en viss nivå av levnadsstandard.
Universell (nordisk) modell - förutsättningar
Hög sysselsättning för alla vuxna
Högt skatteuttag finansierar offentlig service/ersättningar
Hög beskattning på arbete och låg på stora företag.
Universell (nordisk) modell - fördelar
Omfattar de flesta i samhället
Alla som bidrar får tillbaka
Sprider risker i befolkningen om alla är med
Sociala klyftor minskar - sammanhållningen ökar
Subsidaritetsprincipen
Innebär att beslut ska fattas (men också att ansvaret ligger på) på den lägsta möjliga nivån. Högre nivåers har skyldighet att stödja lägre nivåer. Understöd.
Ett exempel på hur subsidiaritet fungerar i socialpolitiska sammanhang system där familjen har det huvudsakliga ansvaret och rättslig skyldighet att hjälpa till även i form av avgifter och ekonomiskt hjälp vid inkomstbortfall eller ålderdom (som i t.ex. Tyskland och delvis i Polen). I sådana välfärdsstater blir barnen stämda om de vägrar att betala för t.ex. placering av sina föräldrar på äldreboenden. Samtidigt sliper barnen det ansvar om det är bevisat att de inte har ekonomiskt möjlighet att uppfylla detta åtagande. Då flyttas kostnaden en nivå upp till exempelvis kommunen och så vidare.
Välfärd
Välgång, social och ekonomisk trygghet.
Hur bra medborgarna har det materiellt och vilka livsmöjligheter det medför.
Välbefinnande
Paraplybegrepp: hälsa, resuser, meningsfullhet, lycka och livstillfredsställelse (möjligheter)
Sociala risker
Situationer i livet där ens uppehälle och försörjning av olika orsaker försvåras eller försvinner.
Tex, ålderdom, barnafödande, arbetslöshet, handikapp
När staten bör träda in och värna om en människas uppehälle.
Sociala problem
Samhälleliga missförhållanden.
Eskalerade sociala risker som kräver åtgärder.
Karaktärsegenskaper, brister i samhället eller konsekvenser av andra problem.
Sociala rättigheter
Ett slags juridiskt kontrakt mellan stat och individ. Rätt till förmån, ersättning, tjänst utifrån vissa villkor.
Social rättvisa
Jämlikhet, hur sociala relationer mellan olika grupper i samhället ska vara ordnade och samhällets resurser fördelade.
Fördelningsprinciper.
Proceduriska = om process/institution uppfattas rättvis/inte, tex domstolar och myndigheter.
Distributiva = Hur fördelningen av samhällets tillgångar ska se ut, vem får vad och under vilka villkor.
Frihet
Positiv: Staten frigör människan från sådant som kan tänkas negativ, tex fattigdom, sjukdom (från social otrygghet)
Negativ: Människan bör vara fri från statens inblandning.
Jämlikhet
Likhet i fördelning, lika behandling av människor.
Ekonomisk och social.
I utfall och möjligheter.
Solidaritet
Agera tillsammans för att nå gemensamma bästa.
Värna om varandra, ta hänsyn till varandras intressen och hjälpas åt - en för alla, alla för en.
Förena kollektiv och individuell nytta.
Socialpolitikens framtidsutsikter
Välbefinnande utan stat = Överlåta frågor om välbefinnande på marknad och individen själv. Privata försäkringar. Eget ansvar och ekonomiska resuser för utbildning, sjukdom, pension osv.
Omfördelningen ses som stöld.
Välbefinnande utan kapitalism = Beroende av ekonomisk tillväxt. Skulle kräva en sänkning av livsstandard i väst.
Välbefinnande genom stat och global kapitalism = Sammansmältning av det två andra. Förnya välfärdsstatens roll (mer effektiv, likvärdig och bra på att hantera nya problem) och tämja globaliseringen (mer rättvis och socialt hållbar, fördela resuser och effektivare kontroll).
Konkurrens kan främja effektivitet
Människor får välja producent efter egna behov.
Nytänkande, innovationer och produktutveckling.
Kvasimarknad
Tillvarata marknadsekonomiska fördelar (brukarnöjdhet, kostnadsmedvetenhet, innovationer) och kombinera detta med politisk kontroll och skattefinansiering som motverkar oönskade fördelningseffekter.
Kan inte sänka priser för tex lägre kvalitet.
Konkurrens, valfrihet och reglering.
Svensk välfärdsstat - förändrat organisationssätt
Centrala beslut och offentlig produktion -> mer decentraliserat beslutsfattande (ända ner på individnivå) och både offentlig + privat produktion.
Kapitalistisk välfärdsstat
Företag samarbetar med regering för att tillhandahålla välfärdstjänster till folket (varor och tjänster).
Blandning av ett marknads- och välfärdssamhälle.
Socialförsäkring - olika nivåer
Stat - Policy, lag och kontroll. Vissa insatser med ekonomiskt stöd och personlig assistans.
Region - Sjuk-, hälso- och tandvård, övergripande ansvar för hälsan.
Kommun - Socialtjänst, stöd och omsorg (hemtjänst, gruppbostäder osv), viss sjukvård.
Funktionshinderpolitiken
Uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället.
Ökad jämställdhet och barnrättsperspektivet uppmärksammas.
Funktionsnedsättning
Fysisk, psykisk eller intellektuell. Knutet till individen.
Kan uppstå genom sjukdom, skada eller medfött.
Funktionshinder
Begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Personer möter funktionshinder, uppkommer i mötet med miljö/omgivning.
Independent living
Mänskliga rättigheter och fullvärdigt medborgarskap.
Ha kontroll, kunna välja (inflytande) och vara självstyrande. (Genom tillgång till stöd och livsvillkor).
Ses som experter på sitt egna liv och det stöd som behövs.
sjukfrånvaro - problem
Diskurs om överutnyttjande.
Uppstramad praxis (strängare, svårare, hårdare kontroll)
Info-kampanj i syfte att ändra attityder
Låga ersättningsnivåer
Stärkt arbetslinje
Samspel: Styrning, tillämpning och kritik
Kritik ökad frånvaro -> politisk styrning (=regeltillämpning) -> Striktare tillämpning ger färre sjuka och kortare sjukfall -> kritik mot hårda regler/strik tillämpning -> politiskt styrning (=förtroende) -> generösare tillämpning (ger fler och längre sjukfall) -> kritik mot ökad sjukfrånvaro och generös tillämpning osv.
Olika stöd (funktionsnedsättning)
Försörjning - stöd till arbete, socialförsäkrningsbalken (aktivitetsersättning, merkostnadsersättning osv)
I vardagen -
Socialtjänstlagen (boende, sysselsättning, andra stöd).
Lag om stöd och service (Korttidsboende, kontaktperson, daglig verksamhet osv)
Socialförsäkringsbalken (assistansersättning, bilstöd osv)
Färdtjänst
idelogi -> praktik (funktionsnedsättning)
Nuvarande ideologi bygger på gårdagens. Nya tankesätt ersätter inte tidigare utan de formas i samspel.
Ramas in av organisatoriska villkor och värderingar -> avgör form av service/stöd som arrangeras -> har betydelse för enskilde i avseende erfarenheter, identitet och social position.
Fragmentarisk idag.
Institutionseran
Segregerat stöd (uppdelade efter nedsättning)
Stora enheter, specialiserade, inneslutna (mot omvärlden)
Omsorg och kontroll.
Total institution = allt på platsen i sluten miljö. Avpersonaliserat
Förändringar socialpolitiken (funktionsnedsättning)
Åtstramningstendenser med stärkt arbetslinje
Ökad juridifiering - insatser avgörs mer i domstolar
Förhandlingsvälfärd
Ideologiska spänningar (funktionsnedsättning)
Hur man pratar om det/retorik:
Full delaktighet, jämlika levnadsvillkor, en skola för alla och allas rätt (och skyldighet) till arbete.
VS
Utfall i människors vardag:
Hårdare prövningar/åtstramningar, segregerade lösningar, svårare komma in på arbetsmarknaden, växande klyftor.
Kulturella föreställningar (funktionsnedsättning)
Påverkar hur professionella och samhället i stort förhåller sig till och bemöter människor med funktionsnedsättning.
Tex, sjuka/inkapabla, hot, minoritetsgrupp.
patient -> medborgare (funktionsnedsättning)
Svenska funktionshinderspolitiks inriktning och den politiska målsättning = möjlighet att leva som andra.
Samhället är problemet som ska åtgärdas (socialt och strukturellt)
Kritik: Helhetssyn saknas, grad/typ av nedsättning. Behöver finnas en interaktion mellan struktur och individ (holistiskt)
Meritokrati
samhällssystem för rangordning av individer där begåvning, utbildning och prestationer ligger till grund för fördelning av resurser och status. (Liberalismen)
Integration
Beskriver sammanhållning på olika sätt. Samhällets sammanhållning.
Beskriver specifika gruppers inträde i samhället.
Individens position och samhällets funktion.
Blandade, en del av varandra.
Individens integration
Delaktighet i samhällets sfärer.
Rättighet, medborgarskap, politisk delaktighet, ekonomisk integration (ha resuser), social.
Svensk integrationspolitik
Handlar om fördelning av lika rättigheter bland olika grupper, men också olika grupper anpassning.
Socialpolitikens uppgift = möjliggöra för olika grupper som har olika förutsättningar.
Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter.
Segregation
Seperation, avsöndring, avskilja från hjorden.
Grupper (ålder, kön, klass, etnicitet) och områden (bostad, arbetesmarknad, politik).
Separerade från varandra.
Bostadssegregation
Olika typer av bostäder är rumsligt åtskilda från varandra. (småhus och bostadskomplex tex)
Bostadssegregation - orsak
Resultat av rådande samhällsplanering i stat/kommun
Bostadspolitik blivit mer handelsvara (privata/kommunala)
Den nationella bostadspolitik som förs
Utformning av finansiering om bostadslån och bostadsbyggande påverkar på om det byggs och vad.
Hushållens efterfrågan och bostadsproducenternas produktion (Vad ger det att bygga?)
Boendesegregation - negativt?
För individen - om det påverkar livschanserna negativt.
För samhället - ja, kontakter mellan och blandning av samhällsgrupper ger ökad tillit och social sammanhållning. Mångfald är bra, homogena grupper ger minskad tillit (oavsett svensktäta eller ej) = få möten och minskad förståelse.
Grannskapseffekt
Om platsen där en individ bor eller växer upp påverkar dennes liv på ett eller annat sätt, både positiv och negativ mening.
Socialisering och normer gör att individers beteenden, attityder och strävan påverkas av individer som finns i deras närmiljö.
Hur påverkar boendesegregation individer
Utbildning - negativt
Arbetsmarknad - negativt
Invandrares framtid - negativ och positiv
2 läger:
Minimal effekt - betonar istället individuella bakgrundsfaktorer. Åtgärd: generella välfärdssatsningar.
Betydande - samma nivå som individuella. Åtgärd: specifika områdesåtgärder.
5 faktorer - integration för utlandsfödda på arbetsmarknaden
Skälet till invandring (arbete - skydd)
Humankapital (mindre svensk arbetslivserfarenhet och språkkunskaper)
Sociala nätverk (färre informella kontakter)
Trösklarna till arbetsmarknaden (brist på enklare jobb + höga ingångslöner)
Diskriminering (bedöms mer kritiskt: arbetsförmågan, utbildning och andra meriter)
Globalisering och socialpolitiken
Kapital på globala marknaden
Gemensamma problem som måste lösas tillsammans
Avreglering och marknader: ökat kapitalflöde utan hänsyn till sociala faktorer.
Flexibilitet och tekniska lösningar
Kampanjfinansiering och lobbyverksamhet.
Effekter på socialpolitken av globalliseringen
Positiva samband: Hantera skadeverkningar med socialpolitiska åtgärder, mer medvetenhet.
Åtgärda negativa kopplingar från globaliseringen.
Negativt samband: Skatteeftergifter leder till sociala nedskärningar i konkurrenssyfte, tex sverige som exportland - höga jobbskatter.