Sönderdelning med hjälp av elektrisk ström
En enhet man räknar i inom kemin, förkortas "n".
n= m/M
n = c*V
p*V = n*R*T
p (pascal) = tryck
V = volym
n (substansmängd) = antal mol
R (gaskonstant) = 8,314
T = temperatur (kelvin)
anger förhållandet, i minsta mjöiga heltal, mellan de olika atomslagen i en kemisk förening
Anger det verkliga antalet atomer i en kemisk förening (till skillnad från emprisk formel som anger det minsta möjliga förhållandet)
Summan av neutroner och protoner. Skrivs uppe till vänster om den första bokstaven
Variant av grundämne
Grupper är lodräta (uppochner) och berättar antalet valenselektroner hos ämnen.
De är vågräta och berättar hur många elektronskal ett ämne har
Elektron som tar upp energi och flyttar sig längre ut från kärnan. Det skapar då högre lägesenergi.
Den kemiska bindningen som håller ihop metallatomer. Valenselektroner rör sig fritt inom de ihopsatta atomerna och på så vis leder metaller elektricitet bra.
Den ökar
Atomradien ökar
Snittenergin som elektroner har. Alla elektroner i samma skal har samma genomsnittliga energi.
Den energi det krävs för att förflytta en elektron från en atom.
Den blir av med en eller fler elektroner.
Den får till sig en eller fler elektroner.
En kovalent bindning uppstår mellan ickemetaller och innebär att atomer delar elektronpar för att kunna uppnå ädelgasstruktur. När atomer delar elektronpar på detta vis kallas det för molekylföreningar. Det finns både polära- och opolära kovalenta bindningar och det som avgör vilken molekylföreningen tillhör är elektronegativiteten i atomerna.
En jonbindning uppstår mellan metaller och ickemetaller och innebär att joniseringsenergi tillförs för att få atomer att oxideras respektive reduceras fram till ädelgasstruktur.