I en linjär last följs ström och spänning åt. En linjär last kan vara RESISTIV exmepelvis en brödrost men kan också vara INDUKTIV
Induktiva laster har en form av lindning eller spole som strömmen passerar. Exempelvis en EL MOTOR
En olinjär last betyder att spännigen och strömen inte följs åt. de går alltså i olika takt i sinus kurvan
För olika typer av laster kan ge olika biverkningar och oönskade effekter. Så om en förändring görs i nätet måste man ta hänsyn till lastens egenskap
När spänningskurvan och strömkurvan ser exakt lika ut. Exakt som en linjär last
Det är något med spole eller lindning. Det skapar ett magnetfält som kallas EMK. Exempel är Relä och transformatorer
När ledarna i en spole ligger nära varandra kommer det växlande magnetfältet kring en ledare inducera EMK i de närliggande ledarna.
Den EMK som uppstår i ledaren har motsatt riktning än strömmen. EMK:n blir då som en broms för strömmen. Alltså ett motstånd
Storheten = L
mäts i enheten = Henry / H
Det beror på vilken frekvens strömmen har. Ökar frekvensen växlar magnetfältet snabbare. Ökar vi frekvensen ökar också EMK motståndet
Om man känner till induktansen (L)
och frekvensen (f) kan motståndet beräknas. Denna beräkning ger dig den Induktiva Reaktansensen.
Betecknas (X L) och anges i enheten ohm. Induktiv reaktans går inte att mätas bara beräknas
Det totala motståndet i en krets med spole eller lindning.
(Resistansen) + den (Induktiva Reaktansen)
När en spole eller lindning ansluts till en växelströmskrets kommer den motriktade EMK:n att bromsa strömmen. Då blir spänningen och strömmen i olika takter.
Strömmens toppvärde kommer efter spänningen i sinuskurvan
P= U • i
Den skillnad i tid som uppstår mellan att spänninen och strömmen når sitt toppvärde.
Skrivs i siffer form. Är ström och spänning i fas och de inte har fasförskjutning är effektfaktorn 1.
får vi fasförskjutning så att de ligger ojämnt så blir siffran under 1