Solens strålar ger olika mycket energi till olika delar av jorden beroende på hur snett de faller in mot jorden.
När väte omvandlas till helium i solens inre bildas energi. Vätet kommer att räcka i fem miljarder år, sedan slocknar solen.
Varmaste finns nära ekvatorn, i tropikerna, och kallaste vid polerna.
När solen står som högst på himlen. Då faller solstrålarna rakt in mot jorden. I tropikerna står solen högt mitt på dagen året runt.
I tropikerna faller solstrålarna rakt in på jorden. Då värms en mindre yta upp. Närmare polerna faller ljuset in snett och träffar en större yta. Den större ytan får alltså mindre energi, dvs jordytan och luften får inte lika mycket energi.
Norra lutar mer mot solen = sommar. Södra halvklotet lutar mer från solen = vinter där. Under vinterhalvåret är det tvärtom.
Den 21 juni. Då står solen i zenit (som högst) vid norra vändkretsen. Där är lutningen på jordaxeln 23,5 grader.
Den 21 december, årets mörkaste dag. Då står solen som lägst på himlen, eftersom norra halvklotet lutar från solen. Vid polcirkeln går inte solen upp över horisonten den dagen.
21 mars och 21 september. Då är dag och natt tolv timmar överallt på jorden. Då står solen i zenit vid ekvatorn eftersom varken norra eller södra halvklotet lutar mot solen
Luften vid jordytan rör sig från ett ställe till ett annat.
Energin från solen!
Det är jordaxelns lutning som gör att det blir fyra årstider.
Luften vid jordytan rör sig från ett ställe från ett annat.
Energin från solen.
När kall luft värms upp kommer luftens gasmolekyler att utvidgas. Då blir den lättare och stiger uppåt.
Tyngden av all luft på en plats blir lägre. Då får vi ett lågtryck, alltså lägre tryck från luften på ett ställe.
Den rör sig uppåt i en spiral. Det beror på att jorden roterar. På norra halvklotet roterar den alltid åt vänster.
Den kyls av så att moln bildas och nederbörd kan uppstå.
Den kalla luften på hög höjd är tyngre än varm luft och sjunker. Därför uppstår ett högtryck vid marken.
Den rör sig nedåt och i en spiral som rör sig åt höger (på norra halvklotet).
Luft som stiger vid ett lågtryck blåser till högtrycket på hög höjd och sjunker där.
Vid marken blåser det alltid från högtrycket, där det finns mycket luft, mot lågtrycket, där det finns mindre luft.
Torrt och soligt eftersom den sjunkande luften blir varmare och torrare när den når jordytan.
Det blåser alltid från högtryck till lågtryck.
1. Solen skiner - land värms upp fortare än havet.
2. Varm luft stiger och lågtryck bildas över land.
3. För att fylla ut lågtrycket över land blåser luft in från havet där ett högtryck bildats.
1.På kvällen kyls luft på land ner fortare än på havet - högtryck på land.
2. Luften rör sig från land till kusten/havet - landbrisen.
Passadvindar och monsunvindar.
Stabila lågtryck, eftersom luft som solen värmt upp blir lättare och stiger.
På hög höjd vid ekvatorn blåser luften mot norr och söder till vändkretsarna. Där blir luften så kall och tung att den sjunker mot jordytan ( t ex vid Saharaöknen). Högtryck bildas.
Från högtrycket vid vändkretsarna blåser det ständigt mot lågtrycket vid ekvatorn - passadvindar.
Nordostpassaden och sydostpassaden.
De årstidsvindar som uppstår i Asien. De fungar på samma sätt som landbris och sjöbris. De kallas för årstidsvindar eftersom monsunen ändrar riktning med årstiden.
Varmt på sommaren - > lågtryck när luften stiger.
För att fylla ut lågtrycket blåser sommarmonsunen från Indiska Oceanen och Stilla havet in över land. Det är varm och fuktig med mycket regn.
Vintern: landet blir kallare än haven -> högtryck på land och lågtryck över hav. Det gör att vintermonsunen blåser från land mot havet. Det är en kall och torr vind.
Vindar som blåser från högtrycken vid vändkretsarna. De blåser också mot polerna (dvs inte bara mot ekvatorn).
Det gör att vintrarna på norra halvklotet blir milda trots att vi är långt ifrån ekvatorn.
Västvindarna för med sig värme också till södra halvklotet. Dvs de fördelar värmen över hela jordklotet.
De påverkas av att jorden snurrar! De böjs mer och mer mot höger så att det blir en västlig vind istället.