prov
etik
våra argumet för vår moral, tankar vi har om olika frågor
moral
vpra konkreta handlingar och åsikter om frågor om gott och ont, vad vi gör i praktiken
egenvärde
värdet man har i sig
nyttovärde
ett föremåls värde och vad man kan höra med föremålet eller vad de kan leda till
pliktetik
äcen regeletiken, fokuserar på själva handlingen och menar att vissa handlingar alltid är rätt medans andra alltid är fel
konsekvensetik
även teologisk etik, konsekvenskerna av handlingen
sinneslagsetik
det som avgör om en handling är rätt eller fel är avsikten. en handlings moraliska status bestäms från avsikten
dygdetik
i etiska valsituationer agerar man utifrån gida karaktärsdrag, bra människa.
situationsetik
varje situation är unik, och att det inte finns några allmäna regler ellet geberellt giltiga bedömmningar av varesig konsekvenser eller avsikter som kan moraliskt motivera olika handlingar.
ekosofin
natur Inspirerad filosofi som strävar efter att öka människans ekologiska medvetenhet och engangemang i miljöfrågor
miljöetik
värderingar Av miljö och natur
feminismen
alla kön oavsett kön ska ha samma förutsättningar
alturism
hänsyn till omsorg om andra människor till skillnad från självupptagenhet och själviskhet
antropecentrism
Övertygelsen att människan är i centrum av universum
autonomprincipen
innebär att man själv ska få bestämma över sitt egent liv och sina egna handlingar under förutsättningar att det inte kränker andra
biocentrism
alla liv ska respekteras
dubbelmoral
försespråkar andra moraliska principer än det man själv förespråkar i sitt eget liv
dygd
ett beundransvärt karaktärsdrag ex klok
moraliska dygder
vad man glr i praktiken ex kärleksfullhet
intellektuella dygder
goda gärningar av misstag
egoism
om man ser konsekvenserna för endast sig själv
gruppegoism
prioriterar det som är bäst för den egna gruppen
individualetik
individen perspektiv på vad som är rätt eller fel
likhetsprocessen
alla är lika inför lagen
likvärdesprincipen
mönniksovärde, alla människor har liks och okränkbart männiksko värde
meritprincipen
baserat på sina egenskaper ska man bedömmas och sedan få sina tillgångar.
socialetik
samlingen av värderingar och beteenden hos en viss kultur eller folkgrupp
universalism
människor tar hänsyn till andra människor men ser aven till sitt egna bästa
troende
tron på något andligt och/eller att ha en viss insyn på världen
atgoniskriker
ander att man alldrig kan veta eftersom att det inte går att bevisa att gud finns eller inte finns
ateist
tror ej på guds existens
empirism
vi kan bara nå ny vetenskap genom att observera varkligheten och dra slutsatser
evolutionist
forespråkar evolutionsteorin
falsifikationsprincipen
en vetenskaplig teori eller hypotes ska kunna gå att motbevisa
kreationist
bokstavstroende krista, ifrågasätter evolutionsteorin
nyateism
religonskritisk, toleransen för religion ska tonas ner
teist
gud är världens skapare och en personlig gud. som kommer mönniskan mycke nära och tar aktiv del i världens gång och människans liv
gudsbevis
logiska resonemang som argumenterar om guds existens, kosmologiska, teologiska, ontologiska
rationalist
bäst når ny kunskap genom att utifrån logiska antaganden eller sanningar kan resonera oss fram till nya sanningar
urkund
skrift som ligger som grund för en religion
identitet
en självklar känsla att vara en egen person med egna egenskaper, tankar åsikter och en egen personlighet
humanist
för människans rätt att slippa förtyck och därmed kritiska till de relogös förtyck som förekommer i många former
sekulär
icke religös används ofta flr att beskriva stadskick eller samhällen
dogmatism
förhållandet vid en viss uppfattning utan att villja lyssna till argument mot de egna ideerna
dogma
betecknar en bindande formulering av en religös sanning
entocentrism
en sätter den egna kulturen i centrum och betrackta och bedömmer världen utifrån sin egen position och erfarenhet
humanism
en sekulär livssyn som anser att det inte finns npgra förniftiga skäl att tro på religöra dogmer, gudar eller övernaturliga förklaringar till tillvaron
deism
tron på att det finns en gud som har skapat allt med sedan dragit sig tillbaka och lptit det skapande sköta sig sjäv
litturgi
kristen gudstjänst eller de rituellt faställda delarna därav
monoteism
tron på en gud
polyteism
tron på flera gudar än en enda gud
panteism
tanken att det inte finns någon prsonlig gud som man kan tillbe, Utan att det gudomliga gebomsyrar allt tex att gud finns i människor och djur
sekularisering
religonens påverkan minskar, röeelse mot ett mer sekulärt samhälle, reliognen tapapr inflytande på samhälls och idividualnivå
signaletik
föreskrifter om hur tex lpng håret ska vara, hur man ska klä sig vad man får äta. viktiga för samanhålliningen i grupper, skapar identitet
tvärvetenskap
kombinerar kunskap, metoder, synsätt, frågeställningar, begrepp och teorier mellan två eller flera områden.
lära
vad man tror på i en religon
naturrätt
rättigheter och skyldigheter som anses neturliga, universiellt giltiga för alla tider och folk som bör stå över de tillfälliga lagar spm stiftas av staten
samhällskontrakt
mellan mönniskor och staten, som medborgare har man både rättigheter och skyldigheter i ett samhälle.
maktdelningslära
delar in makten så att inte en enda hörskare har all makt, styrande, lagstiftande och dömmande oberoende av varandra.
folksuveränitet
all offentlig makt utgår från folket, utglr demokratins kärna
maktrersurser
det som ger oss makt, utbildning, pengar, kontakter, yrke
direktmakt
maktöver andra medmänniksor, utövas avsiktligt och avsikten är att det ska leda till ett beslut eller handling. belöning eller bestraffning finns offta inbakat
dagordningsmakt
begränsar andra genom att den med makten själv bestämmer vad man ska fatta beslut om. vad som ska diskuterar och vad som inte ska diskuteras.
makten över tanken
begränsningar over tankar, vad vi tänker, önskar och gör. skapas av samhällets stukturer.
subkultur
en annan typ av livsstil än vad som kan ses som den vanliga livssyilen i ett samhälle
etniskminoritetskultur
etnisk grupp som utgår en minoritet i ett specifikt område, såsom en nationalstat, en region eller en stad.
mångkulturellt samhälle
samhällen som bär inslag eller innefattar olika kulturer, tydliga etniska kullturella skillnader.
klasskultur
vad som är trendigt i respektive klass
klassmarkör
vanor och utryck som anses typiska för en klass, speciella kläder, matvanor
klassresenär
den som uppåt eller neråt förflyttar sig mellan samhällets klasser
underklass
den samhällsklass som har det sämt ställt, ekonomiskt, levnad och utbildningsmässigt.
patriakat
samhällssystem där MÄN har den primära makten.
matriakat
samhällssystem där KVINNOR har den primära makten.
etniska grupp
en grupp människor med samhörighet och gemensam historia, kultur, språk, religion.
integrering
människor som flyttar till ett land och blir del av det samhället
assimilering
en etniska grupp förväntas avsäga sig sin nationella identitet och anpassa sig till majoritetsamhället.
instution
ornanisation, samanslutning av människor som ansvarar för att genomföra uttbildning, forskning inom ett specifikt ämne.
nationella minoriteter
etniska minoriteter som har en långvarig språk och kulturgemenskap innanför deb nationella gemenskapen, vanligen längre än hundra år. judar, romer,samer,sverigefinnar och tornedallingar.
norm
oskrivna regler i ett samhälle som vi har att förhålla oss till.
hatbrott
samlingsnamn på flera olika brott där motivet härstammar från hat eller fördommar mot en identifierbar grupp.
desinformation
avsiktlig falsk eller vilseledande information som sprids på ett planerat sätt i syfte att nå en viss målgrupp.
objektiv sanning
när en person har att bedömma en situation och kopplat bort alla känslor som en filmkamera eller robot. sanning oberoende av skubjektet.
påstående
en bit information som säger något om verkligheten.
vetenskaplig kunskap
endast kunskaper som är insamlade med vetenskapliga metoder som kan kallas vetenskap.
kvarleva
något som finns kvar från förr i tiden, historiskt föremål, ex böcker, textiler, likdelar/askar.
opatisk
du utrycker din åsikt eller informerar men är oberoende och tar ingen ställning till en viss peron eller organisation.
subjektiv
en källa som grundas eller står för ens egna personliga åsikter eller känslor.
partisk
man väljer sida, har en tydlig åsikt.
äkthetskriteriet
är källan äkta? finns det flera som påstår samma sak, källan är mer trovärdeig om det finns flera bevis att den är äkta.
beroendekriteriet
är källan veroende av en annan källa, är det en första eller andrahandskälla. källan är mer trovärdig om det är en förstahandskäll.
tidskriteriet
ju närmre en källa befunnit sig en höndelse i tid, destp mer trovärdig är den. avstånd i tid klr källan sämre.
tendenskriteriet
kan den som skapat källan något att vinna på dess inrhåll? skulle den som skapat källan ha någon anledning att stå för osanningar och överdrifter.
allternativ fakta
något som beskrivs som fakta även om det inte finns någon forskning eller källor till det.
massmedier
alla medier, momunikationsmedier, eller personer som för ut ingormation till ett flertal mönniskor. tidningar, tv, sociala medier.
grindvakt
någon som har makt att besluta vem som får ta del av vissa rersurser och möjligheter och vem som inte får det.
ansvarig utgivare
varje tidning, radio och tv program ska ha en ansvarig utgivare. han eller hon som kan straffas om tidningen gör sig skyldig till ett brott.
filterbubbla
personligt anpassande resultat av sökningar eller information ex, algoritm på tiktok
konsekvensneutralitet
innebär eventuella konsekvenser av publicering av en text eller repotage, inlägg
allsidig nyhetsförmedling
rapporterar från olika synvinklar, opatisk
ofentlighetsprincipen
den slår fast alla almäna handlingar, dvs handlingar som förvaras av myndigheter är offentliga så att alla kan ta del av dom.
personlig integritet
rätten att bli respekterad och att inte uttsättas för personliga ungrepp.
wallraffa
att arbeta under påhittad identited som journalist för att avslöja missförhållanden.
TF
tryckfrihetsförårdningen
YGL
yttrandefrihetsgrundlagen- frihet i tal, skrift eller bild.
nyhetsbyråer
företag som förmedlar nyheter samt i flera fall bilder till massmedia, press, radio eller tv
medieföretag
företag som arbetar med att hantera ut media av olika formerofta olika former av massmedia
operativsystem
en samling program som ser till att din hårdvara och det installerade program fungerar tillsammans.
mediemogul
person som kontrollerar många olika medier
webbläsare
ett speciellt program är avsätt för att möjligöra användare att hämta weebsidor sant annat inehåll på internet.
sökmotor
ett verktyg som används för att söka efter information som finns lagrad i ett datasystem.
satir
uttrycksform vars syfte är att förlöjliga eller håna någon eller något offta på ett "ellegant ovh träffande sätt"
propaganda
"reklam" övertyga om en viss sak-anvönds i diktaturer.
marknadsföring
reklam sanning jag vet int e
medians roll i demokratin
ingormation och nyhetsförmedling, granskning av makthavare, forum för debatt.