Evidensbaserad vård = forskning + professionell kunskap + patientens vilja
vetenskapsteori undersöker hur vi kan förstå världen på ett så tillförlitligt sätt som möjligt.
Hur kunskap utvecklas, delas och omsätts i praktiken för att skapa trygg, säker och personcentrerad omsorg.
Epistemologi
Är en systematisk väg från problem → frågor → metod → data → analys → praktisk förbättring.
Forskningsprocessen i omvårdnad – kortfattat
1. Identifiera problem eller kunskapslucka
Utgå från ett behov i vården, patienters upplevelser eller brister i omvårdnadsarbetet.
2. Formulera syfte och forskningsfrågor
Klargör vad studien ska undersöka.
3. Välja metod
• Kvalitativ (t.ex. intervjuer) för att förstå upplevelser och erfarenheter.
• Kvantitativ (t.ex. enkäter, mätningar) för att undersöka samband eller effekter.
4. Etiska överväganden och godkännande
Säkerställ att deltagarnas integritet, säkerhet och samtycke hanteras korrekt.
5. Datainsamling
Samla in data genom intervjuer, observationer, enkäter, journalgranskning osv.
6. Dataanalys
Tolka resultaten (kvalitativ analys eller statistisk analys beroende på metod).
7. Resultat och slutsatser
Presentera fynden och sätt dem i relation till tidigare forskning.
8. Tillämpning i omvårdnad
Överföra resultaten till klinisk praxis för att förbättra vård och omsorg.
- Kunskap om evidens, vetenskapliga bevis. (sammanvägt resultat av systematiskt insamlade och granskade studier)
- Klinisk erfarenhet (reflekterad kunskap, färdigheter och förhållningssätt)
- Sammanhang/resurser. Kännedom om tillgängliga resurser; personella, materiella, tekniska, etc.
- Parientens situation och önskemål. Kännedom om patientens erfarenheter, kunskap, värderingar, önskemål, etc.
1. Ställa fråga - Identifiera problemet, avgränsa frågeställningen
2. Söka info. - sök litteratur för att besvara frågeställningen
3. Kritiskt granska - Kritiskt granska litteraturen och sammanställa resultat
4. Inplementera - Föra in i vården
5. Utvärdera - Samla data och utvärdera tillämpningen
- publikationsdatabaser: Pubmed och CINAHL
- systematisk litteraturöversikter: Cochrane Library och SBU
- Kliniska riktlinjer: Socialstyrelsen och SKR (personcentrerad och sammanhållna vårdförlopp)
- Speciella tidsskrifter: Evidence baserad Nursing och Worldviews of Evidence-based Nursing
1. Ett förhållningssätt och en vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som underlag för vårdbeslut.
2. En process för att systematiskt sammanställa, kvalitetsgranska, värdera, tolka och tillämpa befintliga forskningsresultat,
- Empirisk kunskap ( vetenskaplig, systematisk, generaliserbar, verifierad)
- Estetisk kunskap (kreativ, expressiv, konstdimension)
- Etisk (moralisk)
- Personlig (Erfarenhetsbaserad)
Mått på hur konsekvent en uppsättning frågor mäter ett begrepp.
Tolkning (tumregler):
• ≥ 0,9 – mycket hög reliabilitet
• 0,8–0,89 – god
• 0,7–0,79 – acceptabel
• < 0,7 – låg (kan behöva förbättras)
En Likert-skala är en svarsskala i enkäter som används för att mäta attityder, åsikter eller upplevelser.
Vanlig form:
• Instämmer inte alls
• Instämmer i liten grad
• Varken eller
• Instämmer i hög grad
• Instämmer helt
Kärnan:
• Respondenten anger grad av instämmande i ett påstående
• Skalan har oftast 5 eller 7 steg
d-värdet;
- Mäter effektstorlek – hur stor skillnaden är mellan två grupper.
• Uttrycks i standardavvikelser
• Oberoende av stickprovets storlek
- Tolkning (tumregler):
• 0,2 = liten effekt
• 0,5 = medelstor effekt
• 0,8 = stor effekt
- Exempel: Cohen’s d = 0,8 → skillnaden mellan grupperna är stor och praktiskt betydelsefull.
p-värdet:
- Mäter statistisk signifikans – hur sannolikt resultatet är givet att ingen verklig skillnad finns.
• Lågt p-värde ⇒ resultatet är osannolikt att bero på slumpen
• Vanlig gräns: p < 0,05
- Exempel: p = 0,03 → resultatet är statistiskt signifikant.
Viktig skillnad
• p-värde säger om en skillnad sannolikt finns
• Cohen’s d säger hur stor skillnaden är
Du kan ha:
• Lågt p-värde + liten effekt (stort urval)
• Högt p-värde + stor effekt (litet urval)
Kort sammanfattning
• Cohen’s d = effektstorlek (praktisk betydelse)
• p-värde = statistisk säkerhet
De klassiska stegen i evidensbaserad praktik (EBP) beskrivs oftast i 5 steg:
1. Formulera en tydlig fråga
• Utgå från ett praktiskt problem eller behov
• Ofta strukturerat med PICO (Patient/Problem, Intervention, Comparison, Outcome)
2. Söka bästa tillgängliga evidens
• Systematisk sökning i relevanta databaser
• Vetenskapliga artiklar, riktlinjer, systematiska översikter
3. Kritiskt granska evidensen
• Bedöm kvalitet, tillförlitlighet och relevans
• Risk för bias, studiedesign, överförbarhet
4. Tillämpa evidensen i praktiken
• Integrera:
• bästa vetenskapliga evidens
• professionell erfarenhet
• patientens/brukarens värderingar och preferenser
5. Utvärdera resultatet
• Fungerade åtgärden som tänkt?
• Behöver arbetssättet justeras?
Sammanfattning: Fråga → Sök → Granska → Tillämpa → Utvärdera
1. Problem
2. Syfte
3. Metod
4. Resultat
5. Diskussion
6. Slutsats
7. Sprida kunskap
Longitudienell - samla data under längre tid och vid fler tillfällen, t ex följa måendet hos sjuksköterskestudenter under sin utbildning.
Tvärsnitt - en mätning vid ett visst givet tillfälle.
Induktiv - frågorna ställs förutsättningslöst
Deduktivt - frågorna skapas för att testa en existerande teori
- Kvotskala - en absolut nollpunkt, t ex ålder eller år i yrke
- Intervallskala - saknar nollpunkt, t ex Likert frågor
- Ordinalskala - rangordna, gradera
- Nominalskala - ja/nej frågor (t ex kön)
Innehålls - resonemang med experter
Begrepps - ger mått på samstämmighet
Kriterie - jämför resultatet mot existerande fakta/data "gold standard"
1. Validitet
2. Reliabilitet - får vi samma mått vid varje mätning (intern konsistens, cronbachs alfa > 0,8)
- Kvalitativ innehållsanalys
- Fenomenologi/Hermeneutik
- Fenomenografi
- Kritisk incident (retrospektiv, fokusera på upplevelsen och det påföljande beteenden under en viss kritisk händelse)
- Ground theory
- Litteraturöversikt (varken kvalitativ eller kvantitativ)
1. Skapa analysenheter
2. Markera meningsbärande enhetet
3. Kod (Meningsbärande enhet gruppers i kod)
4. Kategorier = tolkning
5. Tema - vad handlar de olika kategorierna om?
- Utforskar betydelsen/perspektiv av olika ord (filosofiskt forskningsperspektiv)
- Mening och innebörd
- Tolkning, förstå,begripa
- Livsvärld
En kvalitativ analysmetod som används för att förstå hur människor upplever och ger mening åt ett fenomen.
Kort och tydligt, i punktform (som du brukar föredra):
• Fokus ligger på individens subjektiva upplevelse
• Frågan är inte vad som är sant, utan hur det upplevs
• Utgår från deltagarnas egna beskrivningar (t.ex. intervjuer, dagböcker)
• Forskaren försöker lägga sina egna antaganden åt sidan (”bracketing”)
• Målet är att identifiera kärnan/essensen i upplevelsen
Vad analyserar man konkret?
• Känslor
• Tankar
• Upplevelser
• Betydelser som personer tillskriver ett fenomen (t.ex. att leva med sjukdom, leda en organisation, genomgå en kris)
- Används inom pedagogisk forskning - ofta vid problem rörande lärande
- Bygger på observationer
- kartläggande olika uppfattningar
- studera uppfattningarnas relation till varann (utfallsrum)
- identifiera mönster, olika kategorier som uttrycker hur något förstås
Metoden är varken kvalitativ eller kvantitativ.
- Producera/konstruera en förklarande teori
- Forskaren har ett område/ämne, men ingen forskningsfråga
- Datainsamling och analys pågår samtidigt
- "all is data"
- Abstrakt i tid,rum och person
- Ofta ing-form (caring for life,...)
Behöver ha bra koll på grunddatat och för-förståelsen (börjar ofta med egen intervju)
- Deskriptiv statistik - beskrivande och summerande (frekvenser, centralmått, spridningsmått) Ofta i tabeller och diagram
- Analytisk statistik - matematiska beräkningar av data
Induktivt: data → teori
Deduktivt: teori → data
Induktivt förhållningssätt
• Man utgår från observationer eller data
• Drar slutsatser eller teorier utifrån dessa
• Går från det specifika → det generella
Exempel:
Du observerar att flera anställda blir mer motiverade när de får återkoppling → du drar slutsatsen att feedback ökar motivation.
Deduktivt förhållningssätt
• Man utgår från en teori eller hypotes
• Testar den mot verkligheten
• Går från det generella → det specifika
Exempel:
Teorin säger att feedback ökar motivation → du undersöker om detta stämmer på din arbetsplats.
Forskningsetik: hitta balansen mellan olika intressen; viljan att få kunskap, personlig intrigitet
Forskaretik: forskarens relation till forskningsuppdraget; tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvar
- Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003;2008)
* Fysiskt ingrepp
* fysisk eller psykiskt påverkan levande person
* Uppenbar risk för fysisk eller psykisk skada
* biologiskt material
* Känsliga personuppgifter
* Uppgifter om brott
Lagefterlevanden sköts i Sverige av etikprövningsmyndigheten sedan 2019
* Respekt för människovärde
* Nytta kontra risk
* Information till deltagare
Högskolan Dalarna har ett eget etiskt råd
- Dataskyddsförordningen (informerat samtycke)
- International Council of Nursed (ICN) - etisk kod för sjuksköterskor i hela världen
- Autonomiprincipen
- Inte skada-principen
- Rättviseprincipen
- Nyttoprincipen
- Man fabricerar, hittar på resultat
- Förfalskar, manipulerar material/processer eller ändrar eller utelämnar uppgifter
- Plagiera, använda andras arbete eller ideer utan att ange källan
Finns i Sverige, sedan 2019 ett nämnden för oredighet inom forskning
1. Systemförståelse (mikro patient/närstående/vårdpersonal/teknik, meso vårdgivare och makro lagstiftning)
2. Mätningar och variation (nuläge, mål och resultat)
3. Förändringspsykologi (innovatörer, tidiga adopters, tidig majoritet, sen majoritet och laggande)
4. Kunskapsteori och lärande, PDCA och reflektion/lärande/nytt läge
Finns ca 150 stycken i Sverige
- Senior alert
- Swedeheart
- SveDem
- Riksstroke
- Riskhöft
- Palliativ register
- Struktur - påverkbara förutsättningar (lokaler, personal, kompetens, utrustning, rutiner)
- Process - aktiviteter som utförs
- Resultat - utfall som bidrar till måluppfyllse
S= Specifikt
M = Mätbart
A = Accepterat
R = Realistiska
T = Tidsatta
- Bedömning
- Diagnostik
- Planering (mål, ordinationer)
- Genomförande
- Utvärdering
